Obesitas är en kronisk sjukdom som kräver långsiktig behandling och uppföljning, något som WHO fastslog redan 1997.
– Sjukdomen leder till många andra sjukdomar och påverkar oss mycket negativt. Dels är det tyngden i sig men framför allt de metabola faktorerna från fettväven som inverkar negativt på kroppen, säger Niclas Abrahamsson, överläkare på endokrin- och diabetessektionen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
20 procent kan ha obesitas
Det är idag cirka 1,4 miljoner svenskar som lever med obesitas, det vill säga med ett BMI över 30. Av dessa är det 350 000–400 000 personer som har en svår obesitas med ett BMI över 35.
Det innebär att 15–20 procent av befolkningen har fetma och går man ner till övervikt med BMI 25 och uppåt så är det halva befolkningen.
Vem som drabbas av obesitas avgörs av många olika bakgrundsfaktorer. Forskningen visar att genetiken spelar in, men inte exakt hur.
Niclas Abrahamsson berättar:
-Det är inte bara en utan många gener som har betydelse. Vi säger att obesitas ärvs polygent, det vill säga har man två överviktiga föräldrar vet man att det är stor risk att barnet också blir överviktigt. Genetiken samspelar i hög grad med miljö- och levnadsvanor och eftersom du påverkas mycket av din familjs sätt att leva är det svårt att se vad som är arv och vad som är levnadsmönster.
Leder till allvarliga sjukdomar
Obesitas kan orsaka många sjukdomar. Några av de vanligaste är typ 2-diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer. Ju högre övervikt desto större risk för dessa sjukdomar.
– Vi ser också mycket ledförslitningar, artros i knän, höfter och fötter och det är mycket psykiatrisk sjuklighet kopplat till övervikt.
Men att bära på några kilon extra behöver inte vara sjukdomsalstrande, förklarar Niclas Abrahamsson.
– Mellan BMI 25 och 30 (övervikt) är det komplext, det mesta tyder på att ju högre BMI desto värre följder, men det kommer någon studie då och då som visar att några kilon extra skyddar mot till exempel hjärtinfarkt och stroke. Har du ett BMI över 30 är det otvetydigt att det får negativa konsekvenser och ett BMI över 50, det är lika farligt som att röka ett paket cigaretter om dagen i hela ditt liv.
Farligast med bukfettet
Farligast är det fett som sätter sig på buken eftersom det påverkar hjärta och lever i större utsträckning. Bukfett är vanligare för män, för kvinnor sätter sig i stället extra kilon ofta kring höfter, lår och rumpa.
– När fettet lagras kring buken samlas mer fett inne i tarmen och går in i blodomloppet och påverkar kärl, lever, blodfetter och blodtryck mycket negativt, säger Niclas Abrahamsson.
Viktminne hindrar viktminskning över tid
Han förklarar att de flesta kortvarigt kan gå ner i vikt med någon bantningskur men att kroppen automatiskt försöker att återgå till den tidigare vikten när man börjar äta normalt igen.
– Det verkar som att det finns någon form av viktminne som gör att det är väldigt svårt att gå ner i vikt. Efter många tusen år har kroppen blivit effektiv på att lagra upp fett, och genom att reglera basalmetabolismen försöker den sträva efter att ta tillbaka den gamla vikten. Därför väger man snarare några kilo extra efter en bantningskur.
Därav kan det vara svårt för patienter med ett högt BMI att själva ta sig förbi den viktplatå som uppstår – det går helt enkelt inte att gå ner i vikt.
Niclas Abrahamsson förklarar:
– Fetma är ingen kurbehandling. Mediciner och behandling mot obesitas måste ses på samma sätt som mediciner mot andra kroniska sjukdomar. De mest effektiva läkemedlen ingår idag inte i högkostnadsskyddet eftersom Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV, är rädda för att det skulle bli för dyrt när så många personer skulle använda detta.
Niclas Abrahamsson tror att Socialstyrelsens riktlinjer för obesitas som är på gång är av stor betydelse för att vården ska ta sitt ansvar för sjukdomen.
– Det är jättemånga patienter som har svårt att få hjälp. Det är väldigt lite vård som erbjuds, trots att det är en sjukdom som man ser direkt.
Anledningen till att sjukdomen inte riktigt tas på allvar som den sjukdom den är, tror han beror på fördomar som är djupt rotade.
– Det finns en stigmatisering som lever kvar sedan länge, att övervikt och fetma beror på dålig karaktär och att personen är lite lat och inte orkar banta, lite som vi såg på missbruk tidigare. Men vi lyckades få samhället att förstå att alkoholism är en sjukdom. Det är även obesitas.
Byt vårdcentral om det inte fungerar
Det är i första hand till vårdcentralen som patienter med obesitas ska vända sig för att få hjälp med viktminskning och eventuellt remiss vidare.
– Patienten ska få en individuell handlingsplan med realistiska mål för viktkontroll. Steg ett är att träffa dietist och fysioterapeut och gå igenom livsstilsfaktorerna och se vad som kan ändras. Gör man det tidigt finns det chans att man lyckas vända förloppet. Om vårdcentralen inte tar problemet på allvar kan man i värsta fall behöva byta vårdcentral.
Vill se nya hälsoekonomiska bedömningar
Niclas Abrahamsson tycker att det bör göras nya hälsoekonomiska bedömningar eftersom det finns stora vinster med att befolkningen inte fortsätter att gå upp i vikt.
– Vi vet att det räcker med några kilon för att förbättra metabola faktorer rejält och minska risken för sjukdomar. Det absolut viktigaste på samhällsnivå är att undvika att människor går upp i vikt, det finns mycket vinst att hämta här. Det behövs mer resurser till obesitasvården eftersom den är så obefintlig. Nu finns det läkemedel som är effektiva för att gå ner i vikt, då är det rimligt att de blir subventionerade, säger han.
Läs mer på www.faktaomvikt.se
