Sjögrens syndrom är en autoimmun sjukdom. Det betyder att det är en sjukdom där immunförsvaret angriper kroppens egen vävnad, till exempel celler, muskelvävnad och slemhinnor. Immunförsvarets uppgift är att försvara kroppen mot angrepp från virus och bakterier. Vid Sjögrens syndrom attackerar immunförsvaret framför allt spottkörtlarna och tårkörtlarna, vilket leder till att kroppen producerar mindre saliv och tårar.
Bättre och sämre i perioder
Sjukdomen är kronisk, vilket betyder att den inte går att bota, men det finns behandling att få mot symtomen. Sjögrens syndrom är mycket vanligare hos kvinnor än män. Orsakerna till sjukdomen är inte helt klarlagda, men den är ärftlig och kan ibland uppkomma till följd av infektioner eller förändrad hormonbalans. Sjögrens syndrom är mycket ovanligt hos barn.
Sjögrens syndrom brukar delas in i primär och sekundär sjukdomstyp. Vid primär sjukdom är Sjögrens syndrom den huvudsakliga sjukdomen. Vid sekundär har man också en annan reumatisk sjukdom, som till exempel SLE (systemisk lupus erythematosus) eller ledgångsreumatism.
Symtom på Sjögrens syndrom
De vanligaste symtomen på Sjögrens syndrom är:
- muntorrhet
- torra, röda och/eller svidande ögon
- kronisk trötthet
- torrhet i underlivet
- ledvärk och muskelvärk
- torr hud
- torrhosta
- magproblem
Eftersom Sjögrens syndrom inflammerar salivkörtlarna och gör att man producerar mindre saliv leder det till muntorrhet. När man har muntorrhet ökar risken för att drabbas av karies, hål i tänderna. Man kan behöva dricka oftare för att fukta munnen och underlätta ätande, tal och andra aktiviteter. Torrheten i munnen kan göra att det blir svårt att svälja utan att dricka på samma gång. Torrhet i näsan och halsen är också en vanlig följd av Sjögrens syndrom, och det kan till exempel leda till näsblödningar, torrhosta och heshet.
Torra ögon och andra ögonsymtom
Torra ögon vid Sjögrens syndrom kan leda till irritation, ljuskänslighet, grusighetskänslor och smärta i ögonen. Ögonen kan bli röda och svidande. Ögonsymtomen uppstår eftersom ögonens tårproduktion är minskad. I extrema undantagsfall kan allvarliga ögonkomplikationer uppstå till följd av torrheten.
Kronisk trötthet
Onormal trötthet är ett av de mest typiska symtomen på Sjögrens syndrom och de flesta lider av det i någon utsträckning. Den underliggande orsaken till tröttheten är inte klarlagd. Tröttheten tros inte bero på inflammationen som uppkommer vid sjukdomen. Sjukdomens besvärliga symtomen tros vara en faktor som leder till trötthet på grund av sämre sömn.
Torrhet i underlivet
Sjögrens syndrom leder ofta till torra slemhinnor i underlivet. Torra slemhinnor kan leda till smärtor vid samlag. Dessa symtom kan förvärras när man går in i klimakteriet.
Ledvärk och muskelvärk
Många med Sjögrens syndrom har ledvärk, speciellt i små leder. Det vanligaste stället att få värk är händerna och fingrarna. Ledvärken uppstår oftast på morgonen. Muskelvärk med fibromyalgiliknande symtom är vanligt hos de som har Sjögrens syndrom. I undantagsfall kan också muskelsvaghet förekomma.
Torr hud
Torr hud besvärar många med sjukdomen och kan leda till klåda, utslag och irritation. Man kan bli solkänslig och få rodnande hudutslag, så kallad purpura. I vissa fall kan hudutslagen svullna, göra ont och leda till begränsningar i rörelser. Detta sker främst hos yngre personer som lider av Sjögrens syndrom.
Magproblem
Olika typer av problem med magen är vanligt. Det kan handla om illamående, smärtor, förstoppning och/eller diarré. Inflammation i bukspottkörteln är en annan möjlig följd av Sjögrens syndrom. De som lider av Sjögrens syndrom har oftare magsjukdomar som till exempel gastrit, glutenintolerans (celiaki) och IBS (Irritable Bowel Syndrome).
Kärlbesvär
Sjögrens syndrom är kopplat till ett kärlbesvär som kallas för Raynauds fenomen. Raynauds fenomen brukar också kallas för vita fingrar, eftersom det centrala symtomet är att exempelvis fingrarna blir vita vid ett anfall. Allvarligare kärlsjukdomar förekommer, men är sällsynta.
Undersökning och diagnos
När en läkare utreder misstänkt Sjögrens syndrom görs en sammanvägning av olika kriterier. Du får ta en rad prover som till exempel salivprov, mätning av tårvätska, vävnadsprov och blodprov. Undersökningarna brukas göras på av specialister på sjukhus eller tandläkare. När läkaren fått resultatet av alla testerna sammanställs de baserat på förutbestämda kriterier för diagnos av Sjögrens syndrom.
Behandling av Sjögrens syndrom
Eftersom Sjögrens syndrom inte går att bota går behandlingen ut på att lindra symtomen. När en läkare ställer diagnosen Sjögrens syndrom får du behandling mot de olika symtomen och rätt till tandvårdsstöd. Behandlingen är ofta en kombination av flera olika läkemedel som till exempel stimulerar saliven, ökar tårproduktionen och dämpar inflammation i kroppen.
Kortisonsalva kan hjälpa mot eksem och andra hudbesvär till följd av torrheten i huden. Om man har torra slemhinnor i underlivet kan man ta vagitorier, läkemedel som förs in i underlivet och lindrar besvären. Om man har ledvärk och muskelvärk kan ett speciellt träningsprogram utformas tillsammans med en fysioterapeut. Vid ledvärk, muskelvärk och annan smärta kan man också ta receptfria smärtstillande läkemedel. Om smärtan är så svår att de receptfria läkemedlen hjälper kan man prata med sina läkare om att få starkare mediciner.
Sjögrens syndrom och graviditet
Sjögrens syndrom brukar inte göra det svårare att bli gravid. Däremot kan andra sjukdomar eller läkemedel påverka. Eftersom det finns små risker för allvarliga komplikationer när man har sjukdomen och är gravid brukar mödravården följa graviditeten noggrant, bland annat med extra ultraljud av fostret och övervakning av fostrets hjärtrytm.
Att leva med Sjögrens syndrom
De flesta som har Sjögrens syndrom mår bra när de hittat rätt behandling mot sina symtom. När du har diagnosen Sjögrens syndrom går du på återkommande läkarbesök, bland annat för att se att du inte utvecklar andra sjukdomar.
När bör man söka vård?
Om du tror att du har Sjögrens syndrom bör du kontakta en vårdcentral. Du bör också söka vård på en vårdcentral vid långvarig torrhet (två till tre månader) i ögonen, munnen eller underlivet.
