Ange ditt sökord

Nässelutslag har många olika orsaker, en av de vanligaste är allergi. Foto: Ⓒ Anders Hallén, hudläkare

Nässelutslag har många olika orsaker, en av de vanligaste är allergi. Foto: Ⓒ Anders Hallén, hudläkare

Nässelutslag eller urtikaria – orsak och förebyggande

Namnet urtikaria kommer av det latinska ordet för brännässla, Urtica dioca. Det betecknar en hudsjukdom som liknar de utslag som uppkommer när man har bränt sig på en brännässla.

Annons:

Utslagen är upphöjda, starkt kliande, vitaktiga och oftast omgivna av en rodnad zon. De kan växla i storlek från några millimeter till en centimeter eller mer i diameter. Andra symptom i samband med nässelutslag är sömnsvårigheter och minskad förmåga att upprätthålla dagliga aktiviteter. Idag finns dock antihistamin som ger ökad sömnkvalitet och ökar förmågan att sköta vardagliga sysslor.

Klinisk bild vid nässelutslag

Nässelutslag kan uppstå snabbt, ibland inom några minuter, och finns kvar i 24 timmar. Gamla utslag bleknar och nya dyker upp någon annanstans.

Nässelutslag orsakas av att vissa ämnen kommer ut i vävnaden och vidgar blodkärlen, varvid vätska ansamlas i huden. Det mest kända av dessa ämnen är histamin.

Akut urtikaria

Detta är en mycket vanlig åkomma som drabbar både små barn, ungdomar och vuxna. Man räknar med att var femte människa någon gång under sitt liv får akut nässelutslag. Många som drabbas har andra allergiska sjukdomar (eksem, astma eller allergisk snuva). Även personer som aldrig har haft några allergiska sjukdomar kan få akut urtikaria.

Orsaker till nässelutslag / urtikaria

Det finns många orsaker till att akuta nässelutslag uppstår. Allergi kan vara en av dem. Undersökning med blodprov behöver ibland göras. Ofta förblir dock den utlösande orsaken okänd.

Några vanliga utlösande faktorer vid nässelutslag:

  • Läkemedel T ex värktabletter med acetylsalicylsyra. Bland antibiotika är penicillin vanligast.
  • Infektioner Vissa virusinfektioner, t ex gulsot och körtelfeber.
  • Födoämnen Hos barn: både mat och dryck – t ex ägg, fisk, mjölk och nötter. Hos vuxna: jordgubbar, skaldjur och nötter.
  • Konserveringsmedel och färgämnen De kan finnas i sylt, saft, läskedrycker, såser, dressingar och glass, men också i lätt- och starkviner. En del personer tål inte kombination av vissa födoämnen, såsom skaldjur och vin.
  • Bensoesyra Detta naturligt förekommande konseveringsmedel finns i hjortron, tranbär, torkade aprikoser, filmjölk och yoghurt.
  • Salicylsyra Förekommer naturligt i lingon.
  • Myggbett Nässelutslag på platsen för myggbett kan förekomma. De orsakas av myggans saliv.
  • Insektstick Bi- och getingstick är vanligast i Sverige. De som får nässelutslag av insektsbett skall undersökas av en specialist.

Angioödem eller Quincke´s ödem – allergiska svullnader

Så kallas större svullnader som ibland förekommer samtidigt med nässelutslag. De uppstår ofta runt ögonen och munnen med “igenmurade” ögon och “fläskläpps- utseende” som följd. Svullnaden ligger djupt i vävnaden och ibland i slemhinnorna.

Klådan är ej så svår som vid nässelutslag. Det känns obehagligt, stelt och sticker i huden. Området runt stämbanden kan drabbas och man kan få andningsbesvär.

Det finns en sällsynt form av angioödem som är ärftlig. Då kan flera fall finnas i släkten. Detta kan konstateras med blodprov. Det finns särskild medicin mot denna sjukdom.

