De flesta som drabbas av tjock- och ändtarmscancer är över 65 år men det förekommer även när man är yngre. Omkring 7000 insjuknar varje år och det är Sveriges tredje vanligaste tumörsjukdom efter prostata- och bröstcancer. Tjocktarmscancer drabbar kvinnor som män i lika stor utsträckning medan ändtarmscancer är något mer förekommande bland männen.
Tjock- och ändtarmscancer – orsak
Hälften av alla svenskar i 50-års ålder har polyper i tarmen och cirka 30 procent av dessa är sådana som kan övergå till cancer. Polyper förekommer hos många utan att de för den skull är ärftliga och de flesta är ofarliga. Cancer i tjocktarmen och ändtarmen börjar i de allra flesta fall i tarmslemhinnans körtlar. Det är alltså en form av körtelcancer. En tumör i tarmen börjar som just en polyp av varierande storlek och utseende som om den inte tas bort tyvärr inte alltför sällan övergår till cancer. Om cancer börjar växa kan den genom tarmväggen sprida sig till angränsande lymfkörtlar och olika organ som lever och lungor.
Forskning talar för att livsstilsfaktorer som matvanor, rökning, alkoholkonsumtion och andra levnadsvanor har betydelse för uppkomsten av cancer i tjock- och ändtarm. Personer med inflammatorisk tarmsjukdom, ulcerös kolit eller Crohns sjukdom, har en ökad risk att få tjock- och ändtarmscancer. En annan tarmsjukdom som kan öka risken att drabbas är den sällsynta, ärftliga sjukdomen familjär polypos. Medlemmar i familjer med denna sjukdom löper kraftigt ökad risk för tjocktarmscancer. Tidigare ansågs att patienter med ulcerös kolit eller Crohns sjukdom för att undvika tjocktarmscancer behövde få hela tarmen bortopererad men numera undersöker man istället patienter med dessa tarmsjukdomar regelbundet och opererar först om cancer eller förstadier till cancer upptäcks.
Symtom vid tjock- och ändtarmscancer
Symtomen vid tjock- och ändtarmscancer kan vara diffusa och de symtom som uppstår kan ha andra orsaker än just tjock- och ändtarmscancer. Blödningar i tarmen är ett symtom som till exempel inte behöver bero på cancer utan istället kan orsakas av fickbildningar i vänstra delen av tarmen, inflammation och sårbildning eller hemorrojder. Detta kan medföra att man väljer att uppsöka läkare sent då man kan misstänka andra, mindre allvarliga, åkommor.
Generellt gäller att alla som har ändrade avföringsvanor eller blod och slem i avföringen ska uppsöka läkare. Det finns statistik som visar att hos 25 procent av dom som får diagnosen tjock- eller ändtarmscancer upptäcktes cancern i samband med akutbesök för tarmvred, kraftig blödning eller att tarmen brustit.
Vanliga symtom vid tjock- och ändtarmscancer
- Blod i avföringen
- Ändrade avföringsvanor
- Hård i magen
- Lös i magen
- Långvarig diarré
- Förstoppning
- Täta trängningar
- Kraftig slembildning
- Smärta, som knipsmärtor
- Uppkörd, ”tung i magen”
- Blodbrist
- Trötthet
- Viktminskning
Det är inte alltid som blödningar i tarmen färgar avföringen röd och vid kraftig blödning i den högra delen av tarmen kan avföringen istället bli svart. Är du orolig, prata med din vårdmottagning för vidare råd.
Diagnos vid tjock- och ändtarmscancer
För att ställa diagnos kan läkaren använda flera olika metoder. Inledningsvis kan läkaren känna på magen för att upptäcka eventuella ojämnheter, förhårdnader eller knölar. Ändtarmen kan undersökas med ett handskbeklätt finger som med försiktighet förs in i ändtarmen. Vanligtvis tas även blodprov samt avföringsprov.
Andra metoder som man använder sig av för att ställa diagnos är rektoskopi, tjocktarmsröntgen och koloskopi där de två sistnämnda är likvärdiga metoder för att ställa diagnos. Vid rektoskopi kan man via ett smalt rör som förs in i ändtarmen se hur tarmen ser ut samt ta vävnadsprov. Vid koloskopi för man istället in en tunn slang för att fotografera tjocktarmen, ta vävnadsprover och eventuellt bränna bort mindre polyper.
Innan en eventuell operation undersöker man även lever och lungor för att på så sätt utesluta att tumören eller tumörerna har spridit sig. I de fall tumören sitter i ändtarmen väljer man även att göra en magnetröntgen av bäckenet för att avgöra om man även ska behandla med strålning.
