Den vanligaste orsaken till en sprucken mjälte är våld mot den vänstra delen av buken eller nedre bröstkorgen. En sprucken mjälte kan uppkomma vid t ex fallolyckor eller trafikolyckor. Det vanligaste scenariot är en cykelolycka där cyklisten fått cykelstyret i magen. Sprucken mjälte förekommer också som skada i samband med idrottsutövande.
I ovanliga fall kan en sprucken mjälte uppkomma utan någon yttre skada. Då brukar det handla om förstorad mjälte (splenomegali), ett tillstånd som är en följd av t ex infektioner, blodsjukdomar och andra underliggande problem.
Mjälten och dess uppgifter i kroppen
Mjälten är en del av lymfsystemet, som också består av tonsillerna, halsmandlarna, brässen och lymfkörtlarna. Organen i lymfsystemet brukar kallas för lymfatiska organ. Mjälten är det största av dessa organ. Mjälten återfinns på vänster sida högt upp i buken, under de nedersta revbenen. Den brukar vara runt tolv centimeter lång och har formen av en böna. Mjälten hos en vuxen människa väger ungefär 150 gram.
Mjältens uppgifter är att bilda vita blodkroppar och antikroppar som fungerar som ett försvar. Den är del i kroppens försvar mot infektioner samtidigt som den bryter ned gamla eller skadade röda blodkroppar. Den lagrar också blod och bildar vita blodkroppar (lymfocyter).
Skador på mjältens vävnad och kapsel
Mjälten är omsluten av en kapsel. Skador på mjälten kan ibland vara enbart på kapseln eller enbart på mjältens vävnad. Ibland kan det vara både och. Mjälten är ett organ som är mycket rikt på blod, vilket gör att alla vävnadsskador leder till blödningar. Blödningarna stannar oftast innanför kapseln, där blodet kan samla sig vid en skada. Ansamlingen av blod kan i vissa fall vara större än själva mjälten.
I ovanliga fall brister kapseln och leder till att blodet strömmar ut i buken. Detta händer vanligtvis när kapseln brister en tid efter skadetillfället, i andra fall där kapseln brister kan blodet ändå stanna kvar i mjälten. Mindre blödningar kan sugas av upp av kroppen, medan större blödningar kan leda till blodförlust och chock.
Symtom på sprucken mjälte
Några vanliga symtom på en sprucken mjälte är:
- Smärta under nedre delen av vänstra revbenet (det gör ofta mycket ont till en början för att sedan bli till en dov, bultande smärta)
- Smärta kring vänster skuldra
- Illamående och kräkningar
Vid mjältruptur som orsakat blodförlust kan det finnas symtom på blödningschock, som t ex:
- Ökad andningsfrekvens
- Hög puls
- Kyla kring händer och fötter
- Förvirring eller bristande medvetande
I vissa fall kan en sprucken mjälte vara symtomfri.
Behandling av en sprucken mjälte
Behandlingen av en sprucken mjälte beror på hur mycket blödning som uppstått i mjälten. Små blödningar kan läka av sig själv, medan större blödningar kräver en operation där man reparerar eller tar bort delar av mjälten. I vissa fall tas hela mjälten bort.
Om operation inte krävs stannar man vanligen på sjukhuset för observation och genomgår undersökningar vartefter för att se hur mjältrupturen läker. Oftast handlar det om datortomografier (CT) och ultraljud. Målet är att stoppa blödningarna, undvika en operation och på det sättet bibehålla så mycket av mjältens funktion som möjligt. Det kommer också fler behandlingsmetoder där man täpper till blödningarna i mjälten.
Vid större blödningar eller andra komplikationer krävs en operation. När man opererar en sprucken mjälte försöker man spara så mycket av den som möjligt. Om man kan behålla mer mjältvävnad hjälper det mot framtida infektioner. Detta är framför allt något som görs när man opererar barn med mjältruptur.
Livet efter en sprucken mjälte
De flesta som får en sprucken mjälte har en god framtidsprognos, oavsett om behandlingen består av operation eller inte. Helhetsprognosen beror dock på om man fått andra skador vid olyckstillfället som skadat mjälten. Om man idrottar brukar man få hålla sig borta från aktiviteterna i minst tre månader för att undvika nytt våld mot mjälten under läkningen. Detta gäller både om man opererats eller fått annan behandling.
Om du opererat bort din mjälte tar levern över några av dess uppgifter i immunförsvaret. Dock kommer man alltid att ha ett nedsatt immunförsvar och en överkänslighet för vissa bakterier, exempelvis vissa som orsakar influensa och lunginflammation. Saknar man mjälte tillhör man riskgrupp för infektioner och rekommenderas vaccinationer, till exempel mot pneumokocker.
Om du saknar mjälte och söker vård för infektion eller feber bör du alltid påpeka för vårdpersonal att du fått din mjälte bortopererad.