-870x489.jpg)
Sjukdomar som rör bukspottskörteln kan vara svårdiagnosticerade. De har symptom som är snarlika andra sjukdomars symtom, exempelvis Crohns sjukdom och ulcerös kolit. I vården är risken dessutom stor att sjukdomar i bukspottskörteln, pankreassjukdomar, glöms bort eller förbises. Patienter i sin tur kan ha svårt att känna igen specifika tecken som kan skvallra om problem med just bukspottskörteln.
Pankreassjukdomar är en sjukdomsgrupp som ökar
Vården relaterar många gånger akut och kronisk pankreatit till alkoholproblem. Därför är det också lätt att bygga upp fördomar kring pankreassjukdomar – men de rör så mycket mer än bara alkoholproblem, även om det självklart finns med som en riskfaktor. Förutom akut och kronisk pankreatit finns även pankreascancer.
Symtom vid pankreasbesvär
- Långvariga eller återkommande diarréer
- Uppblåst mage
- Magknip
- Obehagskänsla i magen
- Illamående
- Ökat besvär efter måltid
- Mer problem vid måltider med fet mat
Det är vanligt att personer som har pankreasbesvär säger att de inte tål fet mat och därför försöker anpassa sin vardag till att undvika viss mat. Detta kan påverka livskvaliteten negativt och gör att man inte söker hjälp för sina besvär.
Grupper som har ökad risk för pankreasbesvär:
- Äldre – över 50 år
- IBS
- Celiaki/glutenintolerans
- Diabetes
- Pankreatit
Stort mörkertal vid sjukdomar i bukspottskörteln
Matthias Löhr, professor vid Karolinska Institutet och en av Sveriges främsta experter på pankreassjukdomar, berättar att andelen pankreatiter ökar, särskilt hos yngre och kvinnor. Mörkertalet när det kommer till pankreassjukdomar är stort, och medvetenheten om pankreassjukdomar behöver öka för att man mer effektivt ska kunna hjälpa bl.a. de cirka 10 000 som lider av kronisk pankreatit och även de som inte fått en korrekt diagnos.
Det är inte helt lätt att komma fram till tanken ”aha – det måste vara en pankreassjukdom”. Okunskapen kring sjukdomar i bukspottskörteln leder till att många som har pankreasinsufficens (underfunktion i bukspottskörteln) inte får en korrekt diagnos. Det finns vissa specifika symtom som man själv kan fundera kring.
Några frågor du kan besvara för att ta reda på om du eventuellt lider av problem med bukspottskörteln:
- Lider jag av ofta förekommande diarréer?
- Lider jag av diarréer under längre perioder?
- Lider jag av plötsliga buksmärtor i samband med måltid?
- Lider jag av plötsliga buksmärtor och/eller diarréer i samband med fet mat?
- Har jag snabbt och oväntat förlorat mycket vikt?
Om du svarat ”ja” på en eller flera av dessa frågor kan det vara någon typ av pankreassjukdom som du lider av. Man har i nyligen utförda studier också sett att dessa symtom även återfinns hos patienter med IBS. En diagnos utesluter inte andra/alternativa sjukdomstillstånd och känner du igen dig i symtomen kan det vara värt, även om du redan har en diagnos, att gå till din läkare och öppna upp för en ny dialog kring dig och din hälsa. Ett konkret råd från professor Matthias Löhr är att om du har haft diarré i mer än 3 veckor så bör du kontakta läkare.
Viktigt att söka hjälp tidigt vid besvär med mage och tarm
Besvär med mage och tarm och att prata om mag- och tarmsjukdomar kan ibland vara tabu. Många av de symtom som kopplas till pankreassjukdomar riskerar upplevas som både pinsamma och ovidkommande. Det är lätt att tolka magproblemen till stress, dåliga matvanor eller bara allmänt ”risig i kistan”. Även om stress, och i en del fall fet mat, kan vara en grund till magproblemen så är det viktigt att tala med sin läkare om man upplever exempelvis kraftiga, långvariga, och/eller ofta förekommande diarréer som förutom obehag även kan leda till vitaminbrist (bl.a. vitamin D) som i sin tur kan leda till benskörhet (osteoporos) och annan påverkan.
Att gå ner i vikt och ha konstant ont i magen, är både psykiskt och fysiskt påfrestande. Tala med läkare och lyft fram att du även misstänker eventuell pankreassjukdom – det kan öppna för en mer grundlig dialog om varifrån problemen verkligen härstammar.
Att få diagnosen pankreassjukdom
Bukspottskörteln har två uppgifter – den inre-sekretoriska (endokrina) och den yttre-sekretoriska (exokrina). Det förstnämnda består av att producera insulin och andra hormoner medan det sistnämnda att producera bukspott. Tillsammans med gallan tar bukspottet från pankreas hand om, och kemiskt spjälkar, maten i tunntarmen. En spjälkning som är nödvändig för att kroppen ska kunna ta upp och tillgodogöra sig den energi som tillförts med maten.
När man letar efter pankreassjukdomar är det en utredning som består av att utesluta andra sjukdomar. Matthias Löhr berättar om hur man i en basundersökning av mag- och tarmkanalen bedömer lever, gallblåsa, pankreas, tunntarm m.m. Man utför ett ultraljud av buken, gastroskopi och blodprov. Allt detta görs för att så grundligt som möjligt försöka utröna vad orsaken till de besvär som du som patient lider av faktiskt grundar sig på.
För att utesluta inflammatoriska sjukdomar som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit gör man ofta också en koloskopi. Visar alla dessa tester ett normalt resultat undersöker man även fetthalten i avföringen. En följd av kronisk pankreatit kan till exempel handla om att man lider brist på matspjälkningsenzymer och då finns det läkemedel som kan hjälpa till att komplettera kroppens egna enzymer.
Att behandla pankreassjukdom
Det finns flera typer av pankreassjukdomar och behandlingarna baseras på vilken typ av sjukdom det gäller. Man kan behandla med endoskopi, ibland är operation nödvändigt och i andra sammanhang ger man stödjande behandling antingen som komplement eller istället för operation.
Kronisk pankreatit är en ”kronisk inflammatorisk process”, som man måste försöka stoppa. Matthias Löhr berättar att man gör en så kallad ”stödjande behandling” som inkluderar smärtmediciner och pankreasenzymer. Creon, ett välkänt och naturligt preparat som finns på apotek, innehåller alla typer av pankreasenzymer som man tar för enzymersättningsterapi. Matthias Löhr berättar att det finns nästan inga biverkningar med preparatet förutom i vissa fall förstoppning. Om Creon inte fungerar kan man lägga till läkemedel mot sur mage (typ Omeprezol).
Eftersom det finns en rad olika pankreassjukdomar är det viktigt att tidigt kunna diagnostisera de problem som just du lider av. Genom att öka kunskapen om symtom och olika pankreassjukdomar hos vården och dig som patient så kan du få rätt hjälp tidigare.
Det finns hjälp – om du har dessa symptom på pankreassjukdom
Kunskapen om pankreassjukdomar ökar allt mer och personer som professor Matthias Löhr hjälper till att öka medvetenheten om att vanliga besvär med mage och tarm, som du har gått med länge, faktiskt kan vara pankreassjukdomar.
Andra sjukdomar som har liknande symtom är till exempel gallgångssjukdomar (vanligt hos kvinnor i medelåldern) och som ofta ger koliksmärta. Tarmcancer (diarré och förstoppning) förekommer oftast hos äldre människor medan inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit är mer vanligt hos yngre kvinnor respektive medelålders män. Samtliga av dessa sjukdomar kan dock drabba alla åldrar – precis som pankreassjukdomar.
Din mentala hälsa påverkar tarmen, är du stressad eller överarbetad och inte utvilad kan detta visa sig i tarmbesvär och problem med magen (stressmage). Brittiska forskare undersökte mer än 300 patienter som hade symtom som stämde in på colon irritabile (IBS; tjocktarmsbesvär), framför allt diarré och buksmärtor. Det visade sig att 6 procent av patienterna i själva verket hade pankreassjukdom.
Det viktiga är att inte gå med problem för länge – att inte ignorera magproblem, diarréer, buksmärtor och viktnedgångar.
Matthias Löhr avslutar med att på ett betryggande sätt framhålla att det faktiskt finns bra vård vid problem med bukspottskörteln, att forskningen drivs framåt och att man påskyndar kunskapsspridningen såväl inom vården som hos patienter när det gäller just pankreassjukdomar.
