De flesta män som drabbas av prostatacancer har inga symptom alls i sjukdomens tidiga skede. Samtidigt är tidig upptäckt avgörande för ökad överlevnad för de som får prostatacancer. Därför diskuteras om allmänt screening, liknande mammografiscreening för kvinnor, borde införas för prostatacancer i Sverige.
Länge har man ansett att nackdelarna med ett allmänt screeningprogram för prostatacancer varit större än fördelarna. Detta eftersom PSA-testning leder till stor överdiagnostik och att därmed många män, som inte har en allvarlig prostatacancer, behandlas i onödan.
Läs mer om prostatacancer och behandling här
Ökad användning av PSA leder till färre män som dör i prostatacancer
PSA står för prostataspecifikt antigen och är ett äggviteämne som finns naturligt i kroppen. PSA finns i hög koncentration i sädesvätska, men en del läcker också ut i blodet. Även en frisk man har alltså små mängder PSA i blodet. Med ett enkelt blodprov från armen kan man mäta förekomsten av PSA i mannens blod.
Vid cancer i prostatan stiger PSA värdet i blodet. Men en förhöjning av PSA-värdet är inte samma sak som att man har prostatacancer. Det finns flera vanliga förändringar i prostatan som kan göra att PSA-halten i blodet ökar. Godartad prostataförstoring, inflammation i prostatakörteln eller urinvägsinfektion kan också göra att det utsöndras mer PSA i blodet.
Sedan PSA började användas har dödligheten i cancer minskats. Detta trots att dagens testning med PSA är ostrukturerad och att män ofta får vänta länge på att få vård. I en stor studie i Göteborg har man till exempel kunnat visa att det går att minska dödligheten i prostatacancer genom PSA-provtagning lika mycket som dödligheten minskar i bröstcancer med mammografiscreening.
Överdiagnostik på grund av PSA har hittills stoppat allmän screening
PSA-provtagningen nackdel är att den leder till att många män som tagit PSA i onödan får gå vidare och genomföra vävnadsprov och behandling, i Sverige sker 4 av 5 vävnadsprovtagningar helt i onödan. Och många män får behandling för små cancertumörer som inte skulle utvecklats till någon allvarlig sjukdom. Problemet med detta – förutom att det kostar samhället mycket – är att det inte heller är bra för de män som i onödan utsätts för vävnadsprov och behandling.
Vävnadsprov av prostatan gör ont, blöder och medför risk för blodförgiftning. 1 man på 50 som tar ett vävnadsprov drabbas av en så pass allvarlig infektion att han måste vårdas inneliggande på sjukhus. Även om behandlingen av prostatacancer utvecklats mycket de senaste åren, till exempel med robotkirurgi, så föreligger fortfarande risk för allvarliga biverkningar. Dessa inkluderar impotens och urinläckage.
–Argumentet mot att införa en generell PSA testning är att man kan få en överdiagnostik. Med PSA-testet hittar man alla prostatacancrar över en viss storlek, en del av dem behöver inte hittas, eftersom de växer extremt långsamt utan att ge några besvär. I ett tidigt skede går det inte att skilja de olika cancerformerna åt och man riskerar därför att behandlas för en cancerform man inte skulle ha fått några besvär av. Och vetskapen om att ha cancer kan i sig minska livskvaliteten, säger Jonas Hugosson, professor och överläkare vid verksamheten urologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Socialstyrelsen tittar nu åter på att införa allmän screening
Socialstyrelsen är den myndighet som ger rekommendation om att införa nationella screeningprogram. Hittills har man sagt att Sverige inte ska ha nationell screening för prostatacancer på grund av den stora överdiagnostiken med PSA. Stockholm3-testet, som tagits fram av Karolinska Institutet i samarbete med Stockholms Läns Landsting, har i studier visat kunna minska överbehandling och samtidigt hitta fler behandlingskrävande prostatacancrar än enbart PSA. Efter framtagandet av Stockholm3-testet har Socialstyrelsen beslutat att återigen titta på möjligheterna att införa ett nationellt screeningprogram. Socialstyrelsens rekommendationer förväntas komma i slutet av 2017 eller början av 2018.
