Myom är den vanligaste typen av godartade tumörer hos kvinnor i fertil ålder. Myom är muskelknutor i livmodern som ofta uppstår efter 40-årsåldern, men man kan få myom redan som 20-åring. Myomen är oftast runda och kan ha varierande storlek, från en större spelkula upp till en tennisboll eller till och med större. Hos kvinnor som går in i klimakteriet har omkring 75 procent myom, men alla får inte problem. Myom beror på en förändring hos en gen i en muskelcell. Till följd av detta börjar cellen att dela sig och bildar en muskelknuta. Man vet inte orsaken, men hormoner och ärftlighet bidrar. För att kunna se om en kvinna har myom behöver man göra ett ultraljud. Man vet inte hur många kvinnor i Sverige som har problem till följd av myom.
-Det finns ett stort mörkertal då många kvinnor med riklig mens inte söker hjälp, säger Helena Kopp Kallner, gynekolog och forskare på Danderyds sjukhus. De kanske istället äter järntabletter, undviker ljusa byxor och använder tjocka bindor.
Symtom som kan tyda på myom:
- Rikliga blödningar vid menstruation.
- Att menstruera längre en fem dagar.
- Järnbrist.
- Samlagssmärta.
- Tyngdkänsla i magen.
- Att man behöver springa på toa och kissa ofta.
- Smärta när man bajsar.
- Att man känner en knöl på magen som kan ge obehagligt ”tryck” när man ligger på magen.
-Generellt sett har kvinnor låg kunskap kring vad som är normalt att blöda, menar Helena Kopp Kallner.
Vad är rikliga blödningar?
-Många kvinnor känner inte till att om man regelbundet blöder mer än 80 ml drabbas man av blodbrist, berättar Helena Kopp Kallner. Det är normalt att blöda ungefär en halv deciliter under hela menstruationen som inte bör vara längre än fem dagar. Man ska inte blöda klumpar och aldrig blöda igenom sina skydd. En tjockare binda ska endast behövas på natten och då ska man inte heller blöda igenom.
Problemet med att en del kvinnor blöder för mycket är att det påverkar energinivån. De lever livet utan att nå sin fulla kapacitet och blir ofta trötta både fysiskt och psykiskt, poängterar Helena Kopp Kallner.
-Ett dilemma är att vården gärna skriver ut järntabletter till kvinnor, istället för att ta reda på den underliggande orsaken till blodbristen som kan vara på myom. Primärvården behöver bli bättre på att våga fråga kvinnor om hur mycket de blöder och vid behov skicka dem vidare till en gynekolog, för att få fler svar. Man behöver ta kvinnor på allvar och inse att stora blödningar kan vara ett hälsoproblem.
Vården kan se mycket olika ut i olika delar av Sverige då varje landsting har sitt eget regelverk vad gäller rutiner och behandlingsalternativ.
-Att vården ser olika ut i landet gör det ännu viktigare för kvinnor att känna till att man alltid kan begära en ”second opinion” om man inte är nöjd. Man kan få en bedömning av ytterligare en läkare i ett annat landsting.
Behandling av myom
Det finns olika behandlingsformer, allt ifrån p-piller, hormonspiral, läkemedel, enklare dagkirurgi till att operera bort myom eller livmodern.
-Den vanligaste och mest effektiva metoden för rikliga blödningar är hormonspiral. Tyvärr är myom fortfarande den största orsaken till att kvinnor opererar bort livmodern (hysterektomi) och i vissa fall erbjuds inte kvinnan någon alternativ behandling.
Små myom som inte ger besvär brukar inte behöva behandlas, men det kan vara bra att gå på uppföljningsbesök för att se om myomet har blivit större. Det finns fyra typer av behandling:
- Läkemedel för att minska mensblödningen och smärtan vid mens.
- Läkemedel för att krympa myomet.
- Embolisering – blodtillförseln till myomet stängs av.
- Operationer som på olika sätt tar bort myom.
Läkemedelsbehandling för att minska mensen och smärta vid mens
Om man har riklig mens kan man prova läkemedel med tranexamsyra och anti-inflammatoriska läkemedel som exempelvis ibuprofen, för att minska blodmängden. Det finns receptfritt på apoteket. Man kan även använda hormonspiral eller p-piller.
