Orsaker till kompartmentsyndrom
Kompartmentsyndrom orsakas av ökat vävnadstryck inom ett anatomiskt rum, oftast en muskelloge. Denna tryckökning kan bero på:
- Färskt trauma: Skador som leder till blödning och svullnad.
- Muskelhypertrofi: Kraftig fysisk aktivitet som ökar muskelvolymen.
- Yttre tryck: Till exempel från cirkulära gipsförband som kan pressa på muskeln.
- Anatomiska förhållanden: Trånga kompartments kan predisponera för tillståndet.
- Hypotoni i vävnaden: Efter medvetslöshet eller intoxikationer kan kompartmentsyndrom uppstå.
Vid kroniskt kompartmentsyndrom dominerar en kombination av långvarig fysisk aktivitet och ogynnsamma anatomiska förhållanden som orsaker.
Symtom vid kompartmentsyndrom
Symtomen på kompartmentsyndrom varierar beroende på om det är en akut eller kronisk form.
- Kraftig smärta, ofta oproportionerlig till skadans synlighet
- Vanligaste lokalisationen är underbenets muskelloger, men det kan även uppstå i fotled, underarm eller lår
- Smärta vid passiv rörelse av den drabbade muskeln
- Nervpåverkan kan leda till domningar och förlorad känsel.
- Uppträder gradvis och symtomen kan vara diffusa och svåra att tolka
- Stelhet och spändhet i det påverkade området
- Muskelsvaghet i de drabbade musklerna.
Diagnos vid kompartmentsyndrom
Diagnosen av kompartmentsyndrom kan vara utmanande och bygger på en kombination av klinisk undersökning och tryckmätning.
- Klinisk undersökning: Läkaren bedömer smärtans intensitet, förekomsten av nervpåverkan och muskelfunktion.
- Invasiv tryckmätning: Vid osäker diagnos kan trycket inom kompartment mätas via en nål som sätts in i muskeln. Detta utförs vanligtvis på en ortopedklinik.
Behandling vid kompartmentsyndrom
Behandlingen av kompartmentsyndrom beror på om tillståndet är akut eller kroniskt.
Akut kompartmentsyndrom:
- Avlägsna yttre tryck: Om patienten har ett cirkulärt gips, ska detta tas bort omedelbart
- Akut remittering: Vid misstanke om kompartmentsyndrom ska patienten omedelbart remitteras till sjukhus för operativ behandling
- Fasciotomi: Kirurgisk öppning av det påverkade muskelfacket för att lätta på trycket och förhindra vävnadsskada.
Kroniskt kompartmentsyndrom:
- Träningskorrektion: Ändringar i träningsmönster och belastning kan vara tillräckligt
- Ortopediska inlägg: Stötdämpande inlägg och dynamiskt stöd för fotvalvet kan lindra symtomen
- Fasciotomi: I svåra fall kan även kroniskt kompartmentsyndrom kräva kirurgisk intervention.
När ska man söka vård?
Om du efter en skada eller vid användning av gips misstänker att du har kompartmentsyndrom, ska du enligt 1177 genast söka vård på en vårdcentral eller jouröppen mottagning. Om det är stängt, ska du söka vård på en akutmottagning. För kroniska symtom, såsom långvarig smärta och svullnad efter träning, bör du också söka läkarvård för utredning och behandling.
