Astma

Sjukdomen astma

Astma är en av våra största folksjukdomar som ses hos såväl barn som vuxna. Hela tio procent av befolkningen är drabbade och svårighetsgraden varierar från knappt några besvär alls till att hos vissa vara mycket allvarlig.

Det finns flera olika typer av astma. Det vanligaste är att sjukdomen delas in i allergisk och icke-allergisk astma. Allergisk astma debuterar oftast i barndomen och kan bli nästan omärkbar senare i livet. Icke-allergisk astma brukar visa sig först i vuxen ålder och kan till exempel uppkomma efter långvarig exponering för luftrörsirriterande ämnen via sitt yrke.

Vid båda typerna av astma finns en kronisk inflammation i luftvägarna, där vissa immunceller utsöndrar signalämnen som gör att inflammationen i slemhinnan hela tiden underhålls. Vid astma kallas den dominerande typen för typ 2 inflammation. Detta är något som den drabbade har tendens till hela livet varför astma aldrig helt kan botas. Astma är alltså en kronisk sjukdom som behöver behandlas på ett sådant sätt att det går att leva ett normalt liv trots sin sjukdom. Typ 2 inflammation kan också ge atopiskt eksem, allergier och näspolyper varför det inte är ovanligt att samma person har flera av dessa åkommor.

Vanliga symtom vid astma är:

• Attackvis andnöd
• Slemhosta
• Pipig och väsande andning
• Långvarig hosta vid förkylning
• Hosta vid fysisk ansträngning
• Flera antibiotikakurer pga återkommande luftvägssymtom

Symtomen vid astma kan påverka livskvaliteten negativt genom dålig sömn, undvikande av fysiska aktiviteter, påverkan på sociala relationer osv. Har du tecken på astma bör du vända dig till vården! En astmautredning görs vanligen på din vårdcentral med test av lungfunktion med så kallad spirometri. Det är också vanligt att få göra allergitest.

Visar det sig att du har en luftburen allergi kan exponering för det ämnet trigga din astma, t.ex. pollen eller pälsdjur. Utöver så kallade allergener finns det en mängd andra saker som astmatiker brukar vara känsliga för, däribland rökning, starka dofter, fysisk ansträngning och kall luft. Är din astma känslig för pollen eller kall luft kan du märka en försämring i din astma under våren eller vintern.

Astma har många olika orsaker och uttryck och därför är det viktigt med en individuellt anpassad behandling.

Behandling av astma

Målet med behandlingen av astma är att bli symtomfri, behålla sin lungfunktion och nivå av fysisk aktivitet samt att få inga eller väldigt få tillfälliga försämringar. Då är astman under kontroll.

Okontrollerad astma har du däremot om du har:

• Återkommande symtom
• Begränsning av fysisk aktivitet
• Hosta som väcker dig om natten
• Återkommande behov av ”vid-behovs-behandling”
• Tillfälliga försämringar som kräver upptrappad behandling eller sjukhusinläggning

Du som har lindrig och kontrollerad astma kan följas på din vårdcentral. Har du en astma som inte går att få kontroll över i primärvården bör du remitteras till specialistmottagning. Det är oftast din vårdcentral alternativt lung- eller allergimottagning som ska följa upp och justera din astmabehandling även om du har andra vårdkontakter.

Går du länge med okontrollerad astma kan lungfunktionen försämras varför det är viktigt att du får rätt behandling tidigt.

Det bör finnas en plan för vad du ska använda vid behov (när du behöver snabb symtomlindring), som underhållsbehandling (för att hålla astman under kontroll) och om din astma tillfälligt försämras, tex i samband med förkylning.

På första steget i behandlingstrappan befinner du dig om du har mild, periodvis astma. Behandlingen brukar innebära att du vid behov andas in kortison och luftrörsvidgande läkemedel.

Är astman inte under full kontroll trots behandling är det första steget att med hjälp av din sjuksköterska eller läkare försäkra dig om att du tar dina läkemedel enligt ordination och att du använder rätt inhalationsteknik – det kan vara svårare än en tror! Ni bör också tillsammans se över om det är något i din vardag som triggar astman som du behöver försöka undvika.

Om du därefter fortfarande har besvär kan ni behöva ta nästa steg i behandlingstrappan. Steg 2 är för dig med mild men ihållande astma och innebär att du utöver vid behovs-inhalationer bör ha regelbundna kortisoninhalationer. På nästa behandlingssteg hamnar du om ni behöver lägga till långverkande luftrörsvidgande inhalationer och eventuellt ett tredje sorts läkemedel som tas som tablett eller granulat. Vid steg 4 på behandlingstrappan kan ytterligare dosökningar och läkemedelstillägg prövas i primärvården. Men vid fortsatt otillfredsställande effekt av behandling ska du skötas på specialistmottagning. Där kan de till exempel lägga till biologiska läkemedel, antibiotika och i kortare kurer kortisontabletter. På specialistmottagning kontrollerar de ibland biomarkörer i blod, slem och utandningsluft för att avgöra vilket typ av astma du har och effektivare kunna anpassa behandlingen.

