Ryggbesvär är mycket vanligt problem i Sverige idag. Man beräknar att drygt 1,5 miljoner svenskar är drabbade av ryggbesvär. Orsakerna till ryggproblemen är varierande men forskning inom bl a reumatiska ryggsjukdomar visar att män med AS, ankyloserande spondylit, även kallad Bechterews sjukdom, kan få vänta i upp till åtta år på diagnos. Kvinnor kan få vänta ännu längre för att få samma diagnos.
Bechterews sjukdom – min diagnos?
Har du haft ryggproblem under en tid och är under 40 finns risk att du har drabbats av denna kroniska , men behandlingsbara, inflammatoriska sjukdom. Du ska alltid ta kontakt med vården om du känner att något med din kropp inte stämmer, det är du som känner din kropp bäst. Är det en långvarig smärta är det bra att dessutom dokumentera besvären så att man, när man besöker läkare, kan redogöra för de besvär man upplever. Allt för att underlätta för sjukvården att ställa diagnos. Frågor man kan tänka på är:När och var gör det ont? När uppträdde smärtan första gången? Hur länge brukar smärtan hålla i sig? Hur påverkar smärtan din förmåga att sköta dagliga uppgifter?
Bechterews sjukdom kan känns som en smygande smärta på olika platser i kroppen som kan förvärras om man rör sig hastigt, hostar eller nyser. Det kan också vara svårt att ligga stilla, smärtan kan öka då, varför många känner att de oftast har mest ont på senare delen av natten och på morgonen. Kroppen påverkas av förklarliga skäl när den inte mår bra och man kan känna en påtaglig trötthet och allmän sjukdomsbild. Bechterews sjukdom kan också komma i omgångar, ibland känner man inte av det, och ibland känner man av det riktigt mycket. När inflammationen är aktiv säger man att man har ett skov.
Bechterews sjukdom – en inflammatorisk problembild
Att Bechterews sjukdom är en inflammatorisk sjukdom betyder att den påverkar flera leder och muskelfästen i kroppen. Muskelfästena är där musklernas senor fäster till skelettet.
Inflammation i muskelfästena kan leda till ömhet i lederna, att vävnader som varit inflammerade ombildas till ben och blir permanent stela och svåra att böja. I vissa svåra fall kan det bli svårt att leva ett normalt liv på grund av stelheten i kroppen.
Inflammation i lederna kan leda till nedbrytning av brosk kring ledytorna. Nedbrytning av brosk kan resultera att leden blir sned och att man får en felställning. Försvinner brosket gnids till slut ben mot ben i lederna och det uppstår en påtaglig smärta.
Bechterews sjukdom och inflammationen sitter ofta i nedre delen av ryggen och i bäckenlederna. Man får en smärta på ena sidan ryggen eller i ena skinkan – smärtan kan växla sida. I vissa fall, när inflammationen sitter högre upp, kan man få smärtor i bröstet. I olika skeden av sjukdomen kan man få inflammationer i många olika muskelfästen. Detta kan exempelvis bidra till att man, om muskelfästena i övre delen av ryggen är inflammerade, får huvudvärk och nedsatt rörlighet i nacken.
Bechterews sjukdom kan även drabba höfter, axlar och knän vilket kan bidra till än mer nedsatt rörlighet och funktion. Käklederna kan påverkas och då får man problem med att gapa. Vissa drabbas av ögonbesvär , och då i ögats regnbågshinna. Detta är ibland första symtomen och ger den drabbade en plötslig smärta, ökat tårflöde, ljuskänslighet och dimsyn.
I alla exempel gäller att ta kontakt med vård så fort man känner något av dessa symtom. Om man får besvär med ögonen kan man få hjälp genom kortisondroppar och pupillvidgande ögondroppar. Det är vanligt, om man har Bechterews sjukdom, att denna ögoninflammation återkommer.
Bechterews sjukdom – hjälp och behandling
Ibland kan en diagnos vara en lättnad. Många kan gå i flera år med besvär utan att ha fått en förklaring, och inte bara för att få en förklaring utan självklart även behandling.