Behandling vid tjock- och ändtarmscancer
I stort sett är det enda och säkraste sättet att bota tjock- och ändtarmscancer att operera. Vid ändtarmstamscancer kombineras ofta operationen med strålbehandling och/eller med cytostatika, vanligtvis innan själva kirurgin utförs. En del tumörer har nämligen visat sig försvinna helt vid strålning och då behöver man inte genomföra en operation. Anledningen till att man efter operation ger cytostatika är att man vill undvika eventuella återfall.
Strålbehandling innebär att man utsätter cancercellerna för strålning som skadar och slutligen dödar cancercellerna och syftet är att maximera effekten mot cancertumören och samtidigt göra så lite skada på de normala cellerna. Vid ändtarmscancer strålbehandlas tumören en gång per dag i fem dagar direkt före operationen för att minska risken för återfall då det kan vara svårt för kirurgen att få bort alla cancerceller. Om cancern har vuxit till vävnad runtomkring kan daglig strålning under cirka fem veckor tillsammans med cytostatika krympa tumören så att man kan genomföra en operation. Om man inte skulle orka med det så kan man avvakta med operationen till tumören eventuellt har krympt efter strålbehandlingen.
Det forskas på hur man kan behandla tjock- och ändtarmscancer med kirurgi i kombination med cytostatika. Cytostatika är läkemedel som främst angriper celler som håller på att delar sig genom att störa cellernas delning. Man kombinerar ofta olika cytostatika för bästa effekt. När man kombinerar med kirurgi innebär det i praktiken att man efter en operation ger cytostatika för att få bort eventuella kvarvarande cancerceller. I vissa stadier av cancer är detta rutin. Studier har visat att vid åtminstone tjocktarmscancer ökar detta chansen till överlevnad jämfört med enbart kirurgi. Vid ändtarmscancer är dock effekterna av cytostatika troligtvis sämre. Cytostatika används även för behandling av patienter där sjukdomen har spridit sig och möjligheterna att bota sjukdomen helt är begränsade. Då kan den istället hållas under kontroll en tid, ibland även en längre tid vilket förlänger patientens liv och livskvalitet genom att bromsa sjukdomsutvecklingen och dämpa symtomen.
Målinriktade läkemedel har numera introducerats för behandling av spridd tjock- och ändtarmscancer och kan ges ensamt men ges även ofta tillsammans med cytostatika för att förbättra behandlingseffekten något. Efter analys av tumören kan man välja ut patienter med störst chans att ha en god effekt av behandlingen, det gäller dock enbart två av de målinriktade läkemedlen som finns.
Har cancern spridit sig till levern och lungorna kan man under vissa förutsättningar även operera bort den del av levern och lungan där metastaserna (cancern) sitter förutsatt att sjukdomen inte spridit sig till andra platser i kroppen och att dottertumörerna endast finns i begränsade delar av levern eller lungorna. Även här behandlar man med cytostatika före och efter operation för att minska risken för återfall. Cytostatika kan även krypa levertumörer vilket underlättar när man ska operera bort dessa.
Sitter tumören så långt ner i ändtarmen att slutmuskeln måste opereras bort eller är försvagad kan en del patienter som drabbats av tjock- eller ändtarmscancer få stomi, en påse på magen. I vissa fall är stomin permanent medan den i andra, exempelvis vid ändtarmscancer, kan vara tillfällig för att tarmen ska få läka i lugn och ro.
Att leva med tjock- och ändtarmscancer
Vid tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer ökar chansen för överlevnad. Man brukar dela in tjock- och ändtarmscancer i fem olika stadier:
Stadium I (Dukes´ stadium A): tumören är begränsad till tarmväggen.
Stadium II (Dukes´ stadium B): tumören har vuxit igenom tarmväggen.
Stadium III (Dukes´ stadium C): det finns spridning till lymfkörtlar i närheten av tumören.
Stadium IV (Dukes´ stadium D): tumören har vuxit över till organen intill tarmen eller spridit sig och bildat metastaser i andra delar av kroppen.
Om sjukdomen upptäcks när den endast växer i tarmväggen, stadium I, botas i praktiken samtliga patienter genom operation medan 80-90 procent botas av de patienter med sjukdom i statidium II. Andelen botade blir lägre ju mer avancerad sjukdomen är men det finns idag goda möjlihgheter att med behandling både bromsa upp sjukdomsförloppet, lindra symtom och förlänga livet för patienter med spridd sjukdom.
Eftersom tidig upptäckt gör skillnad är det viktigt att ta dina symtom på allvar och är du orolig ska du alltid prata med din vårdmottagning för vidare råd.
