Alla kan drabbas av järnbrist men man vet att det är särskilt vanligt förekommande i samband med graviditet och i samband med vissa sjukdomar som hjärtsvikt eller inflammatoriska sjukdomar. Även ålder kan vara en faktor som bidrar till förekomsten av järnbrist. Vid en eventuell utredning av järnbrist är det bra att såväl du som patient eller som anhörig har dessa faktorer i åtanke när du pratar med din läkare.
Därför uppstår brist på järn
Kroppen får sitt järn från maten. Järn finns i kött, ägg, fisk och bladgrönsaker. För att kroppen ska kunna få tillräckligt med syre behövs röda blodkroppar som innehåller hemoglobin. Hemoglobinet binder och transporterar syre i vår kropp. Om vi inte får tillräckligt med järn bildas inte tillräcklig mängd röda blodkroppar och det i sin tur leder till sämre syresättning av kroppen. Kroppen har ett särskilt stort järnbehov under ungdomsåren, under graviditet eller amning och efter blodförlust. Friska vuxna män får i sig tillräckligt med järn via maten och utvecklar sällan järnbrist. De har tillräckligt med järn i kroppen för flera års behov även om de inte skulle få i sig något mer järn alls. Kvinnor förlorar däremot järn ur kroppen i samband med menstruation, graviditet och amning. Därför löper kvinnor en större risk än män att drabbas av järnbrist och kan behöva ta järn som kosttillskott.
Kvinnor som passerat klimakteriet och vuxna män kan i vissa fall lida av järnbrist. Detta kan ske på grund av blödningar i magen eller tarmarna, i samband med exempelvis magsår eller tarmcancer eller i samband med sjukdomar såsom inflammatorisk tarmsjukdom eller hjärtsvikt. I vissa fall kan även äldre personer drabbas av järnbrist. Järnbrist kan delas in i tre kategorier:
Absolut järnbrist Om din kropp under en period har använt så mycket järn att kroppens järnförråd är otillräckliga eller helt enkelt tömda har du utvecklat något som kallas ”absolut järnbrist”. Ett sänkt blodvärde, Hb, innebär att dina förråd varit tomma en längre tid. Diagnosen bekräftas med att mäta ett ämne i blodet som heter ferritin.
Funktionell järnbrist Du kan ha järnbrist även om det finns järn i kroppen lager, då kallas det för ”funktionell järnbrist”. Det är vanligt vid inflammatoriska tillstånd och njursjukdom. Vid funktionell järnbrist är upptaget av järn i tarmen hämmad och det järn som finns lagrat kan inte utnyttjas. Man upptäcker lättast funktionell järnbrist genom ett blodprov som mäter järnmättnad.
Järnbrist utan blodbrist Kvinnor har lättare att utveckla järnbrist och järnbristanemi något som man på senare tid har uppmärksammat. Det kan bland annat vara anledningen om du som kvinna känner dig oförklarligt trött.
Symtom vid järnbrist – testa om du kan lida av järnbrist
Det är inte alltid du känner symtom eftersom kroppen kan anpassa sig till järnbristen och du kan drabbas av järnbrist även om du är fullt frisk. Det kan bero på att du till exempel får i dig för lite järn via maten eller förlorat större mängder blod i samband med exempelvis menstruation, blodgivning eller olyckshändelse. Järnbrist kan även orsaks av sjukdom i mag-tarmkanalen, inflammatoriska tillstånd och njursjukdom. Vid graviditet ökar behovet av järn och för äldre minskar förmågan att ta upp och lagra järn – både dessa faktorer kan vara orsaker till järnbrist.
Känner du igen dig i något av påståenden nedan?
- Jag känner mig trött och orkeslös
- Jag blir yr
- Jag blir lätt andfådd
- Jag får hjärtklappning
- Jag får huvudvärk
- Jag har sus i öronen
Känner du igen dig i påståendena ovan kan du lida av järnbrist.
Det är viktigt att du kontrollerar detta hos läkare, så kontakta din vårdmottagning om du misstänker att du har järnbrist. De flesta med järnbristanemi blir av med blodbristen efter några veckors behandling. Om det är en sjukdom som ligger bakom blodbristen kan man behöva få en annan behandling för den.
Behandling av järnbrist
Det finns olika sätt att behandla järnbrist beroende på vilket behov du har och vilken mängd järn du behöver få i dig. Oavsett så är järnbristen i sig sällan alltför problematisk att komma till rätta med, istället kan det vara den underliggande orsaken som är besvärande.
Att se över kosten är alltid en god början – om du har järnbrist är det bra att öka intaget av livsmedel som innehåller större mängder järn, exempelvis baljväxter, kött med mera.
Den vanligaste behandlingen vid järnbrist är järntabletter. Dessa kan fås både på recept eller köpas receptfritt. Kroppen är dock långsam på att ta upp järnet i tablettform då tarmen endast kan ta upp en liten del av det järn som tabletterna innehåller. En del upplever även besvär med mage- och tarm vid behandling med järntabletter. Det är viktigt att tala med behandlande läkare eller apotekspersonal om du äter järntabletter och upplever biverkningar av något slag.
Du kan också få järn intravenöst (dropp) eller via injektioner. Behandlingen sker då på vårdmottagning för att säkerställa att du får rätt mängd järn. Järnet ges direkt in i blodbanan vilket gör att upptagningsförmågan är betydligt snabbare än vid exempelvis tablettbehandling.
I handeln finns det även järntillskott att köpa. Tillskotten innehåller dock oftast för lite järn för att återställa balansen för dig som lider av järnbrist. Oavsett behandlingsmetod är det bra att du ser över din kost och har möjlighet att lägga till mer mat som är rik på järn.
Järnbrist vid kronisk hjärtsvikt
Det förekommer blodbrist (anemi) vid kronisk hjärtsvikt och det är inte ovanligt att det även förekommer järnbrist både med eller utan blodbrist. Blodbrist vid kronisk hjärtsvikt är en riskfaktor som inte bara riskerar att försämra sjukdomstillståndet utan även öka dödligheten. Nya studier har visat att också järnbrist utan anemi kan försämra sjukdomstillståndet och även öka dödligheten.
Under hösten 2015 publicerade Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. I Sverige beräknas cirka 250 000 patienter lida av hjärtsvikt och hälften av dessa har järnbrist, något som ofta leder till försämrad livskvalitet, ökat antal sjukhusinläggningar och ökad dödlighet för denna stora patientgrupp. Det är första gången Socialstyrelsen värderar intravenös järnbehandling till hjärtsviktspatienter med järnbrist, något som inte fanns med i den preliminära versionen av riktlinjerna. I riktlinjerna skriver Socialstyrelsen om järnbrist vid hjärtsvikt att ”Tillståndet har en stor till mycket stor svårighetsgrad”. För järnbrist, med eller utan anemi (blodbrist), vid symtomgivande kronisk hjärtsvikt rekommenderas behandling med parenteral järn, det vill säga järn som inte ges i tablettform utan företrädelsevis intravenöst. Åtgärden får graderingen sex på en tiogradig rekommendationsskala.
När vården utreder kronisk hjärtsvikt bör man utreda om det förekommer järnbrist (kontrollera ferretin och järnmättnad). Om järnbrist skulle förekomma finns det dokumenterat att behandling med intravenöst järn kan förbättra livskvaliteten, minska symptom så som trötthet och andfåddhet och ge ökad fysisk prestationsförmåga hos den som är drabbad. Det gällde oberoende om man samtidigt är drabbad av blodbrist. De positiva behandlingsresultaten gäller just intravenös behandling, samma effekt har inte kunnat påvisas när man ger järn oralt (i tablettform).
Järnbrist vid IBD
Blodbrist (anemi) är ett vanligt och ofta förbisett problem vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Järnbrist och kronisk inflammation (funktionell järnbrist) är de dominerande orsakerna till blodbrist vid ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Det är viktigt att du som tillhör den här patientgruppen får möjlighet att föra en diskussion med vården kring inflammatorisk tarmsjukdom och järnbrist. Järnbrist bör och kan behandlas och man sätter in olika behandlingsvägar beroende på patient.
Patienter med IBD och samtidigt järnbristorsakad blodbrist ska få substitution med järn via munnen (peroralt) eller via dropp (intravenöst). Om du som patient inte tål behandling peroralt eller om din kropp inte tar upp tillräckligt med järn den vägen så kan man sätta in intravenös behandling. Det gäller även för patienter med svår anemi eller uttalad sjukdomsaktivitet. För patienter med lindrig – måttlig blodbrist utan aktiv inflammation behandlar man dock företrädelsevis peroralt.
Du som lider av järnbrist kan få hjälp
Om du känner igen dig i symtomen och får konstaterat att du lider av järnbrist så ska du inte misströsta. Det finns hjälp att få, det viktigaste är att gå till botten med vad järnbristen beror på och samtidigt påbörja den optimala behandlingen för just dig och att följa upp och ha koll på dina järnvärden (ferritin och järnmättnad).
Det är inte alltid som kosttillskott och förändrad kost är tillräckligt och då är det viktigt att du får den mängd järn som din kropp behöver för att du ska må bra.
Testa om du är motiverad till att sluta röka
—
