Salmonellabakterien finns i flera olika varianter. De vanligaste kallas för Salmonella Enteritidis och Salmonella Typhimurium. Salmonella kan även drabba djur och är smittsam mellan människor och djur. Fåglar och reptiler är exempel på djur som kan bära på salmonellabakterier. Salmonella är oftast kopplat till bristande livsmedelshantering. Rått kött och råa ägg är vanliga smittkällor. Här kan du läsa mer om hur du kan undvika sjukdomen, och vad du bör göra om du misstänker att du blivit smittad.
Tyfoidfeber
Det finns även en allvarligare typ av salmonellasjukdom som kallas för tyfoidfeber som smittar mellan människor och inte är lika kopplad till mathantering. Den brukar ibland inte räknas in när man pratar om salmonella trots att bakterierna som orsakar den är salmonellabakterier. Namnet salmonella härstammar från Daniel Elmer Salmon, en patolog som ledde gruppen som upptäckte bakterien.
Symtom på salmonella
Tecken på salmonella brukar visa sig mellan ett halvt dygn och två dygn efter att man fått i sig bakterien. Symtomen är de typiska magsjukesymtomen, som till exempel:
- Kräkningar
- Diarré
- Magkramper
- Feber
Symtomen varar i de flesta fall i några dygn, men ibland kan salmonella bli mer långvarigt. I undantag kan man få problem med lederna och andra följdbesvär.
Orsaker till salmonella
Orsaken att man blir smittad med salmonella har oftast att göra med livsmedelshantering. Livsmedel kan smittas med avföring från människor och djur. En annan vanlig orsak till smitta är bristfällig handhygien. Salmonella överförs framför allt till människor via smittade produkter av kött och ägg. Det finns även i frukter, kryddor och grönsaker.
Salmonella kan även överföras mellan människor, dock krävs det en stor mängd av bakterien för att det ska ske. Om någon smittas den vägen handlar det ofta om bakterierna från någon närstående eller till exempel på förskolan. Äldre personer och små barn är extra känsliga för salmonella.
Tre av fyra som blir drabbade av salmonella blir sjuka utomlands. Bakterierna finns i hela världen. Sverige, Norge och Finland är bland de minst drabbade länderna, tack vare kontroller och regleringar av smittan.
Behandling av salmonella
Det viktigaste man kan göra när man fått salmonella är att försöka lindra vätskeförlusten. Eftersom man i regel kräks mycket när man fått bakterien kan det vara svårt att dricka, men man kan försöka dricka lite och ofta för att inte orsaka nya kräkningar. Det är extra viktigt att barn som kräks och har diarré får i sig vätska, eftersom barn är mer känsliga för vätskebrist.
I de flesta fall behöver man inte behandla salmonella med antibiotika. Man brukar bli bättre inom en till två veckor efter vila. Oftast handlar antibiotikabehandling av salmonella om att man har mycket svåra symtom eller en sjukdom, som till exempel immunbristsjukdom, ledprotes, kärlprotes eller pulsåderbråck. Det kan också sättas in vid väldigt utdragna fall av sjukdomen.
Orsaken att antibiotika inte sätts in rutinmässigt är att antibiotika kan rubba och försvaga magens naturliga tarmflora. Detta gör att det kan vara bra att undvika behandlingen om det är möjligt. Det finns även orsak att undvika antibiotika för att inte utveckla antibiotikaresistens.
Hur ställs diagnosen?
När du undersöks för salmonella brukar du få lämna avföringsprov. Vanligtvis genomsöks avföringsprovet både efter salmonella och andra tarmbakterier som till exempel campylobacter och shigellabakterier. Om man misstänkt bära på symtomfri salmonella kan ett specifikt avföringsprov för bara salmonella göras.
Salmonella är en anmälningspliktig sjukdom. Det innebär bland annat att läkare som upptäcker salmonellasmitta behöver rapportera det till myndigheterna.
Att undvika och förebygga salmonella
Den viktigaste åtgärden för att förebygga salmonella är att ha god kökshygien och att undvika smittade livsmedel. Några bra riktlinjer för att komma undan smittan är:
- Tvätta händerna innan måltider och efter toalettbesök
- Håll rent där du lagar eller förvarar mat
- Hetta upp maten tills den ryker; salmonellabakterier dör vid 70 graders värme
- Ät inte mat utomlands som stått framme längre i värme
- Skölj frukt och grönsaker noggrant
- Skilj på rått kött och grönsaker när du förvarar livsmedel
- Laga inte mat om du varit sjuk och fortfarande har kräkningar eller diarré
- Om möjligt, dela inte toalett eller till exempel handdukar med någon som har/nyligen haft salmonella eller andra magsjuka
När bör man söka vård vid salmonellaliknande symtom?
Sök genast vård på en vårdcentral eller jourmottagning vid:
- Diarré, kraftig trötthet och svaghet
- Blodiga diarréer
- Diarré, hög feber och frossa
- Svåra magsmärtor
Inget vaccin mot salmonella – dock mot tyfoidfeber
Det finns inget vaccin mot de flesta typer av salmonella. Dock kan man vaccinera sig mot tyfoidfeber och paratyfoidfeber. Tyfoidfeber och paratyfoidfeber är smittor som orsakas av salmonellabakterierna som heter Salmonella Typhi och Salmonella Paratyphi. Tyfoidfeber räknas som en allvarlig infektion och skiljer sig från andra typer av salmonella eftersom den kan överföras mellan människor.
En liten mängd bakterier räcker för att smitta och inkubationstiden, tiden mellan att man blir smittad och får symtom, är så lång som 10 till 14 dygn. Den kan även finnas hos någon utan att ge några symtom. Tyfoidfeber är en sjukdom som idag framför allt finns i områden med bristande hygien. Man rekommenderar vaccination för de som vistas i mer än fyra veckor i utsatta områden. Symtomen och konsekvenserna av tyfoidfeber är mer allvarliga än vid annan salmonella. Antibiotikabehandling är nödvändigt och bör sättas in snabbt för att infektionen inte ska sprida sig i kroppen och orsaka komplikationer.
