Tillståndet är inte farligt även om symtomen kan upplevas oerhört obehagliga. Detta obehag kan lätt undvikas genom att man undviker att äta mat som innehåller stora mängder laktos – såsom mjölkprodukter.
Vad innebär laktosintolerans?
Laktosintolerans är ett tillstånd som är antingen medfött eller som kan uppkomma i vuxen ålder; från tonåren. Medfödd laktosintolerans, som också kallas kongenital laktosintolerans är ärftlig och barn som har det från födseln kan inte ens dricka bröstmjölk eller de vanliga mjölkersättningarna. Detta blir ett allvarligt problem och diagnostiseras kort efter födseln.
Primär laktosintolerans, den som man utvecklar senare i livet, innebär att man som barn hade en normal nivå av enzymet laktas och kunde ta upp laktos som vanligt men att enzymet minskat under åren och till sist tagit slut.
Laktosintolerans kan också uppstå tillfälligt, det vill säga att slemhinnan blir skadad på grund av en sjukdom. Det kallas för sekundär laktosintolerans och förekommer till exempel efter en tarminfektion.
Att leva med laktosintolerans
Livet behöver inte förändras så mycket, och särskilt inte om det är primär laktosintolerans. För de flesta räcker det med att man behöver förstå sin kropp för att veta hur mycket mjölkprodukter man tål. För andra kan det vara nödvändigt att sluta helt med mjölkprodukter.
Om man lider av tillfällig/sekundär laktosintolerans kan det räcka med att sjukdomen som orsakade skador i tarmen botas. Då återgår man lätt till den livsstil och de matvanor man haft förr. Har man medfödd/kongenital laktosintolerans gäller det att man är på en laktosreducerad kost livet ut.
Som tur är finns det många laktosfria mjölkprodukter i affärerna. Dessa är vanliga mjölkprodukter där man tillsatt laktas. Det finns också andra produkter som ersätter mjölk helt till exempel soja-, havre- och risdrycker. Vidare finns också naturlig mjölk som kokosmjölk och mjölk från mandel eller cashewnöt. Med tanke på att det finns nyttiga ämnen i mjölkprodukter som man då går miste om rekommenderas att man försöker hitta en växtdryck som är berikad med kalcium och D-vitamin. All hårdost är naturligt laktosfri och brukar tolereras väl.
På apotek finns också receptfria tabletter eller kapslar som innehåller enzymet laktas, och som man kan ta när man ätit en måltid innehållande laktos.
Symtom och diagnos vid laktosintolerans
Om man misstänker att man inte tål laktos ska man särskilt uppmärksamma hur kroppen reagerar, om man får något besvär efter man har ätit och exakt vilken mat man reagerar på. Detta kommer att hjälpa läkaren att ställa en diagnos. Man uppmanas också att kolla med familjen och släkten om det finns tarmsjukdom eller liknande besvär sedan tidigare.
De vanligaste symtomen är diarré, gasbildning, uppsvälld mage och även magknip. Viktigt att veta att symtom på laktosintolerans också kan förekomma när man lider av andra sjukdomar såsom tarmsjukdomarna IBS och dyspepsi, och därför är det alltid bäst att ta kontakt med sjukvården så fort dessa symtom i magen uppstår så att rätt diagnos kan ställas.
På vårdcentralen brukar man först få rådet att undvika all mjölkprodukter under en viss tid. Återstår symtomen efter den tiden gör man en så kallad laktosbelastning där man får dricka en laktoslösning och sedan tas blodprov eller utandningsprov. Besvären bör visa sig inom kort. Om det är blodprov som lämnas görs detta i två omgångar, först innan man ätit någonting alls och sedan efter man druckit laktoslösningen. Numera finns också självtest på apoteken för laktosintolerans.