Ibland kallas overklighetskänslor också för depersonalisation/derealisationssyndrom (DDD, depersonalization-derealization disorder). De kan delas upp i derealisation (overklighetskänsla inför omvärlden) och depersonalisation (overklighetskänslor inför det egna jaget). Hos vissa kan både derealisation och depersonalisation förekomma, antingen samtidigt eller i omgångar.
Hur känns overklighetskänslor?
Många som har overklighetskänslor brukar beskriva det som att de lever i en bubbla. Det kan kännas som att det finns ett lager mellan dig själv och världen. Under korta perioder kanske det inte låter så jobbigt? Men många som har symtomen känner så stora delar av dagen, eller kanske hela tiden. Påverkan på vardagen kan bli stor och det kan bli svårt att jobba och klara av andra saker du behöver göra.
Ibland upplever du att lagret finns mellan dig själv och resten av världen, men det kan också handla om att din egen kropp, ditt jag och dina upplevelser känns främmande. Känslor av déjà vu kan uppkomma, men välkända platser eller intryck kan också kännas obekanta. Det kan kännas som att du är på väg att dö, svimma eller tappa verkligheten.
Några typiska overklighetskänslor är:
- Svårt att känna känslor/avstängda känslor
- Underliga sinnesupplevelser
- Försämrat minne
- Existentiella tankar
- Identitetsstörningar (främmande inför dig själv)
- Stor självmedvetenhet
- Känslor av bristande kontroll
För många känns det som att de håller på att bli galna. Men det kan vara bra att veta att de flesta av oss någon gång drabbas av overklighetskänslor, och att det inte alls är lika ovanligt eller konstigt som det låter.
Orsaker till overklighetskänslor
När ångest uppstår utan att det finns ett yttre hot känns det ofta overkligt. Verklighetsuppfattningen i ditt eget sinne brukar finnas kvar, vilket gör känslorna ännu mer obehagliga.
Overklighetskänslor kan vara ett sätt för hjärnan att hantera trauma. Även stress, utmattning och berusning kan vara faktorer som gör att saker känns overkliga. Det är också en del av symtomen på en rad psykiska diagnoser, t ex bipolär sjukdom, schizofreni och olika ångestdiagnoser. Även neurologiska tillstånd som epilepsi, migrän och huvudtrauma kan leda till overklighetskänslor.
Behandling av overklighetskänslor
Eftersom känslorna oftast är ett symtom på en psykisk diagnos brukar de underliggande sjukdomen behandlas. För en del försvinner känslorna på egen hand över tid, men oftast är det bra att söka behandling så fort som möjligt, så att problemen inte förvärras. Om overklighetskänslorna beror på en psykisk diagnos kan behandlingen t ex handla om terapi och/eller läkemedel. Det är också viktigt att förklara för dina närstående vad du går igenom, så att du kan få stöd och förståelse som gör vardagen lättare.
När bör du söka vård?
Om overklighetskänslor eller andra psykiska besvär påverkar din vardag negativt bör du söka vård på en vårdcentral eller psykiatrisk öppensvårdmottagning. Om du har tankar på att ta ditt liv eller känner att du inte orkar mer ska du söka vård på en psykisk akutmottagning.