Läkemedelsbehandling för att krympa myom
För att krympa myomet kan man använda läkemedlet Esmya. Just nu är dock denna medicin indragen på grund av att enstaka patienter fått allvarlig leverpåverkan.
Det finns även en antihormonell behandling med hjälp av så kallade GnRH-agonister eller antagonister. Då kommer man tillfälligt in i ett konstgjort klimakterium med biverkningar som svettningar, vallningar och humörförändringar. Detta kan man behandla med en låg dos östrogen. Denna behandling har hittills vanligtvis endast givits under en kortare period, exempelvis inför en operation. Inom ett år kommer en ny medicin att lanseras för långvarigt bruk.
Embolisering – blodtillförseln till myomet stängs av
Vid embolisering för man in en liten slang genom ett blodkärl i ljumsken och sprutar in små partiklar. Dessa gör så att blodet inte kan komma fram till myomet. Då får myomet inte något syre längre och krymper. Man brukar få stanna på sjukhuset en till tre dagar och eftersom ingreppet kan göra ont får man ryggbedövning eller en morfinpump för att själv kunna kontrollera sin smärta. Den första tiden efteråt kan man ha mycket ont och man får med sig smärtstillande läkemedel hem. Denna metod används endast i vissa sjukvårdsregioner.
Operation vid myom
Man kan också operera bort ett eller flera myom. Eftersom det ofta är en mer komplicerad operation än att ta bort livmodern görs denna operation främst om man vill ha barn men man tror att myomen förhindrar detta eller kommer orsaka problem under en graviditet. Operationen kan göras antingen via ett bikinisnitt eller via titthålskirurgi. Då opererar läkaren med hjälp av en kamera och små instrument som förs in genom små hål i magen. Man tar sedan ut myomet genom ett snitt på magen eller genom slidan. Myom som sitter inne i livmodern kan brännas bort via instrument som kan föras in via slidan och livmodertappen. Vanligtvis kan man lämna sjukhuset samma dag eller dagen efter operationen. Om man har stora myom som ger besvär, får nya myom och vet att man inte kommer vilja ha barn i framtiden kan det vara aktuellt att ta bort livmodern, så kallad hysterektomi. Man kan ha kvar sina äggstockar vilket innebär att man behåller sin hormonproduktion utan att få mens.
Nya behandlingsmetoder håller dock på att utvecklas. Man har nyligen genomfört en studie där man jämfört två olika behandlingsmetoder. 17 kvinnor lottades till att genomgå en embolisering och 17 kvinnor fick den nya behandlingen med mikrovågor.
-Man sticker in en nål i myomet. Nålen har en form av minimikrovågsugn längst ut, som strålar ut mikrovågor och dödar myomet, berättar Helena Kopp Kallner. Vi ska snart publicera resultaten, men sammanfattningsvis kan jag säga att fördelen med metoden är att kvinnorna får en minst lika effektiv behandling, men kan gå hem samma dag med mycket lite smärta. Detta är förstås en stor vinning för kvinnan, men även för samhället, då man snabbare kan återgå till arbetet.
Nu har man påbörjat en uppföljning av denna studie där omkring 200 kvinnor ska få mikrovågsbehandling av myomen, under en tvåårsperiod.
-Jag ser fram emot att se resultaten och är mycket hoppfull att denna behandlingsform ska hjälpa många kvinnor. Man ska aldrig behöva må sämre på grund av att man är kvinna och det är viktigt att ha koll på att man blöder lagom. Kvinnor har rätt till ett fungerande sexliv och ska inte behöva kissa hela tiden. Menstruationen ska inte stå i vägen för livet och det finns hjälp att få! Om en butik inte har den soffa jag önskar, får jag gå till en annan butik. Om läkaren inte lyssnar eller ger dig de svar och den behandling du behöver, rekommenderar jag att du går till en annan läkare.
Här kan du läsa mer om Petra Månström som hade myom och fick kämpa för att få rätt hjälp.