Symtomen kring Bechterews sjukdom kan vara diffusa och svåra att lokalisera till just Bechterews sjukdom. För att kunna ställa en så korrekt diagnos som möjligt finns det olika delar som måste gås igenom. En av de första är självklart att ha en dialog med patienten som är bekant med sin smärta och ofta kan berätta och redogöra för de besvär som uppkommit. Läkaren undersöker också rygg, leder, hud och ögon och man får lämna blodprov. Värdena i detta kan indikera graden av inflammation i kroppen. Genom röntgenbilder kan läkaren se förändringar i skelett och på kotor men detta är ofta lättare senare i sjukdomsförloppet. Det finns inget speciellt blodprov för att diagnostisera Bechterews sjukdom utan diagnosen bygger istället på läkarnas samlade bedömning och på analys av de prover och undersökningar som gjorts.
Idag kan läkare ställa diagnosen Bechterews sjukdom tidigare och sjukvården är ofta mer kunnig och informerad. Genom hjälp från olika instanser såsom reumatologiska team och sjukgymnaster bygger man upp en dräglig tillvaro för den drabbade patienten.
Om du har diagnostiserats med Bechterews sjukdom är det viktigt att få sjukdomen under kontroll. Bechterews sjukdom kan behandlas med mediciner som är smärtlindrande och inflammationsdämpande och de kombineras med träning och sjukgymnastik. Även flera nya biologiska läkemedel har mycket god effekt på sjukdomen. Att hålla igång när man har ont är inte alltid lätt och man får därför anpassa träningen till miljöer där man kan underlätta som till exempel promenader, träning i simbassäng och andra lugnare typer av motion. Det blir alltså en kombination av egenvård och sjukvårdens insatser.
Genom att tillsammans med sjukvården utreda vilka behov man har och vilken smärta man upplever kan man optimera medicinering, träning och behandling för varje patient hellre än generalisera hur en eventuell behandlingsbild kan komma att se ut.
Bechterews sjukdom – en mentalt påfrestande tillvaro
Att lida av kronisk smärta, besvär som både av dig och omgivningen kan ha uppfattats som diffus i många år, tär mentalt. Många som lider av Bechterews sjukdom får lätt depression när det inte är lätt att röra på sig, inte mår bra, känner smärta och hamnar i ett deprimerande tillstånd.
Det kan underlätta att vara öppen inför släkt och vänner och berätta vad man lider av. Att våga vara frågvis inom sjukvården och skapa dialog med sin läkare kan underlätta. All medicin som man tar påverkar kroppen och då är det bra att man låter omgivningen veta om vad som händer. Ibland kan det även vara aktuellt med sjukskrivning, vilket i sig kan vara påfrestande för många.
Man får räkna med att Bechterews sjukdom är en svårdiagnostiserad sjukdom, en sjukdom man i dagsläget inte ens vet hur den uppkommer. Det man vet är att den förmodligen är ärftlig och att risken att drabbas är högre om man har Bechterews sjukdom i släkten. Sjukdomen är något vanligare hos män, men även kvinnor drabbas. Oavsett vilket skede man befinner sig i av Bechterews sjukdom är det viktigt att förstå att den inte går att bota. Man behöver därför vara accepterande mot sin sjukdomsbild och ta hjälp av den vård som erbjuds och därigenom även säkra sin egen tillvaro som mer dräglig.
Bechterews sjukdom – du är inte ensam
Bechterews sjukdom tillhör gruppen reumatisk sjukdom och går ibland även under namnet ankyloserande spondylit, AS. Samspelet mellan anlag som är ärftliga och miljöfaktorer är av betydelse om man drabbas av Bechterews sjukdom. Rökning är en yttre faktor som kan leda till att man drabbas av Bechterews sjukdom .
I Sverige finns det drygt 30 000 patienter med Bechterews sjukdom. Man kan inte göra något för att säkert undvika sjukdomen. Den yttrar sig olika hos olika personer och den kan vara allt från mild till aggressiv. I vilket fall är du inte ensam, bland kända personer som lider av Bechterews sjukdom kan nämnas Norges förra statsminister Jens Stoltenberg och vinnaren av senaste säsongen av SvTs På spåret, Marcus Birro.
Har du drabbats av Bechterews sjukdom är du alltså långt ifrån ensam – och det är upp till varje person att lära känna sin egen kropp och smärta, kontakta vården och försöka nå en behaglig tillvaro i livet med Bechterews sjukdom.
Din ryggsmärta kan bero på inflammatorisk ryggsjukdom, Läs mer här
