Målgruppen för screening för bröstcancer med mammografi är hela den kvinnliga befolkningen i Sverige i åldern 40–74 år. Varje år kallas närmare en miljon kvinnor till screening med mammografi, och omkring 60 procent av alla bröstcancerfall upptäcks på det sättet. Trots att mammografiundersökningar har erbjudits under närmare fyra decennier är förutsättningarna i landet långt ifrån jämlika, och andelen fall som upptäcks i screeningen varierar mellan regionerna. Det visar den första utvärderingen som Socialstyrelsen har gjort av bröstcancerscreeningen i Sverige.
Glesare mellan mammografiundersökningarna i vissa regioner
Covid-19-pandemin har påverkat screeningen vid samtliga mammografienheter i Sverige. I Socialstyrelsens rapport framgår att i stort sett alla regioner har haft färre kvinnor som deltagit i screeningen. Det beror dels på att regionerna behövt minska antalet kvinnor som kallats, dels på att kvinnorna själva har uteblivit. Kvinnor har troligen undvikit kontakt med vården av rädsla för att utsättas för risk att smittas av covid-19. Deltagandet har främst minskat i åldersgruppen 70–74 år.
De flesta mammografienheterna ligger fortfarande efter med sina kallelser till screening. Tidsintervallet mellan varje screeningtillfälle har också blivit längre. Orsaken är en kombination av covid-19-pandemin och personalbrist.
Kvinnor ska kallas till mammografi med mellan 18 och 24 månaders mellanrum. Men de senaste åren har undersökningarna gjorts med betydligt glesare intervall, något som ökar risken för att en nytillkommen cancer missas och hinner växa sig större.
De flesta kvinnor får besked om att de är friska efter mammografiundersökningen. Några av dessa kvinnor kommer ändå att få en bröstcancerdiagnos före nästa screeningtillfälle, en så kallad intervallcancer. Resultaten av forskning och Socialstyrelsens rapport visar att ett längre intervall mellan screeningtillfällena ger fler intervallcancrar. Det är därför viktigt att regionernas intervall mellan screeningundersökningarna inte är längre än det rekommenderade intervallet.
Skillnader i deltagande i screening mellan regioner
Hur stor andel av kvinnorna som deltar i screeningen skiljer sig stort mellan olika regioner i Sverige. I Socialstyrelsens utvärdering varierade deltagandet från 87 procent i Halland till 71 procent i Stockholm under åren 2019–2020.
– Sett till antalet kvinnor det handlar om, så är det ganska stora skillnader mellan regionerna, säger Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen och en av de ansvariga för rapporten.
Utvärderingen visar också att kvinnor med låg utbildningsnivå deltar i screeningprogrammet i lägre utsträckning än andra. Regionerna uppmanas också av Socialstyrelsen att arbeta för att identifiera andra grupper med lägre deltagande och rikta särskilda insatser till dem.
Bröstcancerscreening kan skapa oro och stress kring hälsa och cancer, och en del kvinnor behöver mer information och stöd. Därför rekommenderas Socialstyrelsen att mammografienheterna ska erbjuda extra insatser, som till exempel telefonrådgivning, till de kvinnor som känner sig osäkra.
Alla regioner behöver också erbjuda möjligheten att boka om sin tid via 1177 eller internet. Deltagandet i screeningen för bröstcancer skulle kunna öka om kvinnor som uteblir från sin mammografitid får en ny kallelse med en bokad tid.
Brist på personal försenar upptäckt och vård vid bröstcancer
Redan på 1990-talet påtalades det att det rådde en personalbrist i verksamheterna för screening och behandling av bröstcancer. Trots att det gått så pass många år är bristen fortfarande kännbar. De allra flesta mammografienheter har brist på bröstradiologer och röntgensjuksköterskor. När det gäller bröstmottagningar för kirurgi har närmare hälften brist på bröstkirurger. Det är också brist på patologer och biomedicinska analytiker i flera regioner.
Under pandemin har personalbristen blivit än mer tydlig. Fyra av fem mammografienheter har haft för lite personal på grund av både sjukdom och att personal flyttats till andra delar av vården. Hälften av enheterna i landet har periodvis varit stängda.
Kvalitetsregistret används inte
Trots att screening för bröstcancer har funnits länge finns det inget nationellt kvalitetsregister som är användbart för uppföljning. Plattformen för registret skapades redan 2014, men under de åtta år som gått har endast en region anslutit. Det gör att förutsättningarna för att kunna utvärdera bröstcancerscreeningen inte varit de bästa. För att kunna bedriva utvecklingsarbete krävs att det finns tillgång till kvalitetsregister för nationell uppföljning och forskning, vilket det inte gör idag.
Mammografi och bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och utgör cirka 30 procent av all cancersjukdom. År 2020 fick omkring 7 400 kvinnor diagnosen invasiv bröstcancer i Sverige.
Screening för bröstcancer med mammografi infördes etappvis i Sverige under 1980- och 1990-talen. Mammografi är en röntgenundersökning av brösten som görs var 18–24:e månad med syfte att tidigt upptäcka och behandla bröstcancer för att minska risken att dö i sjukdomen.
Att en stor andel av de kvinnor som kallas till mammografiscreening också kommer på sin undersökning är en förutsättning för att minska dödligheten i bröstcancer. Kvinnor vars bröstcancer upptäcks inom ramen för screeningprogrammet har i genomsnitt mindre tumörer och kan i större utsträckning genomgå bröstbevarande kirurgi jämfört med kvinnor vars bröstcancer upptäcks när den ger symtom (utanför screeningprogrammet). Det är därför viktigt att regionerna arbetar för ett högt deltagande i screeningprogrammet.
