Migrän är en neurologisk och ärftlig folksjukdom där första anfallen ofta kommer redan i tonåren och sällan efter 50 års ålder. Risken att drabbas av migrän är som störst i åldrarna mellan 20 och 50 år. I denna åldersgrupp drabbas tre gånger så många kvinnor som män. Ungefär 15 % av den vuxna befolkningen drabbas av migrän, vilket motsvarar omkring 1,5 miljoner invånare. Det finns dock effektiva läkemedel som kan bryta huvudvärken vid migrän och förbättra livskvaliteten.
Orsak till migrän
Vad det är som föranleder till ett migränanfall är inte fullständigt klarlagt, eftersom det är en komplex process. Forskare har dock konstaterat att det finns områden i hjärnstammen – förbindelsen mellan ryggmärgen och storhjärnan – som aktiveras genom den smärtledande signalsubstansen CGRP (kalcitoningenrelaterad peptid) vid ett migränanfall. Det tros leda till att blodkärlen inflammeras och vidgas, vilket i sin tur orsakar migränhuvudvärk. Genetik och faktorer i omgivningen verkar spela en roll.
Vissa personer upplever att långvarig stress, sömnbrist och hormonförändringar hos kvinnor i samband med mens, kan påverka sannolikheten för ett migränanfall.
Symtom vid migrän
När man lider av migrän får man anfall av kraftig och pulserande huvudvärk, framför allt i området kring ögonen, pannan och tinningarna, vanligtvis bara på ena sidan. Anfallen kan förvärras av fysisk aktivitet och åtföljs inte sällan av andra
besvär, exempelvis illamående, kräkningar samt känslighet för ljus, ljud och lukt. Utan behandling varar migränanfallen oftast mellan 4 och 72 timmar.
Vanliga symtom vid migrän:
- Man blir överkänslig för dofter, ljus och ljud.
- Man mår illa och kräks.
- Man får huvudvärk som ofta är svår och intensiv, men som också kan vara måttlig och variera i intensitet under ett anfall.
- Värken man upplever känns borrande, dunkande eller pulserande.
- Värken sitter på ena sidan av huvudet eller vid ena ögat, men den kan också vara dubbelsidig.
- När man rör på huvudet eller ägnar sig åt fysisk aktivitet förvärras värken.
- Man kan känna sig trött och ha svårigheter med koncentrationen.
Migrän är mer än själva attacken och kan starta redan innan huvudvärken kommer och även pågå trots att värken är över. Hur man upplever en migränattack är individuellt och hur starka symtom man känner kan variera. Många märker redan innan att de kommer att få en migränattack och vanliga symtom kan då vara:
- Illamående.
- Olust.
- Ont i magen.
- Spänningar i nacken.
- Svullna fötter och händer.
- Trötthet.
- Hyperaktivitet.
Migrän är en komplex neurologisk folksjukdom som kan manifestera sig på olika sätt. Sjukdomen kan delas upp i de övergripande grupperna; migrän med eller utan aura och episodisk eller kronisk migrän.
Migrän med eller utan aura
Vid migränanfall med aura upplever en person med migrän neurologiska symtom före anfallet i form av till exempel:
- synstörningar som flimmer eller störningar i synfältet
- domning eller försämrad känsel i ena sidan av huvudet/ansiktet/armen
- talsvårigheter eller svårighet att hitta vissa ord.
Man kan även ha en kombination av dessa symtom. De neurologiska symtomen släpper ofta inom 10 till 30 minuter och följs då av själva migränhuvudvärken. Det finns även migränaura utan huvudvärk och rör det sig om synfenomen kan det kallas ögonmigrän.
Episodisk eller kronisk migrän
Kronisk migrän föreligger när man har minst 15 dagar med huvudvärk per månad under en period på tre månader, och minst åtta av dessa har typisk migränkaraktär (till exempel pulserande eller halvsidig smärta, som åtföljs av illamående eller ljuskänslighet). Kronisk migrän kan du läsa mer om här.
Migränattackens duration & efterverkningar
En migränattack kan pågå från så kort tid som en halvtimme upp till tre dygn. Efter attacken är det vanligt att patienten känner sig helt utmattad och kraftlös. Oavsett typ av migrän kan sjukdomen ha en betydande inverkan på en persons livskvalitet och dagliga funktioner. Det är viktigt att personer som misstänker att de lider av migrän söker professionell medicinsk hjälp för korrekt diagnos och behandling.
Diagnos vid migrän
Misstänker du migrän på grund av upprepad huvudvärk är det viktigt att du bokar tid hos din vårdcentral, för att kunna få den hjälp du behöver. Om du får plötsliga neurologiska symtom som syn- eller talstörning eller plötslig huvudvärk, ska du söka vård akut. För att läkare ska ställa diagnosen migrän krävs att:
- man har återkommande huvudvärksattacker som varar mellan 4 och 72 timmar
- huvudvärken har minst två av dessa egenskaper: den är ensidig, den pulserar, den är medelsvår till svår, den förvärras av vanliga aktiviteter
- man drabbas av minst ett av följande symtom: illamående, kräkning, ljudöverkänslighet eller ljusöverkänslighet.
- inför första vårdbesöket är det viktigt att du dokumenterar din migrän och dina symtom under minst en till tre månader i din huvudvärksdagbok. Det bidrar till en korrekt ställd diagnos och en samlad bedömning av vilken hjälp just du behöver.
