Socialstyrelsen har gett ut en broschyr med information om psykisk ohälsa hos äldre – Våga tala om psykisk ohälsa . Den riktar sig både till dig som inte mår bra, och till de anhöriga som är oroliga för en närstående.
Vad är psykisk ohälsa?
Uttrycket psykisk ohälsa används ofta för att beskriva psykiska sjukdomar som ångest eller depression. Men psykisk ohälsa kan också vara mer tillfälliga besvär med oro, nedstämdhet eller sömnbesvär. Att vara drabbad av psykisk ohälsa påverkar livskvalitet och välbefinnande, och gör att vi inte kan fungera som vanligt i det dagliga livet.
Idag blir vi äldre än vad tidigare generationer blev. Och tack vare medicinska framsteg är vi som äldre också friskare än tidigare. Men i takt med åldrandet ökar också risken för sjukdomar, och det kan i sin tur påverka hur vi mår psykiskt. När kroppens funktioner försämras är det lätt att känna sig ensam eller begränsad av att inte längre kunna göra saker på egen hand.
När vi blir äldre förlorar vi kanske närstående, vilket också kan väcka tankar och känslor kring livet och döden och leda till grubblerier kring det liv som varit.
Symtom vid psykisk ohälsa
Att tillfälligt känna sig ledsen, orolig eller nedstämd är vanligt. Men när de känslorna håller i sig under en längre tid kan det tyda på psykisk ohälsa och du kan då behöva hjälp. Känner du dig ledsen och orkeslös dagligen i flera veckor eller månader kan du ha drabbats av depression. Ett annat tecken på depression kan vara att du drar dig undan från din omgivning. Saker som tidigare kändes roliga och lustfyllda känns vid en depression inte lika roliga längre. Aptiten minskar och du kan känna dig trött, okoncentrerad eller uppleva sämre minne. Det är också vanligt att sömnen påverkas. Det blir svårt att somna, eller så vaknar du upp mycket tidigt på morgonen och kan inte somna om.
Ångest kan till exempel visa sig som magont, illamående, hjärtklappning eller tryck över bröstet. Ibland kan en diffus värk i kroppen eller en huvudvärk också bero på depression eller ångest.
Behandling av psykisk ohälsa hos äldre
Både läkemedel och samtalsterapi är effektiva behandlingar vid depression och ångest. Ibland kan det räcka med antingen medicin eller samtal, och ibland är en kombination av dem det bästa.
Att vara fysiskt aktiv och komma ut och röra på sig en stund varje dag är också en viktig del i behandlingen av psykisk ohälsa. Försök att äta hälsosamt och regelbundet, och att få 7-8 timmars sömn varje natt.
Att regelbundet träffa andra människor och delta i sociala sammanhang kan kännas svårt när man inte mår bra. Det är ändå viktigt att försöka hålla kontakt med släkt och vänner – det är en skyddsfaktor när det gäller det psykiska måendet.
När och var ska jag söka hjälp för psykisk ohälsa?
Ju tidigare psykisk ohälsa upptäcks, desto större möjlighet att behandla den. Din läkare kan hjälpa dig att utreda om din värk, hjärtklappning eller sömnstörning beror på någon kroppslig sjukdom, eller om det handlar om psykisk ohälsa. Ibland kan läkemedel du använder påverka det psykiska måendet, och din läkare kan hjälpa dig att gå igenom de mediciner du använder.
Om du inte själv orkar ta kontakt med vården kan en anhörig eller nära vän göra det åt dig. Prata gärna med någon du känner förtroende för. Ta emot hjälp när någon i din omgivning erbjuder den!
Att någon gång ha tankar om att ta sitt liv är inte ovanligt. Men kommer självmordstankarna ofta eller är väldigt påträngande, eller om du har konkreta planer på att ta ditt liv ska du söka hjälp:
- På din vårdcentral kan du få hjälp och behandling. Det finns också olika stödlinjer dit du kan ringa anonymt. En sådan linje är Självmordslinjen: telefonnummer: 90 101
- Mår du mycket dåligt och känner att du inte orkar mer, ska du söka hjälp direkt på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller akutmottagning, eller ringa 112.
- Är du närstående till någon som du misstänker har tankar eller planer på att ta sitt liv? Då är det viktigt att du försöker göra någonting direkt. Prata med personen och ge dig tid att lyssna. Att tala med någon som mår dåligt om självmord ökar inte risken för att personen ska ta sitt liv. Tvärtom kan ett sådant samtal förebygga självmord.
