– Det nya vårdförloppet är efterlängtat och kommer förbättra livskvaliteten för många människor som har insjuknat i en stroke. Vården ska anpassas efter patientens enskilda behov och vara jämlik oavsett var i Sverige du bor, säger Emma Kjörk, leg. arbetsterapeut vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, doktorand vid Göteborgs universitet och företrädare för arbetsgrupp för vårdförlopp Stroke och TIA, fortsatt vård och rehabilitering.
Det nya vårdförloppet heter ”Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Stroke och TIA – fortsatt vård och rehabilitering” och har på uppdrag av Sveriges kommuner och regioner (SKR) tagits fram av en multiprofessionell arbetsgrupp med stor erfarenhet av strokevård. Vårdförloppet handlar till stor del om rehabilitering och uppföljning, alltså vården efter akutskedet vid stroke.
– Fram tills nu har det bara funnits ett vårdförlopp för strokevården vid akutskedet och många patienter lämnas ensamma utan plan eller uppföljning när det akuta tillståndet är över. Allvarliga funktionsnedsättningar är vanliga efter stroke och behandlingen är ingen quick fix. Det behövs ofta livslång vård och rehabilitering, säger Emma Kjörk.
Efter en stroke har patienter enligt lag rätt att få en individuell vårdplan där rehabilitering ingår. Patientorganisationen NEURO:s medlemsundersökning Neurorapporten från 2021, visar att endast en av tre får information om möjligheten till rehabilitering, att en av fem patienter har en rehabiliteringsplan och att nio av tio saknar en uppdaterad plan.
– Vården är mycket ojämlik över landet och många gånger kan ditt postnummer påverka vårdkvaliteten. Det är också vanligt att det är svårt för patienter att veta vem som har ansvar för vården och vem man ska vända sig till vid frågor om sin behandling. Med de nya rutinerna är målet att strokevården efter akutskedet ska bli jämlik, sammanhållen, personcentrerad och livslång, säger Emma Kjörk.
Nya vårdförloppet för dig som patient
Det nya vårdförloppet ger rutiner för utskrivning, fortsatt rehabilitering och uppföljning efter akutskedet vid stroke.
– Att vårdförloppet ska vara personcentrerat innebär att behandlingen ska utgå ifrån patientens behov, inte vilka resurser vården har. Komplikationer ska behandlas, strukturerad uppföljning genomföras och rehabilitering erbjudas, förklarar Emma Kjörk och berättar om vilka vinsterna är för patienten:
- Strukturerad uppföljning: Studier visar att strukturerad uppföljning minskar risken för återinsjuknande, ger bättre funktionsförmåga och ökar livskvaliteten. Uppföljningen görs tillsammans med personal med kunskap om stroke och kan utgå från en post-stroke checklista. Checklistan med frågor handlar om hur ditt liv har påverkats av din stroke och vilken behandling som bedöms nödvändig. Den strukturerade uppföljningen ska göras tre till sex månader efter stroke och därefter årligen. Även om delar av uppföljningen kan göras av olika professioner ska alltid ett läkarbesök erbjudas.
- Patientkontrakt med en individuell plan: Många patienter berättar att de känner sig ensamma och osäkra efter akutskedet. För att öka tryggheten och delaktigheten ska ett patientkontrakt som innefattar en individuell plan följa patienten genom hela vårdkedjan. I patientkontraktet kommer vården och patienten överens om vad som förväntas av båda parter. Till exempel behöver vården agera medicinskt och patienten göra insatser vid rehabilitering. I den individuella planen framgår också vad som är nästa steg i behandlingen och rehabiliteringen och hur patienten kan kontakta vårdgivaren.
- Multidisciplinärt stroketeam: Eftersom en stroke ofta leder till att en person får flera hälsoproblem samtidigt räcker det inte att behandla ett av dem i taget. I ett multidisciplinärt stroketeam ska patienten få tillgång till ett vårdteam av exempelvis läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut som samarbetar och ger stöd utifrån alla behov samtidigt. Det kan exempelvis handla om medicinering, hjälpmedel, ökad självständighet i vardagen eller återgång i arbete.
Formuläret ”Strokehälsa™”
Komplikationer som exempelvis kommunikationssvårigheter (afasi), nedsatt balans, minnessvårigheter, spasticitet (ofrivillig muskelspänning), svaghet på en sida av kroppen och depression är vanliga efter en stroke. Alla individer drabbas olika och för att se till att varje enskild person får den hjälp den behöver kan frågeformuläret Strokehälsa™ användas.
– Även de som får en mild stroke kan uppleva hälsoproblem som får stora konsekvenser i vardagen. Här är Strokehälsa™ ett viktigt verktyg för att fånga upp behovet av rehabilitering. I formuläret som finns på 1177 svarar patienten på frågor om hur den mår efter sin stroke och det är ett bra sätt att förbereda sig för att kunna föra fram sina behov under vårdbesöket. Svaren ligger till grund för samtalet och säkerställer att uppföljningen blir bred och inte bara handlar om exempelvis medicinering, förklarar Emma Kjörk.
– Det är viktigt att komma ihåg att det går att förbättras efter en stroke och även undvika att bli sämre. Det nya vårdförloppet kan göra verklig skillnad i personers liv, säger Emma Kjörk
Läs om nya Vårdförloppet
FAKTA
Strokehälsa™: Formuläret Strokehälsa™ har utvecklats utifrån en deltagarbaserad forskning där patienter deltagit som partner i projektet. Strokehälsa™ baseras på Post-stroke checklistan och har utvecklats med medel från bland annat brukarorganisationer och Innovationsfonden i Västra Götaland. Det finns även pappersversioner på flera språk.
En nyligen publicerad studie visar att strukturerad uppföljning med tillgång till ett multidisciplinärt team minskar kardiovaskulär risk (exempelvis ny stroke), bidrar till bättre hälsorelaterad livskvalitet och förbättrad funktion jämfört med en kontrollgrupp.
