SLE (systemisk lupus erytematosus) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som tillhör gruppen reumatiska systemsjukdomar. SLE är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att det egna immunförsvaret angriper kroppens organ som blir skadade. Leder, hud, blod och njurar blir ofta inflammerade, likaså även nervsystem, lungor och hjärta kan påverkas.
I Sverige insjuknar cirka 400 personer varje år och mellan 6000-8000 är drabbade av sjukdomen. SLE är vanligast bland kvinnor, cirka 90 procent av de drabbade är kvinnor.
Varför uppstår SLE?
Ännu så länge är orsaken till varför SLE uppstår är inte känd. Man misstänker att det finns en ärftlig faktor. Var tionde person med SLE har en släkting med samma sjukdom. Vissa läkemedel kan sätta igång sjukdomen och även solstrålning, infektioner och rökning har en negativ påverkan. Eftersom nio av tio som drabbas är kvinnor tror man också att det kvinnliga könshormonet ökar risken för att drabbas.
Sjkdomsdebuten är vanligen mellan 15 – 45 års ålder.
Olika delar av kroppen inflammeras vid SLE
SLE kan ge många olika symtom och kan ibland misstas för andra sjukdomar. En del patienter får lindriga besvär medan andra kan drabbas värre. SLE är en sjukdom som varierar från person till person. Sjukdomen uppträder ofta i skov, vilket innebär att man i perioder är sjuk men att man mellan varven kan känna sig nästan frisk.
Symtomen vid SLE varierar men några allmänna symtom finns nästan alltid med; onormal trötthet, feber och viktminskning. Många personer med SLE får också ont i lederna. Inflammationen kan flytta sig mellan olika ställen. En dag har man ont i händerna för att nästa dag istället ha ont i ett knä. Vanligt är att inflammationen sitter på samma sida av kroppen.
Även huden kan drabbas vid SLE. Flera patienter får det klassiska fjärilsformade utslaget som sträcker sig över näsryggen och kinderna.
Många olika delar av kroppen kan drabbas vid SLE och förutom de ovan nämnda kan inflammationen även påverka flera inre organ som njurarna, nervsystemet, lungorna eller hjärtat. Det är också vanligt att man får blodbrist vid SLE.
Så ställs diagnos vid SLE
Att ställa diagnos vid SLE är inte helt enkelt då sjukdomens olika symtom kan påminna om så många andra sjukdomar. Därför kan det också ta tid innan man kommer fram till rätt diagnos. Det finns elva kriterier som stämmer in på sjukdomen, minst fyra av dem måste vara uppfyllda för att en diagnos kan ställas.
Det finns inget enskilt blodprov som kan påvisa SLE, men vanliga blodprover som sänka och blodstatus tas för att påvisa en inflammation. Man kan också ta ytterligare blodprov för att se om det finns typiska antikroppar för SLE i blodet, så kallade autoantikroppar. Även röntgen, urinprov och en noggrann kroppsundersökning görs.
Om läkaren misstänker SLE brukar patienten få en remiss till en reumatolog som gör en noggrannare bedömning.
Behandling av SLE
Det finns idag inget botemedel mot SLE. Däremot finns olika behandlingar som lindrar symptomen. Målsättningen med behandlingen är att få kontroll på sjukdomsaktiviteten och minimera komplikationerna.
Mot ledvärken används ofta antiinflammatoriska läkemedel. Antimalariamedel används förebyggande för att skydda mot skov. En låg dos av kortison kan ges som underhållsbehandling för att dämpa inflammationen. Vid skov som är svåra, där viktiga inre organ blir inflammerade, kan man behöva vård på sjukhus. Då ges ofta kortison i höga doser.
Biologiska läkemedel används vid autoimmuna sjukdomar som SLE för att förändra immunförsvarets påverkan.
Att tänka på
- SLE kan försämras av östrogenbehandling, därför bör p-piller och andra östrogenpreparat inte användas om man har SLE.
- De flesta kvinnor med SLE kan bli gravida, men man bör rådgöra med sin läkare inför en planerad graviditet.
- SLE ökar risken för benskörhet, då sjukdomen försämrar skelettet. Även kortisonbehandling kan göra benmassan sämre.
- Den som har SLE bör undvika solljus och solarier och alltid tänka på att använda solskydd under sommaren.
- Rökning bör undvikas.
- SLE går i skov och perioderna mellan sjukdagarna kan patienten känna sig helt frisk. Många lever därför ett normalt liv med sin sjukdom.
Källor:
Reumatikerförbundet – www.reumatikerforbundet.org
1177 – Råd om vård dygnet runt – www.1177.se
