Symtom vid magsjuka
Vanliga symtom vid magsjuka är: kräkningar, diarréer, illamående, ont i magen, feber, trött, orkeslös och brist på aptit. Symtomen kan komma snabbt efter att barnet har smittats, efter någon till några dagar. Kräkningar kan pågå något eller några få dygn, men diarréer kan fortgå längre, ibland upp till en vecka. Barnet kan känna sig trött, få feber och må illa. Orsaken till magsjuka är ofta en virusinfektion, men det kan även orsakas av bakterier eller parasiter. Om barnet har en infektion är det viktigt att tvätta händerna ordentligt och regelbundet. Det är viktigt att få i barnet vätska redan från första kräkningen för att minska risken för vätskebrist och uttorkning, vilket kan leda till ett allvarligt tillstånd. Vätskeersättning kan köpas på apotek. Vanligtvis går besvären över av sig själv och de flesta barn med magsjuka behöver inte söka vård.
Man bör ringa en vårdcentral eller sjukvårdsupplysningen om barnet:
- Är under sex månader och får kräkningar och diarréer.
- Inte blir bättre inom ett dygn.
- Verkar friskt, men bajset fortsätter att vara löst i mer än två veckor efter magsjuka.
- Har en kronisk sjukdom.
Bråttom
Man bör genast ringa en vårdcentral eller akutmottagning om barnet har diarréer, kräks och samtidigt:
- Inte får i sig vätska eller kissar mycket mindre än vanligt.
- Är slö och inte orkar leka.
- Har mycket ont i magen som inte går över.
- Får blod i kräkningar eller i bajset.
Egenvård
Ge barnet små mängder vätska, men ofta. Eventuellt kan det vara lättare att ge dryck med en sked. Undvik lightprodukter som kan ge diarré. Försök med isglass om det är svårt att få i barnet vätska, men fortsätt även att ge vätska och vätskeersättning. Vid amning bör man fortsätta ge barnet bröstmjölk, men oftare än vanligt och även om barnet fortsätter att kräkas. Om barnet vägrar ta bröstet, pumpa ut för att i stället ge vätskan med sked. Man kan även ta hjälp av en plastspruta som används för att ge läkemedel till barn och droppa vätskeersättning eller bröstmjölk mot insidan av kinden så att vätskan sen rinner ner i halsen. Dessa sprutor finns på apotek.
Vid frekventa kräkningar behövs två teskedar eller tio milliliter vätska ungefär var femte minut. En ettåring kan behöva få i sig omkring en liter vätska per dygn. Vätskeersättning finns att köpa på apotek och har lämpliga mängder av salter och socker för att återställa vätskebalansen vid kräkningar. Om barnet vägrar dricka kan man blanda denna med saft. Äldre barn klarar ofta vätskebrist bättre och de kan därför få välja dryck själv.
Diarréerna fortsätter
Diarréerna kan fortsätta även när barnet slutar kräkas. Man fortsätter ge barnet vad den är van vid och beroende på ålder; bröstmjölk, bröstmjölksersättning, risvälling eller majsvälling. Ge små mängder i taget till att börja med. Är barnet över sex månader kan du prova att ge morotssoppa som kan ha en stoppande effekt. Om barnet vill börja äta mat igen kan man ge små mängder åt gången. Undvik gärna frukt och fiberrika livsmedel i början då det kan ge lös avföring.
Sök vård om barnet blir mycket trött, slapp och orkeslös.
Förebygga magsjuka
Magsjuka beror vanligtvis på en virusinfektion och det smittar lätt. Därför är det viktigt att tänka på att:
- Tvätta händerna med flytande tvål före måltider och efter toalettbesök.
- Använd gärna egen handduk eller pappershandduk.
- Toaletten ska hållas avtorkad och ren.
- Om barnet använder blöja lägg dem i en plastpåse innan de slängs i soptunnan.
- Gör rent skötbordet och tvätta händerna ordentligt efter blöjbyten.
Barn ska stanna hemma från förskola, skola eller annan barnomsorg tills man varit symtomfri två dagar. Man behöver inte stanna hemma i förebyggande syfte om man är frisk men bor med någon som har blivit magsjuk. Men det är ännu viktigare att tvätta händerna ordentligt och noga och att gå hem vid minsta symtom.
Utredning och behandling
Om ni söker vård kollar läkaren blodtryck, temperatur, puls och undersöker även huden och slemhinnorna i munnen. Ibland kan man behöva lämna blod- och urinprov och i vissa fall prov från bajset. Magsjuka brukar gå över av sig själv och då behöver barnet inte vård. Vid allvarlig vätskebrist kan barnet behöva vård för att få vätskedropp direkt in i blodet. I sällsynta fall, när orsaken är en infektion, krävs antibiotika.
När man blir magsjuk skadar viruset, parasiten eller bakterien cellerna i tarmens slemhinna. Då kan inte tarmen ta upp vätska lika bra som tidigare och förlorar istället vätska genom kräkningar eller diarréer. Ju yngre barn desto snabbare får barnet vätskebrist. Hög feber kan göra att barnet förlorar ännu mer vätska och det är därför viktigt att ge dryck redan från första symtomen på maginfektion.
Det finns många anledningar till att barn över ett år kräks, exempelvis: magsjuka, andra infektioner, förgiftning och matförgiftning, sjukdomar i matstrupe och magsäck, förstoppning, födoämnesallergier, cykliska kräkningar, blindtarmsinflammation, diabetes typ 1, migrän, hjärnskakning, hjärnhinneinflammation, hjärntumör. Misstänker man något annat än magsjuka är det bra att kontakta sjukvårdsupplysningen. Om barnet har fått i sig något giftigt, ring 112 och be att bli kopplad till Giftinformationscentralen.
Kontakta en vårdcentral eller ring sjukvårdsupplysningen om barnet kräks och:
- Har en kronisk sjukdom.
- Har opererats i mag- och tarmkanalen eller i öron-näsa-halsområdet.
- Använder läkemedel som exempelvis antibiotika.
- Kräkningarna inte minskar inom ett dygn.
- Kräkningarna kommer tillbaka i perioder.
- Kräkningarna kommer i samband med en viss typ av mat.
Ju svårare barnet har att behålla vätska desto större risk för uttorkning, som är ett allvarligt tillstånd. Kontakta genast en vårdcentral eller akutmottagning om barnet kräks och samtidigt:
- Inte kan behålla någon vätska och kissar mycket mindre än vanligt.
- Har feber eller är trött och inte orkar leka.
- Har ont i magen som inte går över.
- Har blod i kräkningar eller i bajset.
- Har diabetes.
- Kissar stora mängder och är mycket törstig.
