Cancer är inte en sjukdom utan ett samlingsnamn för cirka 200 olika sjukdomar som kan drabba olika delar av kroppen. Varje år diagnostiseras drygt 65 000 nya fall av cancer. Det är främst äldre personer som drabbas, två tredjedelar är över 65 år. Sjukdomen är ungefär lika vanlig bland män som bland kvinnor, men de drabbas av olika cancerformer. Bröstcancer är vanligast hos kvinnor och prostatacancer vanligast bland män. Andra vanliga former är tjock- och ändtarmscancer, hudcancer och lungcancer.
Tack vare ökad kunskap och bättre behandlingsmetoder har chanserna att bota cancer ökat. Man räknar med att ungefär 70 procent av alla patienter med cancer blir botade, men det varierar mycket mellan olika cancersjukdomar. Men trots det är cancer den näst vanligaste dödsorsaken, efter hjärt- och kärlsjukdomar. Ungefär 20 000 personer dör årligen i en cancersjukdom i Sverige.
Så uppstår cancer
I kroppen bildas ständigt nya celler. Det sker genom celldelning. När en frisk cell blir gammal ersätts den genast med en ny som ser exakt likadan ut. När cancer uppstår har den perfekta balansen i celldelningen rubbats. Cellen börjar dela sig ohämmat. Fler och fler cancerceller bildar en klump som kallas tumör. Den fortsätter at växa så att man tillslut kan känna eller se den.
Vem får cancer?
Cancer kan drabba vem som helst. Ungefär var tredje svensk kommer någon gång i sitt liv att drabbas av cancer. Men det finns vissa parametrar som spelar en större roll.
- Ärftliga faktorer – Vid cirka 5–10 procent av alla cancerfall spelar ärftligheten in. Men vid de flesta cancerformer har man inte sett något samband.
- Livsstilsfaktorer – Vid 70 procent av alla cancerfall så spelar vår livsstil in. Rökning, kost, solning har betydelse för utveckling av cancer.
- Övriga faktorer – Det finns några andra faktorer som också spelar in, till exempel radioaktiv strålning, virus och miljöföroreningar.
Sök vård
Det finns vissa varningstecken och symtom som man bör beakta och undersöka för att utesluta cancer. Har besvären varat mer än tre veckor är det lämpligt att gå till doktorn.
Följande symtom är viktiga att uppmärksamma: Knölar som inte har en känd orsak, födelsemärken som ändrar form, färg, blöder eller kliar, hosta och heshet som inte går över, sväljsvårigheter, problem att kissa, blod i urin eller avföring, ändrade avföringsvanor, försämrad aptit och viktnedgång, svullen mage, långvarig feber samt oklara symtom från nervsystemet.
Kosttillägg kan motverka undernäring vid cancer
Symptom som försämrad aptit och viktnedgång kan vara förknippade med cancer och leda till undernäring. Då det extra viktigt att få i sig näring och energi. Här kan kosttillägg vara till hjälp.
Det finns olika typer av kosttillägg, kompletta kosttillägg, energi- och proteinrika kosttillägg och sjukdomsspecifika kosttillägg.
Precis som det låter är kompletta kosttillägg framtagna för att helt och hållet ska kunna ersätta en måltid. Med andra ord balanseras innehållet så att du får den näring du behöver. Energi- och proteinrika kosttillägg däremot är framtagna som ett komplement till din vanliga mat och kan fungera som exempelvis mellanmål. Om du lider av sjukdom som diabetes, KOL eller cancer krävs en viss typ av näring. Det är då sjukdomsspecifika kosttillägg används för att vara säker på att du som patient verkligen får i dig rätt energi och näring.
Behandling
Vilken behandling som sätts in är beroende av vilken cancerform det gäller. De vanligaste behandlingsmetoderna är operation, strålbehandling, antihormonell behandling och cytostatika (cellgiftsbehandling) ofta i kombination med varandra. Nya behandlingar med målstyrda läkemedel har börjat användas inom ett flertal områden. Ibland kan illamående uppstå till följd av cancerbehandling. Läs mer om biverkningar vid cancerbehandling.
Källa: Vårdguiden, Cancerfonden
Fler artiklar om cancer:
