Det finns över 400 lymfkörtlar i kroppen. De flesta lymfkörtlarna sitter på halsen, i armhålorna, mellan lungorna och i magen. Lymfsystemet, som är en viktig del av immunförsvaret, skyddar oss mot infektioner.
Vad innebär lymfkörtelcancer?
Lymfsystemet har flera olika uppgifter i kroppen. En av uppgifterna är att de ska försvara kroppen mot infektioner och rensa bort gamla, skadade och främmande celler, som exempelvis röda blodkroppar och tumörceller.
I nätverket av lymfkärl transporteras en vätska som kallas för lymfa. Vätskan består av proteiner och en typ av vita blodkroppar. De vita blodkropparna är specialiserade celler som försvarar kroppen mot bakterier och andra mikroorganismer. Det är i lymfkörtlarna som de vita blodkropparna mognar.
Varför får man lymfkörtelcancer?
Lymfkörtelcancer kan starta var som helst i lymfsystemet, men oftast börjar sjukdomen i en eller flera lymfkörtlar. Oavsett var i kroppen man får lymfkörtelcancer så är det alltid de vita blodkropparna som har skadats. Det är till stor del okänt varför man får lymfom, men det finns vissa faktorer som ökar risken för lymfkörtelcancer. Exempel på riskfaktorer är till exempel ledgångsreumatism eller någon annan inflammationssjukdom. Det finns även en ökad risk om man har varit utsatt för olika typer av växtbekämpningsmedel, lösningsmedel eller färgämnen.
Symtom vid lymfom
Det allra vanligaste symtomet för lymfkörtelcancer är att man har svullna lymfkörtlar. Om man har svullna körtlar i bröstkorgen eller i magen så kommer det inte att kännas från utsidan, men det gör ont och känns obehagligt. Andra symtom kan vara att man känner sig trött, får feber, svettas mycket på natten eller går ner i vikt utan särskild anledning. Om man trycker på körtlarna på luftstrupen så kan symtomen för sjukdom vara att man får hosta eller blir andfådd.
Om man har en eller flera körtlar som är svullna, större än två centimeter i diameter, ska man kontakta en vårdcentral inom några dagar. Är man orolig för att man har lymfkörtelcancer kan man även ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta vårdcentralen.
Olika typer av lymfom
De olika typerna av lymfom indelas grovt i Hodgkins lymfom och Non-Hodgkins lymfom, där 90% är Non-Hodgkin.
Hodgkins lymfom bedöms möjligen vara en följd av en rubbning i immunförsvaret och kopplad till en virusinfektion. Non-Hodgkins lymfom ses vanligare hos lite äldre personer, har viss ärftlighet eller kan vara sekundär till tidigare cellgiftsbehandling.
Utredningar och undersökningar vid lymfkörtelcancer
Har man svullna lymfkörtlar så kan man få genomgå en noggrann kroppsundersökning. Då undersöker läkaren lymfkörtlar, mage och lungor. Det första läkaren brukar göra är att ta ett cellprov från en av de förstorade körtlarna. Provtagningen tar någon minut och känns som ett litet stick. Med ett cellprov kan läkaren se om man har cancer eller inte. Visar det sig att finns cancerceller så tar läkaren ett vävnadsprov för att se vilken typ av cancer det rör sig om. Om det är cancer i en körtel som är lätt att komma åt brukar läkaren ta bort hela lymfkörteln. Operationen tar cirka en timma och utförs under narkos.
Vilka undersökningar som görs beror på vilka symtom och lymfom man har. Oftas lämnas ett blodprov. Man får också genomgå datortomografi och lämna ett benmärgsprov.
Behandling av lymfom
När man har lymfkörtelcancer brukar man behandlas med cellgifter och strålning.
Cellgiftet som kallas cystostatika dödar kroppens celler och cancercellerna är särskilt utsatta eftersom dessa är mycket känsligare än kroppens övriga celler. I den här artikeln kan du läsa mer om hur viktigt det är med näring och kost för en klara en cancerbehandling.
