Knäleden är kroppens största led och har en komplicerad uppbyggnad som hjälper oss att fungera i såväl vardagen som i andra sammanhang, som sport och liknande. Det är inte helt ovanligt att smärta i knät uppstår bland annat i samband med just sportaktiviteter som löpning.
Knäna – byggda för stor belastning
Våra knän är uppbyggda för att tåla stor belastning. Bland annat bärs större delen av din kroppsvikt av knäna, varje steg vi tar. Knäleden består av olika delar:
- Lårben (femur)
- Skenben (tibia)
- Knäskål (patella)
Knäleden är en så kallad gångjärnsled, där benet sträcks respektive böjs. Knäna kan också vridas lätt, böjas och sträckas. Om funktionen i knät störs och påverkas kan det uppstå smärta.
Varför gör mitt knä ont?
Det finns många olika orsaker till att vi drabbas av smärta i våra knän. Och det behöver inte vara något i knät som är orsaken, ibland är det andra delar av kroppen såsom ryggen, höfter och fötter som är den bidragande orsaken och påverkar smärtan i knät. Man kan dela in knäsmärtor i två kategorier; akut trauma eller överbelastningsskador.
Akut trauma är en skada som uppstått på grund av yttre faktorer såsom idrott eller liknande. Överbelastningsskador i sin tur handlar om att du regelbundet belastar på ett negativt sätt så att det i sin tur uppstår smärta. Orsaken till det sistnämnda kan vara att man har en dålig funktion i leden eller i annan led som inte fördelar belastningen som du behöver.
Vanliga orsaker till värk eller smärta i knät
- Belastningsskador
- Idrottsskador
- Långvarig överbelastning
- Annan form av skada
- Inflammation (ovanligt)
- Artros
- Schlatters sjukdom (drabbar barn 8-15 år)
- PFSS (smärtsyndrom)
- Överansträngning
Symtom vid knäbesvär
Beroende på var och varför skadan har uppstått kan symtomen te sig olika. En plötslig akut idrottsskada kan göra väldigt ont medan annan smärta kan komma och gå, särskilt i vissa situationer som när du går i trappor eller anstränger dig lite extra.
Vanliga symtom vid ont i knät
- Smärta i knät vid löpträning.
- Smärta när benet sträcks ut.
- Smärta när du går i trappor.
- Svullnad och ömhet (förekommer vid meniskskada).
- Smärta när du vrider på knät.
Om smärtan uppstår i det ena eller i båda knäna beror även det på vad som ligger bakom smärtan. För det mesta får du bara ont i ett knä men det finns sjukdomar och tillstånd, till exempel artros, som ger smärta i båda knäna samtidigt. Inflammation i knät är ovanligt men kan förekomma. Du får då symtom som rodnad, svullnad, värme, smärta och funktionsnedsättning. Det är viktigt att ta reda på vad orsaken kan vara till inflammationen. Svullnad är det vanligaste kännetecknet vid en inflammation, men kan även uppstå vid andra problem som en blödning i samband med ett trauma eller vid överbelastningsskador. Oavsett visar det att något inte står rätt till med ditt knä.
Man kan även drabbas av smärta på insidan av knät. Det kan tyda på att du har en irriterad menisk ( brosk som har en stötdämpande och stabiliserande effekt på din led) på insidan eller att det ledband som löper mellan lårben och skenben är irriterat. Det kan även uppstå smärta på baksidan av knät. Då rör det sig inte sällan om försämrad transport av vätska från knät som leder till spänning och högt tryck, vilket gör ont. Artros i knät kan ge smärta och stelhet vid såväl belastning som vila.
Löparknä och hopparknä – vad är det?
En av de allra vanligaste orsakerna till ont i knäna är idrottsskador. Två vanliga sådana är löparknä och hopparknä.
