En av dem som har drivit kunskapen om Alzheimer framåt är Lars-Olov Wahlund, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet. När det gäller det nya läkemedlet säger Lars-Olof att det är spännande att det för första gången har registrerats ett läkemedel som skulle kunna påverka sjukdomens utveckling så att spridningen minskar i hjärnan.
Screening av yngre släktingar till Alzheimersjuka
Om läkemedlet visar sig svara upp mot förväntningarna, och om behandlingen blir mer effektiv så att man kan stoppa upp sjukdomen helt, då finns det anledning att screena dem som riskerar att få en ärftlig form av Alzheimer. För då måste man sätta in medicinen tidigt för att inte delar av hjärnan redan ska ha förstörts. Men där är vi inte ännu.
På frågan om varför Alzheimer tenderar till att ha ett snabbare förlopp vid insjuknande hos yngre, svarar Lars-Olof att det kan ha att göra med att sjukdomen som, om den debuterar tidigt, ofta är starkt kopplad till ärftlighet. I dessa fall upptäcks sjukdomen i ett senare stadium, närmare sjukdomens slutskede.
Lovande utveckling av utredningsmetodiken vid demens
Utredningsmetodiken har utvecklats positivt under de senaste åren. Vi är betydligt bättre på att fastställa diagnosen nu än för 10–15 år sedan. Och det är framför allt två saker som har bidragit. Avbildning av hjärnan har blivit mer effektiv och vi har fått möjligheter att mäta de proteiner i ryggmärgsvätskan och i blodet som vi tror hör ihop med Alzheimers sjukdom. Det har man inte kunnat tidigare.
– Jag tror att utvecklingen med blodprover, kombinerat med en noggrann kartläggning av hjärnans funktion, är det som i framtiden ytterligare kommer att förändra diagnostiken. Man talar ju om precisionsmedicin numera, det vill säga en så noggrann diagnos som möjligt för att kunna specialanpassa behandlingen för varje patient, säger Lars-Olov Wahlund.
– När det gäller pannlobsdemens behöver man också fastställa genetiskt vilken typ av pannlobsdemens patienten har. Då kan man också skräddarsy behandlingen.
Magnetkamera vid utredning av pannlobsdemens
Lars-Olof Wahlund och hans forskargrupp undersöker med magnetröntgen (MR) hur hjärnan fungerar i samband med empatiska funktioner. Vi frågar honom om nedsatt empatisk reaktion kan vara ett bra tidigt mått på demens. Han påpekar att empatistörningar är något som visar sig främst vid pannlobsdemens.
– I vår forskning har vi tittat på var i hjärnan man ser förändringar när man har empatistörningar och vi har hittat vissa begränsade områden som är förändrade vid pannlobsdemens. Vi har använt magnetkamerateknik vid dessa studier, men det är ganska komplicerat. Patienten måste ligga i magnetkamera och titta på bilder. Då är det enklare att fråga patientens anhöriga. Det ger förmodligen snabbare resultat.
– Jag tror inte att empatiundersökningar kommer att leda till någon sorts markör av sjukdomen som är bättre än någon annan markör, säger Lars-Olof.
Mindre vanliga symtom vid Alzheimer
Men kan man vara säker på att alla Alzheimer-diagnoser uppvisar samma initiala symptom? Lars-Olof Wahlund säger att man har upptäckt flera subgrupper av sjukdomen där minnet inte drabbas först.
– Det finns en ovanlig variant där man först får synpåverkan. Man kan inte tolka synintrycken rätt och blir funktionellt blind. Men man har inget fel på ögonen. Sen finns det varianter där pannloberna drabbas i första hand. Då får man symptom som vid pannlobsdemens. Personligheten påverkas mycket mer till en början och senare kommer andra problem som minnesstörningar och problem att hitta i omgivningarna. Men fortfarande är det vanligast att sjukdomen debuterar med minnesproblem.
Så fördröjer du demens
Om man har flera släktingar som har haft demens kan man tyvärr inte använda mediciner i förebyggande syfte. Lars-Olov Wahlund säger att man kan äta på samma sätt som för att förebygga cancer och kärlsjukdomar. Väl balanserad kost och måttligt med motion fungerar bra. Och när det gäller kognitiva sjukdomar som demens ska man också försöka att leva ett socialt rikt liv där man får använda och träna hjärnan lite extra.
