– Vi skiljer mellan så kallad rotatorisk yrsel och icke rotatorisk yrsel. Vid rotatorisk yrsel åker man helt enkelt karusell, hela omvärlden snurrar. Vid icke rotatorisk yrsel är man istället yr inne i huvudet och det känns svajigt och ostadigt när man rör sig, säger Charlotte Barouma, specialist i allmänmedicin på Västerläkarna i Göteborg. Både yrsel och ostadighetskänsla uppkommer när signaler från kroppens olika sinnesystem inte stämmer överens inbördes. Det senare är mycket vanligt bland äldre.
– Den absolut vanligaste orsaken bakom yrsel är nackbesvär, säger Charlotte Barouma. Spänd nacke är en folksjukdom i dag, den inre stressen gör att vi drar upp axlarna och behåller dem i ett spänt läge. I nacken finns små känselceller som berättar för hjärnan var huvudet befinner sig i rymden. Är nacken spänd feltolkar hjärnan musklernas riktningar och rörelser. När den feltolkade informationen från nacken inte stämmer överens med de signaler som andra delar av balanssinnet sänder till hjärnan upplever vi en ostadighetsyrsel.
Äldre och yrsel
– Äldre blir yra av andra orsaker, ofta olika åldersrelaterade inskränkningar som tillsammans orsakar en ostadighetskänsla. Förmågan att hålla balansen beror på många olika sinnen, syn, hörsel, känsel i fötterna och muskelstyrka, funktioner som försämras med åren, säger Charlotte Barouma.
– Det bästa är att våga fortsätta träna sin förmåga. Rädsla för att ramla leder ofta till att man minskar sin rörelse och får ännu sämre muskelstyrka. Här har stavgången varit en räddning för många äldre, fortsätter hon.
– Man bör också kolla så att man inte har B12-brist, fortsätter Charlotte Barouma. Brist på vitaminet ger nedsatt känslighet i ben och fötter vilket är en mycket vanlig orsak till ostadighetsyrsel bland äldre.
Så fungerar balanssinnet
Balanssystemet sammanställer information från allt mellan fotens känselreceptorer till ögats sinnesceller. Det är till exempel mycket lättare att stå på ett ben när ögonen är öppna än när de är slutna. Sämre blodcirkulation eller brist på vitamin B12 försämrar känseln i fotsulorna och är en vanlig orsak till ostadighetskänsla hos äldre. Balansorganen i innerörat (figur 2) utgörs bland annat av små organ som innehåller små, små kalkkristaller. Dessa fungerar som lod, med hjälp av dem registrerar hjärnan huvudets läge i förhållande till tyngdkraften.
Båggångarna inne innerörat registrerar huvudets riktning. Höger och vänster sida arbetar i par. Hjärnan tolkar sedan kroppens läge genom att jämföra intensiteten mellan vänster och höger sida. Om vi lutar oss så mycket åt ena hållet att vi riskerar att falla utlöses reflexer på samma sida för att parera fallet. Skulle något vänster eller höger balansorgan skadas blir informationen till hjärnan starkt förändrad. Det ger en kraftig känsla av snurryrsel. Ju mer vi utmanar en sådan yrsel desto snabbare blir vi faktiskt av med den eftersom hjärnan inser att signalerna inte stämmer överens med verkligheten och därför tolkar om dem. I muskler, leder och senor finns små tryck- och töjkänsliga receptorer som sänder signaler till centrala nervsystemet. Med hjälp av sådan information registrerar hjärnan hur våra kroppsdelar förhåller sig till varandra. Information har stor betydelse inte minst när vi rör oss.
Spänningsyrsel
Spänd nacke är den allra vanligaste orsaken till yrsel. Stelhet och smärta i nackmusklerna kan tolkas av hjärnan balanscentrum som rörelse, vridning eller lutning. Typiska symtom är ostadighetskänsla och svajighet.
Försämrad blodcirkulation kan ge yrsel
Försämrad blodcirkulation kan ge ostadighet av flera olika skäl bland annat nedsatt känsel i fötterna. Känselreceptorer i fotsulorna är en viktig del av balanssystemet och när dessa sänder färre signaler förlorar balanscentrum viktig information.
Läkemedelsutlöst yrsel
Läkemedel som på olika sätt minskar blodflödet till hjärnan kan ge ostadighet- och svimningskänsla. Exempel på sådana läkemedel är blodtrycksänkare och nitroglycerin. Ofta finns det flera olika läkemedelsalternativ att välja på och besvären försvinner ofta när man byter till något annat.
Kristallsjukan – godartad lägesyrsel
Vanlig typ av yrsel som också kallas godartad lägesyrsel. Karusellkänsla kommer hastigt i attacker ofta när man lägger sig ner eller vrider huvudet åt sidan. Yrselattacken pågår under trettio sekunder för att sedan klinga av. Att gå känns ostadigt. Orsaken bakom kristallsjukan att små ”stenar” som normalt indikerar lägesriktningen har fallit loss inne i balansorganet. När de kommer ur läge tar hjärnan emot signaler som säger att hela kroppen har denna position. Samtidigt talar signaler från övriga delar av balanssystemet för att det riktiga att vi faktiskt bara har lagt oss ner eller vridit på huvudet. Kristallsjuka kan behandlas med en så kallad rörelsebehandling som utförs på mottagningen. Behandlingen innebär helt enkelt att hastigt röra huvudet på ett sådant sätt att ”stenen” faller på plats igen.
Vestibularisneurit -inflammerad balansnerv
Orsakas förmodligen av att virus angriper balansnerven som sedan inflammeras. Kraftiga attacker av snurryrsel, illamående och kräkning är typiska symtom. Balansen är tydligt påverkad och det är svårt att gå. Det första timmarna är obehagliga men redan kommande dag kan man sitta, äta och dricka. Därefter blir man stadigt bättre. Det är mycket viktigt att man försöker röra på sig trots att det snurrar. Ju mer yrsel man tål desto snabbare blir man bra.
Meniéres sjukdom – yrsel och nedsatt hörsel
Snurrkänsla som kommer hastigt, ensidig hörselnedsättning, öronsus och tryckkänsla i örat karaktäriserar sjukdomen. Attacken varar i en till fem timmar. Orsaken är troligen en störning i innerörats tryckreglering.
Läs mer om yrsel i den här artikeln
—
