Skolstress – hur barn och ungdomar påverkas av stress och belastning i skolan

Terminsstarten närmar sig och sommarlovet går mot sitt slut. Det är lätt att tro att alla barn och ungdomar kommer tillbaka från sin ledighet fulla av energi och förväntan, men så är inte alltid fallet.

Enligt Folkhälsomyndighetens undersökning om skolbarns hälsovanor upplever hälften av flickorna och ungefär en tredjedel av pojkarna i årskurserna fem till nio en stark stress i samband med skolan. Det brukar ofta kallas för skolstress. Eleverna rapporterar olika typer av fysiska symtom, oro och obehag inför att befinna sig i skolan.

Antalet elever som beskriver den här typen av besvär är en fördubbling mot hur det var för tio år sedan. Anledningarna till detta kan vara flera, men ett antal forskningsrapporter kopplar samman fenomenet med den nya skolplanen som kom år 2011 (LGR 11). Den nya skolplanen innebar bland annat betyg från årskurs sex. Björn Högberg, som är doktor i socialt arbete vid Umeå universitet och forskar om elevers hälsa i förhållande till skola och skolpolitik, beskriver i en studie hur de elever som fick betyg från årskurs sex rapporterar fler stressymptom och beskriver en starkare upplevelse av stress än de tidigare kullar som inte fått betyg från årskurs sex. Tidigare betyg, mer komplexa kunskapskrav och fler nationella prov tycks alltså vara en bidragande faktor till den ökade stress och prestationsångest som rapporteras bland barn och unga idag. Dock spelar även andra faktorer in.

Vanliga orsaker till skolstress

Generellt kan man säga att stress uppstår när upplevda krav inte matchar upplevd förmåga. När vi känner att vi inte har kontroll över vår situation och upplever att vi saknar förmåga att påverka våra omständigheter blir vi stressade och oroliga. Det här kan vara kopplat till flera olika situationer, allt från inlärnings- och prestationsinriktade situationer till sociala sammanhang.

Oro kring inlärning och prestation påverkar både de elever som har svårt i skolan och lever med rädslan att inte få godkänt, och de elever som presterar över medel och lever med rädslan att inte leva upp till sin potential. Man kan också se att elever till föräldrar utan högre utbildning samt elever till föräldrar med utländsk härkomst också är extra sårbara för den här typen av stress. Detta kan tänkas vara kopplat till föräldrarnas förmåga att stötta och hjälpa till med skolarbetet hemifrån.

Skolarbete idag innebär stora krav på att tänka själv, planera och strukturera sitt arbete i skolan och hemma (vid läxläsning och plugg inför prov). Ju äldre eleverna blir, desto högre blir belastningen och antalet prov och hemläxor ökar. För många barn är dessa krav för högt ställda och när de upplever att de inte reder ut situationen på ett bra sätt uppstår stress.

Stress kan också uppstå ur signaler från omgivningen. Elever idag uttrycker ofta en bild av att betygen från grundskolan är fullkomligt avgörande för deras framtida liv, en bild de kan ha fått från lärare, föräldrar, syskon eller kompisar. Denna bild kan ligga i bakhuvudet som en domedagsprofetia i stil med: ”Får du låga betyg kommer du inte in på ett bra gymnasium, får ingen utbildning och kommer inte få något jobb”.

Utöver att vara en plats för inlärning är skolan också en social arena. Det är här barn tillbringar större delen av sin vakna tid och lär sig hur det sociala spelet fungerar, hur man umgås, leker, bråkar och blir sams. Att förstå sig på och försöka passa in i detta kan för vissa elever vara en upphovskälla till stress som tar energi från det övriga skolarbetet.

Vissa barn är också mer sårbara för stress i grunden. Psykisk ohälsa, som kan vara ett symtom på skolstress, kan också vara en orsak till att stress uppstår. Ibland är det svårt att veta vad som är hönan eller ägget. Neuropsykiatriska funktionsvariationer som ADHD och autism skapar också en ökad sårbarhet för stress.

Så påverkas unga av skolstress

Barn och unga kan uppvisa en mängd olika symtom på stress; både fysiska, psykiska och sociala.

Fysiska symtom

• Värk: Vanliga symtom på stress är huvudvärk, magvärk, värk i axlar och rygg. När barn upprepat och över tid klagar på den här typen av fysiska besvär bör man som vuxen fundera över om oro och stress kan ligga till grund för problemen.
• Sömn och aptit: Var uppmärksam på om barnets sömnmönster förändras. Tar det längre tid att somna eller sover kanske barnet ovanligt mycket? Var även uppmärksam på barnets aptit; både att tappa aptiten och äta mindre eller bli hungrigare och mer sugen på att småäta kan vara kopplat till stress.

Psykiska symtom

• Irritabilitet och svårigheter att kontrollera sina känslor: Kanske blir barnet mer argt än vanligt, brister ut i gråt över småsaker eller fräser ifrån mot sina syskon.
• Koncentrationssvårigheter, glömska och oro: Barnet kan uttrycka oro och rädsla över nya situationer, tappa bort jympapåsen, glömma mobilen och ha svårt att fokusera i klassrummet eller vid läxläsning.

