För det första ska man vara medveten om att det finns två typer av dvärgbandmaskar varav enbart den ena typen är svår att behandla. Det är viktigt att vara medveten om skillnader, risker och uppkomst av dvärgbandmask för att effektivt undvika att du eller ditt husdjur drabbas. I Sverige har vi tidigare genom effektiva avmaskningsregler och kampanjer lyckats mota dvärgbandmasken vid grind – något som nu kan komma att förändras.
De olika typerna av dvärgbandmask
Båda typer av dvärgbandmask har behov av en så kallad mellanvärd, det betyder att för att kunna smitta behöver dvärgbandmasken hitta en mellanvärd. Dvärgbandmasken finns först hos huvudvärden, huvudvärden i sin tur smittar inte andra individer direkt utan de blir smittade från mellanvärden.
Huvudvärd -> Mellanvärd -> Ny värd
De två olika typerna av dvärgbandmask delas in i hundens dvärgbandmask (Echinococcus granoulosus) och rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis).
Hundens dvärgbandmask
Hundens dvärgbandmask är den mindre farliga av de båda typerna dvärgbandmask. Mellanvärden i det här fallet är idisslare som rådjur och älg, därför kan hundens dvärgbandmask förekomma i områden där varg rör sig. Den här typen av dvärgbandmask var vanligare förr när hundar åt annan typ av foder som var animaliskt.
Huvudvärd (hund, varg) -> Mellanvärd (idisslare: ko, rådjur, älg) -> Ny värd (hund, varg, människa)
Hundens dvärgbandmask kan alltså smitta människor, men den smittan anses som relativt lättbehandlad jämfört med …
Rävens dvärgbandmask
Fram till nyligen har denna typ av dvärgbandmask faktiskt inte överhuvudtaget förekommit i Sverige. Mest förekommer rävens dvärgbandmask hos rävar och hundar i Centraleuropa. Bland våra nordiska länder har rävens dvärgbandmask funnits i Danmark och Svalbard. Människor kan smittas av rävens dvärgbandmask och i de fall det har lett till döden har det många gånger berott på att man har satt in behandling för sent.
Rävens dvärgbandmask har en annan cykel än hundens dvärgbandmask.
Huvudvärd (räv, hund, katt) -> Avföring -> Mellanvärd (gnagare) -> Ny värd (räv, hund, katt)
Precis som med hundens dvärgbandmask kan inte värdarna smitta varandra, mellanvärden är nödvändig för att dvärgbandmasken ska kunna spridas. Den lever i huvudvärden och lägger ägg som följer med avföringen. En gnagare som äter avföringen drabbas av så kallad blåmask (som utvecklas efter cirka 2 månader). Om gnagaren sedan äts upp av en ny värd, då är cirkeln sluten och dvärgbandmasken kan påbörja en ny livscykel.
Människan och rävens dvärgbandmask
Så, eftersom hundar inte kan smitta andra hundar (eller katter och rävar) och man inte ens kan se på huvud- eller mellanvärden att denna är drabbad av dvärgbandmask, hur kommer det sig att vi smittas?
I flödesschemat kan vi se dvärgbandmaskens ”resa” från huvudvärd till mellanvärd och vidare. En avgörande punkt för oss människor är avföringen. Den avföring en räv släpper ifrån sig kan landa på exempelvis svampar och bär som vi sedan plockar i skogen och då får vi dvärgbandmaskens ägg på händerna. Att frysa in bär och svamp tar inte död på dvärgbandmasken, däremot dör parasiten av frystorkning och kokning/stekning.
Vi älskar våra husdjur och att hälsa och klappa på hundar och katter anses i vårt land som relativt riskfritt. I fallet med dvärgbandmasken går det inte att se om ditt husdjur bär parasiten – därför går det enbart att förekomma med förebyggande åtgärder i de områden som är drabbade. Äggen fastnar lätt i djurens päls och när vi klappar dom, får vi i oss dessa mycket små ägg.
Är jag drabbad av rävens dvärgbandmask?
Relativt få drabbas av rävens dvärgbandmask, därför vet man förhållandevis lite om det. Man har kommit fram till att två av orsakerna till att vi drabbas är de som är beskrivna ovan och vad som händer med vår kropp. Precis som gnagare blir även vi en ”mellanvärd” när vi får i oss rävens dvärgbandmasks ägg. Äggen utvecklas till blåsmaskar som i vår lever eller andra organ – till slut påverkas organen och man kan se sjukdomstecken som till exempel dålig leverfunktion. Processen är mycket lång och det kan ta mellan 5-10 år innan du upptäcker någon symtom.
För att ta reda på om du är drabbad tar man hjälp av antikroppsanalys, röntgen, ultraljud och datormografi. Att behandla blåsmasksjuka kan kräva både kirurgiska ingrepp och långvarig läkemedelsbehandling – det är även, som med så många andra sjukdomar, viktigt att upptäcka det i tid, vilket kan vara ett problem då sjukdomen växer fram så sakta.
Även om förhållandevis få drabbas kan man alltså med säkerhet säga att drabbas av blåmasksjuka är mycket allvarligt.
Förebyggande åtgärder
Det kan vara svårt att upptäcka om ett djur bär på dvärgbandmask – i många år har man i Sverige gjort screening på döda rävars avföring för att kunna verifiera att vi inte har varit drabbade. Det är så man nu har upptäckt att rävens dvärgbandmask tyvärr tagit sig till Sverige. Rädslan för en större spridning är så pass stor att det är anmälningsplikt på fall av dvärgbandmask hos människor och djur.
Avmaskning är en metod som man använder för att undvika spridning av dvärgbandmask. Här gäller dock att veta vilka medel som fungerar (preparat som innehåller prazikvantel eller epsiprantel) och föra en dialog med veterinärer och vårdpersonal/apotekspersonal som kan verifiera och ordinera förebyggande behandling. Avmaskning rekommenderas var 28:e dag om det finns misstanke om eller fara för dvärgbandmask.
Att noga skölja och helst (rekommenderat) värmebehandla sådant vi plockar i drabbade områden är en viktig preventiv åtgärd för att vi människor ska undvika att få i oss dvärgbandmaskens ägg.
Checklista (för dig som bor i drabbade områden)
- Koppla hunden (detta för att kunna undvika att hunden kommer i kontakt med kadaver, avföring eller gnagare som sprider dvärgbandmasken)
- Avmaska ditt husdjur (kolla med din veterinär vad som gäller)
- Tvätta händerna efter kontakt med ditt husdjur (undvik kontakt vid mun/pussar)
- Läs på om dvärgbandmasken – hur du kan undvika och förebygga (skriv ut denna guide)
- Hantera det du plockar i skogen (bär, svamp, blommor osv) med försiktighet. Skölj / koka noga!
- Anmäl varje misstanke/bekräftat fall som gäller dvärgbandmask hos djur eller människa