Förebygga akut urtikaria

Undvik om möjligt de ämnen som misstänks utlösa besvären, t ex läkemedel eller födoämnen.

En läkare kan förskriva medicin som lindrar symptomen och dämpar klådan, s k antihistaminer. Numera finns antihistaminer som vare sig ger trötthet, nedsatt koncentrationsförmåga eller påverkar din körförmåga. Kontrollera om ditt antihistamin har en “trafikvarning” eller ej. Receptfritt kylande liniment kan lindra värmekänslan och klådan i lindriga fall. Om besvären försvåras eller om allergiska svullnader (angioödem) uppstått, bör man söka läkare. Ibland kan andra mediciner behövas, t ex adrenalin och kortisonpreparat, för att hejda sjukdomen.

Ansträngningsurtikaria – kolinerg urtikaria

En del ungdomar, vanligen pojkar i 20-års åldern, får vid ansträngning små röda nässelutslag som är 1-3 mm i diameter och omgiven av en röd zon. Utslagen kliar ofta intensivt. De brukar sitta på bålen, ibland också i ansiktet, på benen och armarna.

Utslagen kommer vid kroppsansträngning, feber, varmbad och stressiga situationer. En del får utslag när de ätit kryddstark mat. Utslagen kommer då kroppstemperaturen är lite högre än normalt. Ibland förekommer samtidigt huvudvärk och andningsbesvär. Efter ungefär en timma försvinner utslagen och huden ser helt normal ut igen. Ansträngningsurtikaria brukar förekomma under några år för att sedan gå över av sig själv.

Förebygga ansträngningsurtikaria

Många patienter lär sig hur mycket de kan anstränga sig utan att få besvär. Antihistaminer har en begränsad effekt på denna typ av nässelutslag.

Det finns också andra mediciner som kan hjälpa en del personer.

Dermografism/”skrivurticaria”

Cirka 5% av befolkningen har denna variant av nässelutslag sedan unga år, medan andra plötsligt kan utveckla denna åkomma. Efter en lätt rivning av huden uppstår en röd eller vit svullen och kliande linje där man har rivit. Besvären pågår under ca 30-60 min och sedan ser huden åter normal ut. Ibland kan andra sorters nässelutslag förekomma samtidigt.

Det är inga problem så länge huden inte rivs eller gnuggas, men redan hårdhänt torkning med en handduk kan utlösa besvär. Klådan gör att man river sig, vilket ger mer kliande utslag och då uppstår en ond cirkel.

Förebygga dermografism

Undvik åtsittande kläder. Antihistamin har ofta god verkan. Icketröttande medel rekommenderas. Kör du bil kan du få ett antihistamin utan “trafikvarning” av din läkare.

Den som även har torr hud eller eksem bör få behandling av läkare. I mycket svåra fall kan ljusbehandling prövas.

Köldurtikaria

En del personer, ganska ofta allergiker, kan få nässelutslag av kyla. Ibland kan dessa besvär starta efter en infektion. Denna åkomma är mycket besvärlig i vårt kalla land. I samband med nedkylning vid kallt väder och vid stark blåst blir huden kraftigt röd och svullen på de områden som nedkylts.

Svullander, nässelutslag och klåda kommer snabbt, inom några minuter, och kan försvinna efter ett par timmar. Fötterna svullnar och kliar, och man måste avstå från skidåkning och skridskoåkning. Bad i kallt vatten kan hos personer med köldurtikaria ibland utlösa yrsel, trötthet och i värsta fall svimmning eller en allvarlig allergichock. Det finns även personer som blir svullna i halsen när de dricker kalla drycker eller äter glass.

Förebygga köldurtikaria

  • Klä dig varmt.
  • Varmt i bilen.
  • Drick inte iskalla drinkar och ät inte glass.
  • Undvik att bada ensam.
  • Var försiktig vid fjällturer.
  • Din läkare kan förskriva ett antihistamin. (En del nya har ej heller “trafikvarning”.)

