Tidigare studier där man använt probiotika har varit motstridiga. En engelsk metaanalys som nyligen publicerades i den välkända medicinska tidskriften British Medical Journal (D´Sousa et al 2002) visade att de patienter som fick aktiv behandling med laktobaciller i genomsnitt hade 66 procent lägre risk att drabbas av antibiotikarelaterade diarréer jämfört med dem som fick placebo. De som behandlades med jästsvampar hade en minskad risk med 61 procent.
En metaanalys går igenom bra studier och värderar effekterna. I den nämnda studien granskades studier över inverkan av probiotika på antibiotikautlöst diarré utförda åren 1966-2000. Probiotika med särskilt bra effekt var laktobaciller och Saccaromyces boulardii. En annan metaanalys (Cremonini et al 2002) visade liknande resultat. Denna analys visade att risken att drabbas minskade med 60 procent hos dem som behandlats med probiotika.
Orsaken till diarréerna är ofta att nyttiga bakterier och neutrala bakterier slås ut och man får överväxt av bakterien Clostridium difficile (Fooks et al 2002).
Ett allvarligare tillstånd till följd av överväxt av denna bakterie är så kallad pseudomembranös kolit. Detta är ett livshotande tillstånd med intensiv inflammation i tarmen, beläggning med äggviteämnet fibrin och risk för perforation av tarmen följd av ofta dödlig bukhinneinflammation. Även här finns stora förhoppningar om att förbehandling och fortsatt behandling med probiotiska bakterier kan ge gott skydd.
Kan probiotika förhindra turistdiarré?
Man har beräknat att cirka 40% av besökare till U-länder drabbas av diarré. Turistdiarré orsakas ofta av bakterien Escherichia coli (E. coli) i länder med mindre god hygien. Vissa stammar av denna bakterie bildar gifter som leder till diarré. Det finns talrika anekdotiska rapporter om att uppladdning med probiotika någon vecka före avresan och fortsatt behandling under och efter resan minskar risken för sådana diarréer. Några få placebo-kontrollerade studier har visat på positiv effekt (Fooks et al 2002). Detta gäller särskilt försök med Lactobacillus acidophilus i kombination med bifidobacterium bifidum och Lactobacillus rhamnosus GG. Andra studier har dock inte kunnat påvisa någon säkerställd preventiv effekt. Här behövs flera och större kontrollerade försök. Aktuell forskning (Koo et al 2006) visar att kombination av nya antibiotika som inte tas upp så bra från tarmen och probiotika kan ge mycket goda effekter. Ett sådant nytt antibiotikum är rifaximin.
Detta är ett utdrag ur boken “Sköna magkänslor”.
Gå till nästa kapitel här