Löparknä innebär att man i samband med löpträning har för stor eller felaktig belastning. Med andra ord: att man har sprungit för mycket eller att kroppen, i samband med detta, inte rör sig som den ska. Skadan uppkommer ofta vid återkommande belastning vid löpning men kan även uppstå i samband med många knäböjningar, promenad eller cykling.
Symptom på löparknä
- Smärta bakom eller runt knäskålen.
- Smärta vid knäböjning.
- Smärta som förvärras när man går nedför en backe eller trappa.
- Svullnad.
- Knäppande eller knastrande känsla i knät.
Hopparknä i sin tur kan uppstå när krafterna som möter skenbenet i knät blir för stora. Det i sin tur kan leda till att smärta uppstår i ditt knä. Bland annat längd- och höjdhoppare har en hög belastning på knät och därför har man valt att kalla det hopparknä. Men alla som har knän som inte fördelar krafterna optimalt kan drabbas av hopparknä.
Diagnos vid ont i knät
Om du upplever symtom i ett eller båda knän: sök vård. Till hjälp i utredningen av din knäsmärta kan man använda röntgen, MRT, ultraljud och datortomografi. Man tittar även närmare på ledens rörlighet och den eventuella svullnad, skada eller annat som kan ha uppstått.
Det är viktigt att titta på hela kroppen och utreda vad det är som orsakar knäsmärtan för att därefter sätta in lämplig behandling.
Behandling vid ont i knät
Behandlingsalternativen vid knäsmärta varierar och man utgår från orsaken till att du upplever smärta i knät. Målet är att du ska kunna röra dig utan smärta och för att komma dit behöver man ta fram en fungerande behandlingsplan. Viktigt här är träning efter instruktioner från fysioterapeut.
Vid allvarligare tillstånd som korsbandsskador och artros kan det krävas både kirurgi och längre rehabilitering. Man kan även behandla med antiinflammatoriska läkemedel.
Några enklare insatser kan vara att ta fram ortopediska skoinlägg och andra hjälpmedel om problemet är att du belastar kroppen på ett felaktigt sätt. Vid övervikt är en viktminskning något som även minskar belastningen på dina knän. Det är sällan särskilt bra att sluta röra på sig när man har ont, då det bara ”sopar problemet under mattan”; ta istället chansen att få hjälp ta fram ett rörelse- och stretchprogram som fungerar för just dig så att kroppen får jobba med att bygga upp sig korrekt. Ta kontakt med en fysioterapeut/sjukgymnast som kan ge råd och ta fram ett bra program för just dig.
Egenvård vid knäsmärta
Om smärtan förekommer under en begränsad period, och du inte upplever att det är alltför allvarligt, kan du inledningsvis använda någon form av receptfria läkemedel eller smärtlindrande kräm eller gel för att lindra plötslig smärta och minska eventuell inflammation. Fråga på ditt apotek.
Om smärtan är långvarig eller allvarlig ska du alltid ta kontakt med vården.
Så förebygger du ont i knät
Våra knän kan ibland behöva lång tid för att återhämta sig efter en skada men det finns behandling att få och det finns ingen anledning till att gå med smärta i onödan. För att undvika att smärtan uppstår från första början kan du tänka på följande:
Om du tränar och idrottar – ta smärtan på allvar och undersök vid första upplevelsen av ”ont” vad orsaken kan vara. Att ignorera kan leda till ytterligare felbelastning och förvärrad smärta.
Om du lider av övervikt och fetma – gå ner i vikt för att belasta dina knän mindre och undvika smärta i knäna.
Om du har ont i knät – undvik under en period att träna eller göra den aktivitet som framkallar smärta. Om besvären återkommer, kontakta vården. Det är inte hållbart att undvika fysisk aktivitet i långa loppet.
Stretcha regelbundet – enkla stretchövningar kan bidra till att hålla knät igång. Det ska kännas ansträngande, men aldrig göra ont att stretcha.
Om du tar hand om dig själv och din kropp tar du även hand om dina knän. Tänk på att dessa ”vänner” ska bära dig genom hela livet, så ta hand om dina knän!