Kronisk urtikaria

När nässelutslag förekommit så gott som ständigt under minst 2 månader kallas det kronisk urtikaria. Det drabbar oftast medelålders personer, mest kvinnor.

Kronisk urtikaria brukar gå över av sig själv med tiden. Undersökningar har visat att hälften av patienterna blivit besvärsfria inom ett år.

Möjliga orsaker till nässelutsla /urtikaria

Andra långdragna urtikariavarianter måste uteslutas, t ex urtikaria av köld, värme, ansträngning, tryck och dermografism. Orsaken till kronisk urtikaria hittar man dock sällan. I de fall man lyckas kan det vara frågan om t ex konserveringsmedel och färg- ämnen i livsmedel, acetylsalicylsyra och andra läkemedel eller infektioner och tarmparasiter.

Läkarundersökningen baseras på en detaljerad redogörelse av patienten och en blodkontroll. Framkommer härvid någon misstänkt orsak inriktas den fortsatta undersökningen på den. En rutinmässig allergiutredning med blodprov och hudtest är sällan till någon nytta vid denna form av nässelutslag.

Förebygga kronisk urtikaria

Undvik t ex alkohol, värme och överdriven kroppsanträngning. Värktabletter med acetylsalicylsyra kan också förvärra urtikarian. Tänk på att psykisk stress också kan förvärra symtomen vid nässelutslag.

Många patienter blir friska inom några månader eller några år, trots att man oftast inte kan påvisa en bakomliggande orsak. Hos de flesta kan hudsymtomen gå över eller minskas kraftigt med antihistamin. Eftersom det numera finns antihistaminer som inte påverkar reaktionsförmågan prövas dessa ofta först. I de flesta fall försvinner nässelutslagen eller blir mycket lindrigare. Behandlingen fort- sätter då till dess sjukdomen gått över. Effekten av olika antihistaminer kan variera från person till person – därför kan byte ibland vara lämpligt. I besvärliga fall kan andra mediciner och ljusbehandlingar prövas.

Ljusurtikaria

Denna form av nässelutslag drabbar mest unga personer i 20-30 årsåldern. Det är en tämligen sällsynt form av nässelutslag. De drabbade får klåda i huden inom sekunder efter det att huden solbelysts. Inom 2-3 min blir huden röd, kliande och svullen. Ibörjan kommer utslagen efter starkt solljus, men senare kan besvären komma efter mycket liten solbestrålning. När man gått inomhus eller satt sig i skuggan går utslagen bort efter någon timma.

Vissa läkemedel och ämnesomsättningsrubbningar kan också ge ljusöverkänslighet. Vid behov kan man testa fram vilka av ljusets våglängder (oftast i ultra- violett ljus) som ger besvären.

Förebygga ljusurtikaria

  • Lämpliga kläder för att undvika direkt solbestrålning.
  • Solskyddskrämer, helst medel som blockerar allt ultraviolett ljus.
  • Antihistaminer hjälper ibland. Läkaren kan även förskriva andra mediciner vid behov.
  • Mycket försiktig ljusbehandling hos en hudspecialist kan minska ljuskänsligheten i svåra fall.

Tryckurtikaria

Detta är en sällsynt och mycket besvärlig åkomma. Efter tryck mot huden uppstår djupa svullnader och rodnader som ömmar. De brukar inte klia så mycket. Ibland blir man trött och tagen med illamående, feber och ledvärk.

Utslagen kommer i händerna när man burit något, på fotsulorna när man gått och på axlarna efter tryck av axelrem, m.m. En del blir svullna på skinkorna efter att suttit länge. Oftast kommer besvären ett par timmar efteråt.

Förebygga tryckurtikaria

Läkaren kan pröva att förskriva ett antihistamin, men effekten är ofta ej så bra. Kortisonpreparat brukar vara effektiva.

Tillståndet kan gå över efter något eller några år.

Annons:

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: