Skolios indelas i strukturell respektive funktionell skolios. Fuktionell skolios beror på en benlängsskillnad (mer än 1 cm) eller kan förekomma vid ryggskott. En strukturell skolios betyder att det är själva kotorna i ryggraden som roterat, utan annan bakomliggande orsak i ben eller ryggmuskulatur.
Vinkeln i skolioskröken i ryggen mäts med så kallad Cobbvinkel.
Orsaker till skolios
Vid funtionell skolios beroende på benlängsskillnad försöker kroppen kompensera och ryggraden kröks. Behandlingen är en inläggssula eller en högre sula på ena skon.
En annan orsak til skolios är medfödda missbildningar eller skador i muskler och nervsystem, som cerabral pares, muskeldystrofi eller muskelatrofi. .
De allra flesta har skolios utan någon känd orsak. När en sjukdom är utan känd orsak kallas den för idiopatisk vilket betyder att man inte kan påvisa någon bakomliggande orsak.
Idiopatisk skolios delas in i tre grupper efter när den upptäcks.
- Infantil — från födelse till tre års ålder.
- Juvenil — från tre års ålder till nio års ålder.
- Adolescent — från nio års ålder till avslutad tillväxt.
Adolescent idiopatisk skolios är den vanligaste. Allra vanligast är att den ökar under tonåren då tillväxten tar fart. Det är även under den tiden som man vanligtvis upptäcker skoliosen.
Symtom vid skolios
En skolios blir nästan alltid större i samband med perioder av snabb tillväxt. Om en kraftig skolios inte behandlas kan den ge besvärande symtom som ryggsmärta på grund av felställda kotor och diskar. Skolios som beror på missbildning eller sjukdom kan ge större problem och leder oftare till operation.
För att upptäcka de barn som har skolios görs en underskning av ryggen i skolhälsovården i årskurs 4 respektive årskurs 7 eller 8.
Behandling av skolios
I vissa fall rätar ryggraden ut sig själv medan det i andra fall kan vara aktuellt med en operation. Man kan även träna upp musklerna runt ryggraden med sjukgymnastik.
Under tiden man växer kan man bära en korsett som hjälper till så att ryggen inte kröker sig mer än nödvändigt. Korsetten hjälper bäst om man upptäcker den sneda ryggen tidigt och om den har en långsam tillväxt. Syftet med korsetten är inte att räta ut ryggen utan att förhindra att den blir krokigare. En framgångsrik behandling innebär att ryggen inte fortsatt kröka sig. Behandlingen pågår tills man har vuxit färdigt, ibland i flera år. Att vänja sig vid en korsett är besvärligt och den största påfrestningen är oftast den psykiska.
I Sverige finns inga andra dokumenterade behandlingar än operation vid krökar som är större än 40-50 grader Cobb. Genom en så kallad steloperation gör man ett antal angränsande kotor orörliga. Man kan oftast lämna sjukhuset redan efter en vecka, men det tar cirka sex månader innan operationen har läkt helt och man kan börja idrotta och belasta ryggen igen.
