Vinterkräksjuka är mest aktuell mellan november-april. Infektionen och symtomen pågår ofta i ett par till tre dygn och går sedan över av sig själv.
Det här är vinterkräksjuka
Vinterkräksjuka orsakas av calicivirus. I gruppen calicivirus ingår noro- och sapovirus, som båda kan orsaka magsjuka hos människa. De ger likartade symtom: hastigt påkommen kräkning och/eller diarré, ofta kombinerat med magont och feber. Efter att ha haft sjukdomen kan man ha ett visst kortvarigt skydd, så kallad immunitet, men man kan bli sjuk flera gånger.
Så här smittar vinterkräksjuka
Vinterkräksjuka är mycket smittsam. En sjuk person kan lätt föra smittan vidare direkt eller indirekt och det behövs endast en liten smittdos för att ge upphov till sjukdom. Inkubationstiden är kort, endast cirka 12-48 timmar. Viruset smittar genom kontaktsmitta via förorenade händer, ytor och föremål. Det smittar även genom droppsmitta, framför allt i samband med kräkningar, och genom förorenade livsmedel.
- Viruset sprids genom till exempel dörrhandtag, toalettsitsar och liknande.
- Viruset sprids genom mat som hanterats av smittad person.
- Viruset kan spridas via råa skaldjur eller mat som inte har upphettats tillräckligt.
I en enkät som våra läsare fått besvara angav 88 procent att de för att undvika att få vinterkräksjuka tvättar händerna extra noga med tvål och vatten. En fjärdedel av läsarna angav också att de brukar undvika offentliga toaletter av rädsla föt att smittas av vinterkräksjuka.
Symtom vid vinterkräksjuka
Symtomen kommer snabbt efter det man blivit smittad. Inkubationstiden är 12-48 timmar, därefter drabbas den som smittats av plötsligt illamående, kräkningar, diarré och eventuellt magsmärtor.
Vanliga symtom vid vinterkräksjuka
- Kräkningar
- Diarréer
- Magsmärtor
Kräkningar och diarréer pågår i cirka 1-3 dagar.
Behandling vid vinterkräksjukan
Det är viktigt att dricka mycket vid vinterkräksjuka för att kompensera för den vätska som går förlorad. Att dricka vätskeersättning är bra eftersom kroppen förutom vätska även förlorar salter. Kroppen tar till sig vätskan bäst genom att man dricker lite i taget med täta mellanrum.
När diarréerna avtar kan man äta som vanligt igen, men fortsätt att dricka mycket vätska så länge avföringen är lös. För barn finns risk för vätskebrist och uttorkning vid till exempel magsjuka, diarré och kräkningar. När barnet får i sig vätska eller särskild vätskeersättning går det oftast över. Vätskeersättning som passar både vuxna och barn kan köpas på apotek och i dagligvaruhandeln.
I enkäten besvarad av läsarna angav en femtedel av de svarande att de alltid använder vätskeersättning när de själva eller en anhörig har vinterkräksjuka. Tre av tio använder det ibland, och fyra av tio angav att de aldrig använde vätskeersättning vid vinterkräksjuka. Om de som aldrig använde vätskeersättnign hade en mildare form av tillståndet vet vi ju inte, men det är annars rekommenderat att försöka ersätta vätskeförlusten vid alla typer av magsjuka. Det minskar risken för komplikationer.
Så förebyggs vinterkräksjuka
Det går att undvika vinterkräksjukan genom att hålla god hand- och livsmedelshygien.
- Tvätta händerna noga, före måltider och efter toalettbesök. Komplettera med handdesinfektion.
- Använd flytande tvål och pappershandduk på skolor, förskolor, arbetsplatser och offentliga miljöer.
- Undvik att äta av bufféer där många rör vid maten.
- Undvik magsjuka personer.
Funkar handsprit vid vinterkräksjuka?
Det förekommer diskussioner huruvida handsprit förebygger eller hjälper när det kommer till att minska smittspridningen. Faktum är att svaret på det är både ja och nej. De flesta typerna av handsprit har inte tillräcklig effekt mot vinterkräksjukeviruset och ofta är det stora mängder virus som behöver tvättas bort.
Handsprit verkar genom att skada det hölje som många typer av virus omges av. En del virus, däribland calicivirus, har inte det höljet och då funkar inte heller handspriten och kan inte oskadliggöra dessa virus. Vad man har kunnat se i studier är däremot att handdesinfektion som innehåller väteperoxid kan eliminiera minst 99,99 procent av caliciviruspartiklar. Folkhälsomyndigheten rekommenderar noggrann rengöring med tvål och vatten, och att du efter handtvätt kan använda handsprit eftersom den verkar mot andra bakterier och virus som kan göra oss sjuka.
I vår läsarenkät var det 30 procent av de svarande som aldrig använde handsprit under vinterhalvåret (trots att vi ställt denna fråga under pågående covid-19-pandemi). Att använda handsprit efter toalettbesök var det blygsamma 12 procent som gjorde.
Sök vård
Sjukdomen är inte farlig utan går över på ett par dagar. När man har vinterkräksjukan gör kroppen av med mer vätska än vad som tillförs. Då finns risk för uttorkning och man kan bli yr och trött, få huvudvärk och bli torr i munnen som följd. Kontakta vårdcentral om du inte får i dig tillräckligt med vätska, har vätskebrist eller om du kissar mycket mindre än vanligt. Även barn kan råka ut för vätskebrist. Ett barn som lider av vätskebrist blir trött, hängigt och kissar mindre än vanligt.
Tecken på uttorkning är mörk, sparsam urin, trötthet och torra slemhinnor. Vätskebalansen är balansen mellan kroppens vätska, natrium och kalium. Därför är det viktigt att tillföra både vätska och salter för snabbare återhämtning.
Goda råd vid vinterkräksjuka
En bra regel vid vinterkräksjuka är att man ska vara helt frisk i minst 48 timmar innan man går tillbaka till arbete, skola eller andra aktiviteter. En god handhygien är det bästa sättet att skydda sig. Flytande tvål är att föredra, handdesinfektion kan fungera om den innehåller rätt substanser och kompletterar då eftersom den tar död på smittämnen. Ett annat tips är att använda pappershanddukar på offentliga toaletter, eftersom tyghanddukar ökar risken för smittspridning.
Såväl hos allmänhet som inom hälso- och sjukvård är det nu viktigt med god handhygien. Extra viktigt är det dels om man själv är magsjuk eller har tagit hand om någon som är magsjuk eller misstänks ha smittats. Då bör du inte heller hantera livsmedel som andra ska äta. Inom sjukvård och omsorg gäller det att under säsongen följa rutinerna för god vårdhygien och därmed minska risken för att inneliggande patienter ska drabbas.
Fakta – så här tvättar du händerna på rätt sätt
- Skölj händerna i ljummet vatten.
- Ta tvål och löddra in hela händerna.
- Gnugga händerna medan du räknar till 15 långsamt. Gärna ännu längre.
- Glöm inte att ta av ringar och göra rent under naglarna.
- Skölj av med ljummet vatten.
- Torka händerna torra på engångshanddukar.
- Använd handdesinfektion med väteperoxid.
