Tarmens immunsystem kallas för GALT (”gut associated lymphoid tissue”). Det är uppbyggt av så kallade Peyerska plack som är ansamlingar av lymfoida celler, enskilda lymfocyter spridda i tarmväggens så kallade lamina propria och inne i tarmslemhinnan liggande lymfocyter, insprängda i tarmepitelet.
Hos det nyfödda barnet är immunsystemet ännu inte fullt utvecklat.
Det finns stöd för att en tidig stimulering av tarmens immunsystem från probiotiska bakterier kan programmera immunsystemet på ett positivt sätt. En fördröjd stimulering skulle kunna bidra till olika problem senare i livet.
Balanserar den viktiga jämvikten mellan olika T-hjälparceller
Ett centralt begrepp inom immunologin är T-hjälparceller typ 1 (Th1) och T-hjälparceller typ 2 (Th2). För ett fungerande immunsystem krävs en bra balans mellan dessa två typer. Vid vissa sjukdomar som Crohns sjukdom har man en övervikt av Th1. Vid allergiska tillstånd ses ofta en övervikt av Th2. Det anses att probiotiska bakterier ger en bra balans mellan de olika hjälparcellerna och att en dålig probiotikaflora kan bidra till sjukdom genom en rubbad Th1/Th2-balans.
När gramnegativa tarmbakterier dör avger de skadliga gifter kallade endotoxiner. Probiotiska bakterier gör dels att gramnegativa bakterier inte kan fästa vid tarmväggen och också att de bildar mindre med endotoxiner.
Minskar bildningen av skadliga cellgifter (cytokiner)
I tarmen, eller i blodet efter passage av tarmgifter, kan det bildas inflammatoriska cellgifter (cytokiner). Bland dessa märks interleukin 1 (IL-1) och 6 (IL-6) samt tumörnekrotisk faktor alfa (TNF-alfa). Dessa ämnen kan bidra till uppkomst eller förvärrande av en rad inflammatoriska/autoimmuna sjukdomar. Det finns stöd för att probiotiska bakterier minskar bildningen av dessa ämnen.
Stimulerar bildningen av immunglobulin A (IgA)
Det viktigaste immunglobulinet i kroppens slemhinnor är immunglobulin A (IgA). Det utsöndras till slemhinnorna och måste för att fungera ha kopplats till ett litet ämne som kallas för ”den sekretoriska komponenten” (eng. secretory piece). IgA anses ha stor betydelse för slemhinnornas försvar mot olika mikroorganismer. Det har visats att personer med mjölkallergi har en nedsatt bildning av IgA och en ökad genomsläpplighet i tarmslemhinnan. Detta medför att stora molekyler (makromolekyler) kan passera tarmväggen i ökad mängd. Det anses att probiotiska bakterier bland annat genom att öka bildningen av IgA minskar omfattningen av mjölkallergi.
Minskar bildningen av immunglobulin E (IgE)
Det centrala immunglobulinet vid uppkomst av allergi och astma är immunglobulin E (IgE). Detta ämne upptäcktes hos en patient i Uppsala (ND) och ämnet kallades först för IgND. Under min tid som forskningsassistent på Patologiska institutionen i Uppsala var det jag som utförde obduktionen av denna patient. För allergi och astma krävs bl a en ärftligt betingad förhöjd bildning av IgE. Det har visats att probiotiska bakterier minskar bildningen av IgE, något som kan bidra till förklaringen av det ovannämnda skyddet av probiotika mot allergi och astma.
Stimulerar makrofagfunktioner
Makrofager (”storätare”) har en viktig funktion i kroppen som städpatruller. Probiotiska bakterier ökar makrofagernas förmåga att ta upp och bryta ner olika ämnen.
Stimulerar naturliga dödarceller (killerceller; NKC)
Naturliga dödarceller (killerceller) är en typ av immunceller som har stor betydelse vid försvaret mot bl a olika mikroorganismer. Probiotiska bakterier har visat sig kunna stimulera dessa cellers aktivitet.
Detta är ett utdrag ur boken “Sköna magkänslor”. För att ladda ned boken
klicka här!
Gå till nästa kapitel här
