Vad orsakar West Nile-feber & hur sprids sjukdomen?
West Nile-virus tillhör gruppen flavivirus, som även inkluderar virus som orsakar denguefeber och gula febern. Ett stort antal fågelarter fungerar som värdar för viruset, vilket överförs till människor via flera olika myggarter som biter både fåglar och människor. Viruset sprids huvudsakligen av kråk- och rovfåglar. Eftersom virusets spridning i människors blod är kortvarig och låggradig, är det ovanligt att viruset sprids direkt mellan människor, med några få undantag som blodtransfusioner, organtransplantationer samt från mor till barn under graviditet eller amning.
I Europa sprids viruset framför allt i de södra och östra delarna, men klimatförändringar tros kunna leda till att sjukdomen sprids längre norrut. Culex modestus, en mygga som kan sprida West Nile-feber, har snabbt spridit sig i Europa under de senaste åren. Denna mygga upptäcktes i Skåne 2016 och i Halland 2022.
West Nile-virus sprids genom blodsugande honmyggor som har fåglar som reservoarer. När en infekterad mygga biter en fågel, överförs viruset via myggans saliv till fågelns blod. När myggan senare biter en annan fågel eller en människa, kan smittan spridas vidare.
Förra året rapporterades 965 fall av West Nile-virus hos människor i Europa, varav 73 dödsfall. Smitta har påvisats så långt norrut som Tyskland och Nederländerna. En fågel kan flyga från Tyskland till Skåne på 24 timmar, så det är troligt att vi snart får se vårt första inhemska fall av denna tropiska sjukdom. Klimatförändringarna gör att Sverige blir alltmer gynnsamt för myggor som trivs i varma och fuktiga miljöer.
Symtom & behandling av West Nile-virus
Människor och hästar kan smittas av viruset, men kan inte sprida smittan vidare. Undantagen är smittspridning genom blodtransfusion, organtransplantation, amning och graviditet. Hos människor kan West Nile-feber yttra sig på olika sätt:
- Asymtomatiska fall: Cirka 80 procent av de infekterade upplever inga symtom alls.
- Lindriga symtom: De flesta av de som blir sjuka får influensaliknande symtom som feber, huvudvärk, muskelvärk, illamående och kräkningar. Ibland kan ett rödflammigt utslag och svullna lymfkörtlar också förekomma.
- Allvarliga symtom: Hos mindre än en procent av de infekterade kan sjukdomen bli allvarlig och leda till hjärninflammation eller hjärnhinneinflammation. Dessa allvarliga former av sjukdomen kan vara dödliga, särskilt för äldre personer och de med nedsatt immunförsvar.
Behandling vid West Nile-virus
Det finns ingen specifik behandling för West Nile-virus. Behandlingen fokuserar på att lindra symtomen och stödja patientens hälsa tills sjukdomen går över av sig själv. Patienter med allvarliga symtom kan behöva sjukhusvård för att hantera komplikationer som hjärninflammation.
Förebyggande åtgärder av West Nile-virus
Eftersom det inte finns något vaccin mot West Nile-virus, är det viktigt att vidta åtgärder för att minska risken för myggbett. Här är några rekommendationer:
- Använd myggmedel: Applicera myggmedel på exponerad hud och kläder.
- Sov under myggnät: Använd gärna impregnerade myggnät.
- Täckande kläder: Bär långärmade tröjor och långbyxor för att minimera exponerad hud.
- Sov i myggfria rum: Använd fläktar eller luftkonditionering för att hålla myggen borta.
Epidemiologisk övervakning & diagnos vid West Nile-virus
I Sverige övervakas sjukdomens utbredning av Folkhälsomyndigheten genom smittskyddsanmälningar och omvärldsbevakning. För närvarande skickas misstänkta prover till Folkhälsomyndigheten för analys. Sjukdomen diagnosticeras genom molekylärbiologiska metoder som påvisar smittämnets arvsmassa eller genom detektion av antikroppar. Denna övervakning är viktig för att snabbt kunna upptäcka och reagera på nya fall av sjukdomen.
Anmälningsplikt & hantering av utbrott av West Nile-virus
West Nile-virus är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen. Vid misstänkta fall eller utbrott ska sjukdomen anmälas till smittskyddsläkare i regionen och till Folkhälsomyndigheten. Detta är avgörande för att snabbt kunna sätta in åtgärder för att förhindra vidare spridning.
Tidigare utbrott & framtida risker för West Nile-virus
Ett av de mest uppmärksammade utbrotten av West Nile-virus inträffade i New York 1999. Sjukdomen spred sig snabbt över Nordamerika de följande åren. År 2018 var ett år med ett ovanligt stort utbrott i Europa, där över 2000 fall diagnosticerades, varav 180 dödsfall rapporterades. Många länder, inklusive Frankrike och Italien, rapporterade fall. Klimatförändringarna tros kunna bidra till att sjukdomen sprider sig till nya områden, inklusive norra Europa.
Kort fakta om West Nile-virus
- Första fallet: Det första diagnosticerade fallet upptäcktes i Uganda 1937.
- Virusfamilj: Tillhör flavivirus-familjen.
- Spridning: Viruset sprids främst via myggor som har bitit infekterade fåglar.
- Reservoarer: Fåglar, särskilt kråk- och rovfåglar, är viktiga reservoarer för viruset.
- Mänsklig smitta: Kan smitta människor genom myggbett och i sällsynta fall genom blodtransfusion, organtransplantation, graviditet eller amning.
Frågor & svar om West Nile-virus
Kan jag få West Nile-virus genom att donera blod?
Nej, du kan inte bli smittad genom att donera blod.
Kan jag få West Nile-virus genom en blodtransfusion?
Ja, men det är ovanligt. Blodtjänster har testat blod för West Nile-virus sedan 2003 för att minimera risken.
Är graviditet en riskfaktor för West Nile-virus?
Nej, gravida kvinnor är inte i högre risk för att smittas. Dock finns det en låg risk att viruset kan överföras till fostret.
Kan jag använda myggmedel när jag är gravid?
Ja, myggmedel som är godkända av EPA är säkra att använda under graviditeten. Skydda dig mot myggbett genom att bära täckande kläder och använda myggmedel.
Slutsats vad gäller West Nile-virus
West Nile-virus är en allvarlig sjukdom som främst sprids genom myggor. Trots att de flesta infekterade inte visar några symtom, kan sjukdomen leda till allvarliga komplikationer för en liten andel av de drabbade. Förebyggande åtgärder mot myggbett är det bästa sättet att minska risken för infektion. Fortsatt epidemiologisk övervakning och forskning är avgörande för att hantera och förhindra framtida utbrott.
