Inte sällan upptäcks närsynthet i skolåldern och ökar upp till 20-25 års ålder då det ofta stabiliseras. Närsynthet är ärftligt så om någon eller båda av föräldrarna är närsynta finns sannolikheten att även kommande generationer drabbas. Den exakta orsaken till varför vissa blir närsynta har inte fastställts.
Varför uppstår närsynthet (myopi)?
Synförmågan på närsynta ögon blir oklar på längre håll. I korthet innebär närsynthet att ögat är för långt i förhållande till linsens ljusbrytarkraft. För att kunna se ett objekt tydligt måste ljusstrålarna samlas på samma punkt på näthinnan. Närsynthet uppstår när ögat är längre än normalt eller har en hornhinna som är för krökt eller för stark. Ljusstrålar från objekt på avstånd fokuseras då inte på näthinnan, medan ljusstrålar från objekt på nära håll, som kräver starkare brytning för att fokuseras på näthinnan, fortfarande bryts på rätt sätt. Bilden hamnar därmed framför näthinnan och uppfattas som oskarp. Följden blir en nedsättning av synskärpan på långt håll i kombination med ett bra seende på nära håll.
Närsynthet gör att den som är drabbad brukar kisa med ögonen för att försöka få en skärpning av bilden. Det är ovanligt att födas med närsynthet däremot brukar risken för närsynthet vara vanligt att upptäcka i skolåldern, runt sex-sju års ålder. Risken finns att barnet blir alltmer närsynt när ögat växer och därför är det viktigt att testa barns syn regelbundet för att upptäcka eventuella förändringar.
Vanliga symtom på närsynthet
- Du kan inte se avlägsna föremål så tydligt som du brukade.
- Du kan fortfarande se närliggande objekt tydligt.
- Du anstränger dig och kisar.
- Du drabbas av huvudvärk.
- Du upplever ögonbelastning.
- Ögonen blir trötta när du exempelvis utövar en sport eller kör bil.
Laserbehandling vid närsynthet
I de allra flesta fall brukar man inledningsvis sätta in glasögon eller linser för att korrigera närsynthet. Med åren tenderar många att vilja hitta alternativ till glasögon och linser som kan upplevas som besvärande i vardagen. Då kan man korrigera brytningsfel vid närsynthet med laser för att slippa glasögon eller linser.
Kan min närsynthet behandlas med laser?
- Ja, om du har fyllt 20 år.
- Ja, om du har haft stabil syn i minst två år.
- Ja, om du inte har kraftigare brytningsfel.
- Ja, om du inte har grav närsynthet.
Olika typer av laserbehandling
Under laserbehandlingen är du vaken men före behandlingen får du ett lugnande medel samt lokalbedövande droppar i ögat. Behandlingen är smärtfri och går snabbt. Efteråt kan ögat bättre bryta ljuset och du ser som en person med friska ögon.
Laserljus består av mycket smala och intensiva ljusknippen. Det finns flera olika metoder att korrigera brytningsfel, de två vanligaste är:
LASEK (även kallad Elsa) sker ytterst på hornhinnan.
FS LASIK är laserbehandling på hornhinnan.
Om du har kraftigare brytningsfel är laser inte lämpligt, inte heller vid grav närsynthet. Då finns andra metoder som linsoperationer.
Alla laserbehandlingar är mikrokirurgiska ingrepp och skall utföras av certifierade ögonkirurger.
LASEK
Vid Lasek Elsa-behandling lossas det yttersta cellagret (epitelet) med hjälp av svag alkohol och förs åt sidan. Därefter polerar lasern bort det specifika synfelet. Slutligen rullas det yttersta cellagret tillbaka. Det ytliga sår som bildats på hornhinnan täcks därmed av kroppens eget cellager som fungerar som ett plåster. Det underlättar läkningen och kan ge upphov till värk efter behandlingen. Efteråt sätter läkaren på en kontaktlins som fungerar som ett plåster och skyddar ögat i två till tre dagar.
Det gör inte ont under själva behandlingen men ögat kan värka några dagar efteråt. De första fyra dagarna efter behandlingen behöver du vara hemma då synen kan variera och vara lite suddig. Efter en till två veckor går det bra att köra bil.
FS LASIK
Vid behandling används två lasermaskiner. Den första FS-lasern fokuserar laserstrålen noggrant på ett förbestämt djup på hornhinnan och tusentals mikroskopiska gasbubblor skiktar vävnaden. FS- lasern skräddarsyr formen, tjockleken, kanten och andra parametrar på den skyddande hornhinnefliken. Fliken lyfts därefter försiktigt och synfelet behandlas med en andra lasermaskin, kallad EXCIMER.
Metoden anses ändå som den mest moderna och innebär en ökad säkerhet för dig som patient, mindre risk för torra ögon efter behandlingen och inte sällan nästan full syn relativt kort tid efter behandlingstillfället. Man behöver inte heller stanna hemma utan kan gå till jobbet redan dagen efter. FS LASIK anses vara en säker metod för att uppnå glasögon- och kontaktlinsfrihet med minimala risker och med stabila resultat över tiden.
Linsoperationer
Om synfelet är större eller när tillståndet på hornhinnan inte tillåter en laseroperation så används ofta en linsoperation. Det sker i ögats inre. Den ena kallas RLE, refractive lens exchange och gäller främst för personer över 45 år.
Den andra metoden är ICL, där behandlar man närsyntheten med en mycket tunn och konstgjord ”extra” lins som är tillverkad av kollagen eller silikon. Den ”extra” linsen placeras i ögat mellan regnbågshinnan och den egna linsen. Operationen som utförs av ögonkirurger med specialkunskap för dessa mikrokirurgiska ingrepp görs med lokalbedövning och man tar ett öga i taget. Redan efter en dag kan man uppleva förbättrad syn.
Laseroperationer vid synfel – rätt för mig?
För en del är inte glasögon eller linser ett problem. Många upplever dock att det begränsar i vardagen och på fritiden och vill helst slippa synhjälpmedel. Laserkirurgi har utvecklats de senaste tio åren och är idag mycket säkrare. Det kan förekomma att du får göra om behandlingen men för de allra flesta som genomför en laserbehandling är känslan att slippa glasögon och linser den viktigaste anledningen.
Det viktigaste är att du känner dig trygg så samtala med behandlande klinik och ställ de frågor du har innan en eventuell behandling. Därefter kan du ta ett beslut om laserbehandling känns rätt för just dig men det kan vara skönt att veta att det idag går att behandla din närsynthet på ett säkert sätt.
-585x329.jpg){kind=small}
