Oftast handlar rädslan om att man är rädd för att förlora kontrollen på platser som inte känns säkra. Några vanliga situationer som upplevs som skrämmande är till exempel kollektivtrafik, stora folkmassor och avgränsade eller öppna utrymmen. Situationerna som är mest skrämmande varierar från fall till fall. Det som är gemensamt är att de skapar osäkerhet och ångest hos den drabbade.
Agorafobi kan leda till sociala svårigheter
I många fall vet den som lider av torgskräck om att rädslan är överdriven eller irrationell. Det gör den dock inte mindre verklig, och kan leda till att man skäms över sitt tillstånd. Många gånger leder agorafobin till svårigheter socialt eller på skola eller arbetsplats. Man kan skämmas över sitt tillstånd eller ha svårt att förklara det för närstående.
Agorafobi är en vanlig del av ångestsyndrom. Man räknar med att ungefär hälften av de med ångestsyndrom också lider av agorafobi. Ordet ”agora” betyder torg på grekiska, därav benämningen torgskräck. Trots benämningen torgskräck är inte alla med agorafobi rädda för stora, öppna ytor.
Det kan också vara bra att veta att torgskräck och social fobi är två olika fobier. Social fobi handlar om ångest och rädsla inför sociala interaktioner med andra människor. Agorafobi handlar mer om platser och utrymmen. Dock kan samma person lida av både social fobi och agorafobi.
Symtom på torgskräck
Några symtom som en person med torgskräck kan uppleva är:
- Illamående
- Hjärtklappning
- Svettningar
- Koncentrationssvårigheter
- Overklighetskänslor
- Känsla av att det svartnar för ögonen
Symtomen vid torgskräck liknas ofta vid en panikångestattack, med skillnaden att symtomen är mer jämna och ihållande. Efter att ha upplevt symtomen några gånger kan det leda till en ond cirkel där man börjar undvika situationer av rädsla för att tappa kontrollen på offentliga platser.
Orsaker till torgskräck
Det är svårt att hitta exakta orsaker till att någon utvecklar torgskräck. Agorafobi visar sig vanligen i de sena tonåren eller tidiga vuxenåren. Tillståndet är vanligare hos kvinnor än hos män. De som har andra fobier har högre risk att få torgskräck. Olika typer av trauman i livet, till exempel dödsfall i familjen, kan vara en utlösande faktorer. Ärftlighet och mottaglighet för sårbarhet och stress tros kunna påverka risken att utveckla torgskräck.
Behandling av torgskräck
Torgskräck behandlas oftast med någon form av psykoterapi. Den vanligaste behandlingsformen är kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT är ett sätt att, ofta tillsammans med en terapeut, angripa situationerna som leder till ångest. Man får lära sig om sin torgskräck och få verktyg för att bättre hantera den. Det är vanligt att man gradvis exponerar sig för sina rädslor för att lära sig hantera dem. I vissa fall kan terapin kombineras med antidepressiva läkemedel.
Handikappande agorafobi kan göra att man får rätt till färdtjänst av LSS eller så kallat ”bilstöd” av Försäkringskassan för att få det lättare att klara av vardagslivet.
När bör man söka vård?
Sök vård för din agorafobi:
- Om den begränsar ditt liv
- Om du försöker lindra symtomen genom alkohol, droger eller självskadebeteende
Att leva med torgskräck
Om man väljer att söka behandling för sin torgskräck går det ofta att förbättra sin situation och må bättre. Det är bra att söka vård så tidigt som möjligt så att besvären inte hinner utvecklas över tid.