Egenvård vid migrän
Besvären kan i vissa fall minska om man lever ett regelbundet liv, äter och sover bra och motionerar regelbundet. Avslappningsövningar och akupunktur kan hjälpa. En del blir hjälpta av att hitta balans i livet och att vara snäll mot sig själv. Ge dig själv tillräckligt med återhämtning för att må bra och minska risken för frekventa migränanfall. När du får en migränattack kan du behöva gå och lägga sig och vila på en mörk, tyst och lugn plats och gärna sova. Ibland kan det kännas skönt att lägga en kall handduk över tinningarna.
Huvudvärksdagbok
Att dokumentera din migrän i en huvudvärksdagbok är ett värdefullt verktyg för att förstå och hantera dina besvär, både för dig och för vården. Genom att systematiskt anteckna dina upplevelser kan du identifiera mönster och utlösande faktorer som bidrar till dina migränanfall. Detta kan hjälpa dig att utveckla strategier för att minska risken för framtida anfall och förbättra din livskvalitet.
För att få en heltäckande bild av din migrän, kan det vara bra att exempelvis skriva ner saker som:
- när huvudvärken börjar, hur den känns och vad du gjorde innan.
- hur du sov natten innan huvudvärken uppstod.
- andra symtom både innan och under migränanfallet; såsom ex. illamående, kräkningar, ljus- och ljudkänslighet.
Det är viktigt att ta med dig din huvudvärksdagbok eller andra relevanta anteckningar när du söker vård för din migrän. Denna information ger vårdpersonalen en detaljerad översikt över dina symtom och kan leda till mer effektiv diagnos och behandling. Genom att konsekvent dokumentera din migrän kan du ta kontroll över din hälsa och arbeta proaktivt med din vårdgivare för att hantera dina besvär på bästa sätt.
Behandling av migrän
Om man har migrän är det viktigt att ta medicinen så snart som möjligt för att få bäst och snabbast effekt. Ofta kan medicinerna lindra anfallet om man tar dem vid rätt tidpunkt.
Hjälp från primärvården
Vanligt är att börja behandla sig själv med vanliga, receptfria, smärtstillande tabletter. Smärtstillande läkemedel som innehåller ibuprofen, paracetamol, naproxen eller acetylsalicylsyra kan ordineras av din läkare på vårdcentralen. Dessa så kallade akutmedicineringar kan lindra värken. Det är dock viktigt att du inte överanvänder receptfria läkemedelsprodukter då de kan utlösa huvudvärk om de tas för ofta, så kallad läkemedelsutlöst huvudvärk.
Om detta inte hjälper är nästa steg att prova anfallslindrande triptaner, som finns i olika beredningsformer. Din primärvårdsläkare kan vid behov ordinera läkemedel som hjälper mot kraftigt illamående.
Primärvårdsläkaren kan även förskriva förebyggande läkemedel, såsom antidepressiva och blodtryckssänkande läkemedel (betablockerare); och vissa epilepsiläkemedel. Gemensamt för dem alla är att de har utvecklats för behandling av andra sjukdomar, men att de även kan bidra till att reducera migränanfall hos vissa migrändrabbade. Ibland måste man prova flera olika behandlingar för att hitta det alternativ som fungerar bäst och har störst effekt. Huvudvärksdagboken spelar en viktig roll för utredningen kring behandlingens effekt.
Hjälp från specialistvården
Ifall din läkare på vårdcentralen är osäker på vilken slags migrän du har eller inte kan erbjuda behandling som har tillräcklig effekt, ska du begära att bli remitterad till en neurolog i specialistvården. I många regioner går det att beställa tid direkt hos en neurolog utan att ha en remiss. En del mottagningar vill då att du ska skriva en så kallad egen vårdbegäran. Det kan också kallas egenremiss eller egenanmälan. Du kan får information om vad som gäller i regionen där du bor genom att besöka 1177.se – sök på ”egen vårdbegäran”.
Det finns en digital migränkliniken, Migränhjälpen.se, som utreder, behandlar och följer sina patienter via digitala dagböcker över lång tid, för att se att behandlingen fungerar.
De flesta neurologmottagningar på sjukhus samt fristående huvudvärkskliniker erbjuder förebyggande läkemedelsbehandlingar specifikt utvecklade för migränprofylax. Kom ihåg att fortsätta föra huvudvärksdagbok. Det kommer att underlätta för specialisten att ställa rätt diagnos och erbjuda rätt behandling för dig.
Sök akutmottagning vid:
- plötslig och svår huvudvärk.
- huvudvärk, illamående och kräkningar.
- huvudvärk med dubbelseende och suddig syn.
- plötsliga neurologiska symtom som känselförlust, förlamning, syn- eller talstörning.
Andra behandlingar vid migrän
Migrän har hittills mestadels behandlats med en kombination av mediciner. Vanliga huvudvärkstabletter, epilepsimediciner, antidepressiva och triptaner (vissa finns receptfritt på Apotek). Under 2016 gav den europeiska läkemedelsmyndighetens expertråd CHMP klartecken för godkännande av helt nya läkemedel. De nya läkemedlen blockerar signalsubstansen CGRP, calcitonin gene-related peptide, som spelar en viktig roll i smärtsignaleringen. Dessa läkemedel kan endast skrivas ut av neurolog eller läkare verksam vid neurologklinik eller klinik/enhet specialiserad på migrän.
Med hjälp av det här testet kan du ta reda på hur svår migrän du har.
