Påssjuka (parotit): orsak, symtom & behandling

De flesta i Sverige är idag vaccinerade mot påssjuka och endast ett fåtal personer drabbas varje år. Har man väl haft påssjuka en gång så är man därefter immun och det går inte att få sjukdomen igen. Symtomen yttrar sig ofta genom feber och svullna spottköttlar. Svullnaderna syns utanpå halsen och kan liknas vid påsar, vilket har gett sjukdomen sitt namn. Påssjuka är också känt för att ha allvarliga följdsjukdomar såsom hjärnhinneinflammation, testikelinflammation och bukspottkörtelinflammation. Detta är dock mycket ovanligt.

Varför får man påssjuka?

Påsjuka är en mycket smittsam virussjukdom som smittar på samma sätt som en vanlig förkylning. Viruset överförs via mikroskopiska partiklar. Många smittas efter att ha vidrört ytor där smittan hamnat och sedan gnuggat sig i ögonen eller stoppat fingrarna i munnen så att viruset har kunnat komma in i kroppen. Men viruset lever endast en kort stund utanför människokroppen för att därefter torka ut och sluta att smitta.

Inkubationstiden, alltså tiden från att du blir smittad tills att du får symtom är två till fyra veckor.

Symtom vid påssjuka

Påssjuka orsakar inte alltid symtom, men när det gör det så uppkommer de oftast cirka 14-21 dagar efter det att man har smittats. Tidiga symtom är huvudvärk, muskelvärk, feber och illamående. Sjukdomen kan även orsaka kräkningar och i vissa fall gör det ont när man sväljer. Det kan också vara svårt att gapa. Detta beror på svullnader under tungan som också kan orsaka att spottkörtlarna under öronen svullnar upp och blir ömma. Eventuell feber stiger ofta upp emot 39-40 grader för att sedan sjunka igen efter ett par dygn. Vanligen går symtomen över efter en vecka.

Om man är vaccinerad mot sjukdomen och ändå får feber i kombination med svullna spottkörtlar beror detta på någonting annat. Flera andra virus och sjukdomar har liknande symtom men är oftast lindrigare och saknar de allvarliga följdsjukdomar som påssjuka kan leda till.

Diagnos vid påssjuka

Då de flesta människor är vaccinerade mot påssjuka idag har sjukdomen blivit mycket ovanlig. När en patient visar eventuella tecken på påssjuka tas blodprov för att säkerställa diagnos och dessa kan tas med ett par veckors mellanrum. Testas en patient positivt för sjukdomen syns antingen själva viruset i provsvaren eller som stigande nivåer av antikroppar för att bekämpa viruset.

Behandling vid påssjuka

Det krävs i de flesta fall ingen behandling utan sjukdomen går över av sig själv. Det finns heller ingen speciell behandling mot en inflammation som orsakats av ett virus. Rekommendationerna brukar istället vara att vila tills man tillfrisknar. Det går att lindra symtomen med receptfria läkemedel mot smärta och feber men det finns i dagsläget ingen medicin som botar påssjuka.

Om det finns ovaccinerade personer i omgivningen rekommeneras att de vaccineras.

Övrigt om påssjuka

Ett effektivt vaccin mot påssjuka ingår sedan 1982 i den allmänna vaccinationen som erbjuds till alla barn i Sverige. Skyddseffekten av detta vaccin är högt men trots det insjuknar ett fåtal varje år och risken är betydligt större för de som inte är vaccinerade. Påssjuka är en anmälningspliktig sjukdom vilket innebär att läkare är skyldiga att rapportera sjukdomsfall till myndigheterna. Den klassas också som en samhällsfarlig sjukdom på grund av de komplikationer som kan följa.