En av tio kvinnor konfronteras under sin livstid med en utmaning som är både fysiskt och psykiskt påfrestande – bröstcancer. Denna sjukdom innebär en livsförändrande och potentiellt traumatisk upplevelse. Från den skrämmande stunden då man upptäcker en knöl i bröstet till den nervpirrande väntan på diagnos och den krävande behandlingen, är kvinnors resa genom bröstcancer fylld av emotionell påfrestning.
Stress vid bröstcancer
För många är det inte bara en kamp mot själva cancern utan även en strid mot rädslan för återfall och osäkerheten om framtiden. Stress blir en naturlig följeslagare i denna tuffa resa, men hur varierar människors förmåga att hantera denna stress?
Ny forskning från institutionen för psykologi vid Lunds universitet har granskat den personliga förmågan att hantera kriser och stress, särskilt inom ramen för bröstcancer. Tre betydelsefulla faktorer har identifierats som avgörande för hur kvinnor hanterar denna utmaning: motståndskraft, kontroll, och socialt stöd.
Motståndskraft vid bröstcancer
Motståndskraft, eller resilience på engelska, hänvisar till en persons förmåga att upprätthålla en god funktion trots negativa erfarenheter, exempelvis bröstcancer. Det är ett komplext begrepp som involverar psykosociala och biologiska komponenter. Forskning inom psykologin har visat att motståndskraftiga individer oftast uppvisar kognitiv flexibilitet, använder aktiva copingstrategier som problemlösning och känsloreglering, är optimistiska och har ett starkt socialt stödnätverk. Samtidigt har biologiska studier av motståndskraft tittat på hormoner, neurotransmittorer (signalsubstanser) och epigenetiska mekanismer (styr geners aktiviteter) som påverkar hur kroppen och sinnet reagerar på stress. Det verkar som att motståndskraft inte bara handlar om att undvika sjukdom eller patologiska tillstånd, utan snarare om att aktivt hantera stressreaktioner på ett hälsosamt sätt.
För att mäta motståndskraft har forskare utvecklat skalor, och en av de mest använda är Connor-Davidson Resilience Scale (CD-RISC). Denna skala har använts i bröstcancerforskning och har visat att kvinnor med högre motståndskraft upplever mindre känslomässig oro, minskad depression och ångest samt en högre livskvalitet efter att ha fått diagnosen.
Motståndskraft vid bröstcancer och kultur
Det intressanta är att motståndskraft kan variera i olika kulturella sammanhang. En studie i södra Sverige visade att två punkter från CD-RISC inte korrelerade väl med andra faktorer. Dessa punkter handlade om andlighet och religiositet, som tidigare visat sig vara viktiga komponenter av motståndskraft i andra sammanhang. Detta tyder på att den andliga och religiösa aspekten av motståndskraft i Sverige kanske inte är lika starkt kopplad till andra komponenter som i andra kulturer. Trots detta fungerade CD-RISC över lag väl i den svenska kontexten.
Motståndskraft vid bröstcancer och livskvalitet
Forskning i Sverige har också visat att motståndskraft vid diagnos kan förutsäga bröstcancerpatienters livskvalitet under ett års tid. Kvinnor med hög motståndskraft hade en genomsnittlig eller över genomsnittlig nivå av psykisk och fysisk hälsa ett år efter diagnos, medan de som hade lägre motståndskraft upplevde negativa konsekvenser såsom fortsatt oro och försämrad livskvalitet.
Hög eller låg motståndskraft vid bröstcancer
För att bättre förstå de processer och komponenter som utgör ett motståndskraftigt svar på bröstcancer, intervjuades 25 kvinnor som tidigare hade upplevt sjukdomen. Dessa kvinnor hade antingen extremt hög eller extremt låg motståndskraft. Resultaten visade att kvinnor med hög motståndskraft hade en känsla av kontroll över andra aspekter av sin erfarenhet, såsom att kunna behålla sina normala rutiner och hantera sina känslor och tankar. De hade också ett starkt socialt stöd från familj, vänner och andra kvinnor som hade gått igenom samma process. Dessa kvinnor betraktade sin cancer som ett avslutat kapitel och hade en positiv syn på sin hälsa och välbefinnande. Å andra sidan såg kvinnor med låg motståndskraft sin sjukdom som ett pågående hot, var känsligare för varningssignaler på cancer och hade svårare att hantera sina känslor och tankar kring sjukdomen.
Sammanfattningsvis visar denna forskning att motståndskraft är en viktig faktor för att förutsäga både positiva och negativa konsekvenser hos bröstcancerpatienter. Att använda verktyg som CD-RISC inom vården, kan hjälpa till att identifiera patienter som kan behöva extra stöd och interventioner för att förbättra sin motståndskraft. Genom att förstå de komplexa faktorer som utgör motståndskraft kan vården bättre stödja kvinnor i deras kamp mot bröstcancer och bidra till en mer framgångsrik återhämtning.
