Inför sommaren har Folkhälsomyndigheten i samarbete med Läkemedelsverket (Giftinformationscentralen) och länsstyrelserna publicerat nytt informationsmaterial till personal inom hälso- och sjukvården och yrkesgrupper som jobbar med unga angående användning av lustgas i berusningssyfte. Syftet är att öka möjligheterna till upptäckt och öka kunskapen om behandling vid förgiftning.
Vad är lustgas?
Lustgas är dikväveoxid, N2O, och används som drivgas i vissa livsmedelsprodukter, mest känd i gräddsifoner. I dessa är lusgasen koncentrerad. Lustgas används också som smärtlindring i sjukvården, till exempel vid förlossning och är då utblandad med syrgas, vilket gör den säker att använda. Lustgas har ingen narkotikaklassificering. Möjligheterna till att reglera försäljningen av lustgas ses över i en statlig utredning, men något förbud finns alltså inte i nuläget.
Lustgas som berusningsmedel
De senaste åren har användningen av lustgas som berusningsmedel ökat bland ungdomar och unga vuxna i Sverige och övriga Europa. Det säljs i både butiker och på nätet i patroner eller tuber. Substansen inhaleras direkt från dessa alternativt från ballonger som fylls ifrån dem. Ruset varar i någon minut och ger avslappning, fnittrighet och ibland smärtlindring och hallucinationer. Enligt Giftinformationscentralen finns mycket som tyder på att lustgas kan vara beroendeframkallande.
Under 2021 fick Giftinformationscentralen in tre gånger så många frågor som året innan. De som ringer kan till exempel vara de som fått symtom efter att ha inhalerat lustgas i berusningssyfte.
– Det mest oroande är att vi ser fler individer som ägnar sig åt att andas in lustgas ofta. När du använder lustgas ofta och under längre perioder kan det leda till kroniska skador på nervsystemet, berättar Johanna Grass på Giftinformationscentralen på deras hemsida.
Risker med lustgas
Den främsta akuta risken är att yrsel eller svimning tillstöter som en konsekvens av att inandning av den koncentrerade lustgasen inte medger någon inandning av syre.
Inandning av lustgas kan ge köldskador i munnen, matstrupen och luftvägarna. Svårigheter att andas och svälja kan kvarstå en längre stund efter enstaka inhalation. Svåra skador i matstrupe och luftstrupe har i vissa fall observerats.
Långvarig och frekvent inandning av lustgas kan ge B12-brist, vilket i sin tur kan ge bestående skador i nervsystem och benmärg, med symtom som domningar, känselbortfall och muskelsvaghet. Skadorna kan i värsta fall vara irreversibla.
– Vissa tänker att de kan ta vitamin B12 som tillskott, och att det då inte är någon fara att fortsätta använda lustgas, men det fungerar inte. Lustgasen förstör också de tillförda vitaminerna, så kroppen kan inte använda dem, säger Johanna Grass på Giftinformationscentralen på deras hemsida.
Även psykoser, ångest, kognitiv nedsättning och i ovanliga fall blodproppar i hjärna och lungor är andra komplikationer av långvarigt bruk.
Utöver informationen till sjukvården planerar Folkhälsomyndigheten en informationsinsats till allmänheten med start i höst i syfte att minska användningen av lustgas som rusmedel.