Sociala förändringar

• Drar sig undan, isolerar sig
• Oro inför sociala sammanhang
• Blir tröttare än vanligt av att träffa kompisar

Kortsiktig och långsiktig påverkan av skolstress

Människor är gjorda för att klara av kortvarig stress i avgränsade situationer. Stress är en reaktion som hjälper oss att hantera påfrestande situationer genom att göra oss mer alerta och vaksamma – allt för att hjälpa oss att överleva det upplevda hotet. När stress blir långvarig och återkommande och vi inte får tillräckligt mycket utrymme för återhämtning bryter den dock ner både kroppen och hjärnan och gör oss trötta, oroliga och ofokuserade. En hjärna som fokuserar mycket på överlevnad och inte får återhämta sig har mindre energi att lägga på inlärning och utveckling. Då är det lätt att fastna i en nedåtgående spiral av att känna att man inte kan och förstår, vilket kan skapa olika typer av beteenden hos barn, t ex:

• Överprestation. Barnet lägger en oproportionerlig del av sin tid på studier, har svårt att känna att något är “tillräckligt bra” och prioriterar bort återhämtning i form av vila, socialt umgänge och fritidsaktiviteter. Detta kan lägga grunden för att liknande beteende följer med upp i vuxen ålder. Överprestation, perfektionism och tendens att prioritera bort vila är något som man ofta ser hos vuxna som drabbas av utmattningssyndrom.
• Underprestation. Barnet upplever uppgifter som övermäktiga, ger upp och undviker i möjligaste mån skolarbete av frustration och skam över att inte känna sig tillräcklig. Detta kan leda till en negativ spiral av att hamna efter kunskapsmässigt och inte våga testa nya saker av rädsla att misslyckas. Det finns risk att det leder till en begränsning i möjligheter man tycker sig ha och vad man vågar drömma om och testa på.
• Destruktiva beteenden. En del barn reagerar på stress med att bråka och skapa konfliktsituationer. Tonåringar kan börja hantera känslor av stress och ångest med hjälp av alkohol eller droger. Att tidigt fly undan sina känslor på det här sättet kan bidra till att ungdomen inte utvecklar en förmåga att hantera oro, ångest och stress på ett sunt sätt och också bidra till utvecklande av psykisk ohälsa och missbruksproblematik.

Så hjälper du ditt barn eller ungdom att hantera stress bättre

Det finns olika saker som du kan tänka på för att stötta ditt barn. För att hantera stress bättre behöver barnet ha stöd och hjälp med det som känns övermäktigt, få hjälp med goda rutiner och ha goda förebilder.

Ge stöd och hjälp:

• Håll koll på vad ditt barn har på gång i skolan och hjälp till med att lägga upp en plan för plugget. Gör det gärna tydligt med hjälp av ett pluggschema, så du och barnet vet vad som ska göras vilken dag.
• Hjälp till med pluggandet (signalera till skolan om du själv tycker det är svårt att förstå uppgifterna, då behöver ni få mer stöd).
• Håll koll så att uppgifter blir gjorda i tid, men håll också koll så att barnet tar pauser och inte pluggar överdrivet mycket.
• Visa intresse för hur barnet har det i skolan och i livet – på alla plan. Jobba på att skapa en miljö där barnet känner sig trygg och vet att det kommer bli lyssnat på och förstått när det upplever ett problem.

Skapa goda rutiner:

• Etablera goda vanor för sömn, mat och motion. Tillräckligt med sömn är avgörande för vår förmåga att hantera stress. Hjälp barnet att varva ner på kvällen genom att lägga undan mobil och andra skärmar och etablera en rimlig läggningstid utifrån barnets ålder. En del barn tycker det är skönt med en gemensam avslappningsstund innan de ska somna, ni kan testa att tillsammans lyssna på en guidad avslappningsövning (finns exempelvis på Spotify eller YouTube). Regelbundna måltider hjälper oss att skapa rutin under dagen och hålla blodsockret på en bra nivå. Fysisk aktivitet är till god hjälp för att reglera stressnivåer. Om ditt barn inte är intresserad av fysiska aktiviteter kan gemensamma promenader vara en god start (eller utomhuslek för de yngre).
• Skapa goda pluggrutiner genom att tillsammans planera in läxstunder på eftermiddagen/kvällen utifrån ert läxschema. Vissa barn behöver mest hjälp med att få saker gjorda så att stressen inte byggs på av att uppgifter släpar efter, andra behöver hjälp med att veta när de har pluggat nog, så att de inte sitter för länge.

Bli en bra förebild:

• Fundera över hur du själv förhåller dig till prestation. Sitter du ofta och jobbar på kvällarna? Planerar du dagarna så tajt att ditt barn ofta måste skynda sig? Pratar ni vuxna mycket om hur stressade ni är?
• Var tydlig med att det är ok att inte vara på topp jämt. Försök att avdramatisera skolprestationen något. Det betyder inte att du ska säga att den är oviktig, bara att du ska ge lite perspektiv på att ett misslyckat prov inte är avgörande för resten av livet.
• Prata om andra saker som är viktiga, exempelvis om att ha kul i livet, att ta hand om sig själv, att vara en bra kompis, att ha roliga intressen. Visa också att du själv värderar den här typen av saker i ditt eget liv.

Artikeln skriven av psykolog Malin Blide, Svea KBT