Världsdiabetesdagen startades 1991 av International Diabetes Federation (IDF) och WHO för att uppmärksamma att diabetes ökar stort i världen. Sedan 2007 deltar också FN i temadagen för att bekämpa ökningen av diabetes.
FN bedömer diabetes som ett hot mot global hälsa
I december 2006 antog FN en resolution där diabetes lyftes fram som ett hot mot den globala hälsan. Diabetes var den första icke smittsamma sjukdomen som fick den statusen. Genom resolutionen pekade FN på allvaret i den pandemiska utbredningen av sjukdomen i världen och manade nationerna att agera för att öka kunskapen om och bromsa utvecklingen av diabetes.
I Europa lever var tionde vuxen med diabetes. Det innebär 61 miljoner vuxna diabetiker i vår världsdel. IDF och FN beräknar att den siffran kommer att stiga till 67 miljoner diabetiker i Europa 2030 och 69 miljoner år 2045. Samtidigt uppskattas att var tredje diabetiker lever med sjukdomen utan att sjukdomen upptäckts och diagnosticerats.
Stor satsning på utbildning om diabetes
Temat för Världsdiabetesdagen under åren 2021–2023 är utbildning. Aktiviteterna under dagen fokuserar på att lyfta fram behovet av bättre utbildning kring sjukdomen för såväl de drabbade som för vårdpersonal.
IDF arbetar aktivt med att göra utbildning kring diabetes mer tillgänglig för alla som berörs av sjukdomen. Personer med diabetes sköter ju om sin egen sjukdom större delen av tiden. De behöver tillgång till ny kunskap för att förstå sin sjukdom och kunna sköta sin behandling och hälsa för att minska risken för komplikationer.
En ny hemsida har lanserats med gratis och interaktiva kurser för att hjälpa personer med diabetes att förstå och hantera tillståndet. För vårdpersonal erbjuder IDF också flera kostnadsfria onlinekurser som hjälper läkare och diabetessjuksköterskor att hålla sig uppdaterade kring olika aspekter av diabetesbehandling. Än så länge finns utbildningarna på engelska och spanska.
Tekniska hjälpmedel kan minska risk för komplikationer av diabetes
För de som lever med diabetes så kretsar mycket av vardagen kring att hålla koll på sitt blodsocker. Det är en omfattande och tidskrävande egenvård som är helt nödvändig för att minska risken för allvarliga komplikationer och för tidig död.
Den tekniska utvecklingen inom diabetesområdet har de senaste åren tagit stora kliv framåt. Utvecklingen av insulinpumpar, insulinpennor, glukosmätare, sensorer och andra tekniska innovationer är mycket viktig för att människor med diabetes ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt.
I mars 2022 publicerade en undersökning från Svenska Diabetesförbundet som handlade om tillgången till tekniska hjälpmedel. Av de 3 884 medlemmar i Diabetesförbundet som svarade på enkäten (svarsfrekvens 46,9 procent), angav 11 procent att de har blivit nekade tekniska hjälpmedel som de behöver. Särskilt hjälpmedel för att övervaka blodsockernivåer tycks vara svårt att få tillgång till. Huvudskälet till detta är enligt Diabetesförbundets rapport att dessa tekniska hjälpmedel anses för dyra.
Vidare visade medlemsenkäten att nästan en av fem svarande endast var ”delvis”, ”i liten utsträckning” eller ”inte alls nöjd” med sina tekniska hjälpmedel. Bland personer som angav de två sista svarsalternativen, ansåg 62 procent att deras förmåga att sköta diabetessjukdomen påverkas negativt av detta.
Av de som inte var nöjda med sina hjälpmedel svarade över hälften av de tillfrågade att de var oroliga över att få komplikationer till följd av att de inte hade bra kontroll över sitt blodsocker, och 14 procent hade redan utvecklat komplikationer.
Många diabetiker efterfrågar tekniska hjälpmedel
Diabetesförbundet uppskattar att det i Sverige idag är runt 50 000 personer med diabetes som efterfrågar tekniska hjälpmedel som de inte får. Detta trots att hjälpmedlen minskar risken för komplikationer över tid och förbättrar både det fysiska och psykiska mående hos den enskilda.
Tekniska hjälpmedel är förstås inte gratis, men Diabetesförbundet efterfrågar ett mer långsiktigt tänkande hos de regionala politiska beslutsfattarna. ”Ökade investeringar i tekniska hjälpmedel ger inte bara bättre hälsa och livskvalitet för individen. Det bidrar också till minskade samhällskostnader till följd av mindre behov av sjukhusbaserad vård för diabeteskomplikationer – samt färre som därmed förlorar arbetsförmåga”, skriver Björn Ehlin, ordförande Svenska Diabetesförbundet på förbundets hemsida.