Det är viktigt att komma ihåg att målet är att du inte ska ha besvär av din astma och om du har det så krävs justeringar av din behandling eller ditt sätt att ta behandlingen. Det här är inget du själv behöver ta ställning till utan det är viktigt med uppföljning hos din läkare/sjuksköterska och att ni gör detta tillsammans.

Det händer mycket inom astmaområdet och finns idag flera olika behandlingsalternativ. Därför finns det goda möjligheter att du kan bli hjälpt i din astma med en individuell behandlingsplan och uppföljning. Behandlingsplanen tas fram i överenskommelse med sin läkare, där de mål som är viktiga för dig och din livskvalitet får central plats. Det finns flera steg i behandlingstrappan och ett flertal alternativ som kan provas för att få den bästa effekten just för dig! Målet ska vara att du ska må bra, trots din astma!

Q&A

1. Kan astma smitta?

Svar: Nej, men symptomen på astma, såsom hosta, kan förväxlas med symptomen på en förkylning. Astma orsakas av förändringar i det egna immunförsvaret, dvs av inflammation och inte av infektion, som orsakas av bakterier och virus mm. Däremot kan en astmatiker som är förkyld förstås sprida förkylningen när den hostar.

2. Kan astma botas?

Svar: Astma kan inte botas, utan betraktas som en kronisk sjukdom, men astma kan med stor framgång behandlas med luftrörsvidgande läkemedel och inhalationskortison. Utan behandling kan astma begränsa förmågan att leva ett aktivt liv och leda till onödiga akutbesök och sjukhusinläggningar.

3. Hur vet jag om jag har astma?

Svar: Om du upplever symtom som kan tyda på astma, till exempel långvarig hosta, tufft med andningen vid förkylning, pipande, väsande ljud vid andning, ska du vända dig till din vårdcentral . Där lyssnar läkaren på din beskrivning av besvären, undersöker dig och låter dig sannolikt göra ett lungfunktionstest för att avgöra om det är astma som orsakar besvären. I samband med utredning brukar också allergitest göras.

4. Kan jag träna fast jag har astma?

Svar: Det kan vara en utmaning att träna vid astma. Men träning har visats ha flera fördelar hos astmatiker. Med hjälp av träning ökar syreupptagningsförmågan och lungornas funktion stabiliseras. Detta i sin tur kan leda till att astmabesvären minskar.

Det är viktigt att ha en bra grundbehandling för sin astma och en behandlingsplan där det framgår hur du ska medicinera vid träning och försämringsepisoder. Det finns till och med elitidrottare som har astma.

5. Måste jag ta min astmamedicin även när jag inte har symtom?

Svar: Om du är ordinerad regelbunden behandling bör du fortsätta ta medicinen även fast du inte har några symtom alternativt höra med din läkare. Det är ofta tack vare medicinen som symtomen försvinner, men inflammationen kan fortfarande finnas. Din husläkare eller en lungspecialist kan hjälpa dig med en individuell behandlingsplan.

6. Vad är triggers och kan ”trigga”/förvärra min astma?

Svar: Det finns vissa saker som kan ge astmabesvär eller göra besvären värre. Detta kan variera från person till person.

Exempel på triggers är:

• Kall luft
• Starka dofter (t.ex. parfym)
• Rök
• Pälsdjur
• Stress
• Fysisk ansträngning
• Luftvägsinfektioner
• Etc

Se till att undvika det som triggar just din astma så gott du kan.

7. Vad innebär det att ha sin astma under kontroll?

Svar: En kontrollerad astma har du när sjukdomen inte påverkar ditt vardagsliv negativt, det vill säga du har inga begräsningar i fysisk aktivitet och har få symtom och försämringsepisoder. Trots att astma är en livslång sjukdom/kronisk sjukdom kan effektiv behandling ofta lindra symtomen i en sådan utsträckning att de har mycket liten inverkan på det dagliga livet.

8. Vad kan jag göra själv för att må bättre i min astma?

Svar:

• Se till att du har rätt behandling/ta behandling i rätt tid
• Rök inte
• Undvik triggers
• Var fysiskt aktiv
• Gå ned i vikt om du är överviktig
• Ha bra kosthållning
• Undvika vissa yrken eller läkemedel som kan trigga astman

9. Finns det något kvalitetsregister för patienter med astma?

Svar: Ja, Luftvägsregistret inkluderar patienter från alla vårdnivåer som diagnostiserats med astma eller KOL.

10. Vad är egentligen ett ”Biologiskt läkemedel”?

Svar: Det är ett nyare slags läkemedel som förändrat behandlingen av flera svårbehandlade sjukdomar, till exempel astma och atopisk dermatit – och riktar sig mot specifika delar av immunförsvaret som är involverat i just den sjukdomen.

Att det heter ”biologiskt” beror på att de här läkemedlens aktiva ämne har producerats i – eller har utvunnits ifrån en biologisk källa, som till exempel levande celler eller vävnad.

Denna utbildning är producerad av Add Health Media AB genom ovillkorligt ekonomiskt stöd från Sanofi.