Det är viktigt att kunna skilja mellan nedstämdhet och depression, där depressionen är mer allvarlig och långvarig. Ibland är det människor i ens närhet som uppmärksammar förändringarna och kan vara en viktig hjälp. Nästan en tredjedel av befolkningen kommer att uppleva en depression någon gång i livet.
Orsaker till depression
Depression kan uppstå utan en klar orsak eller utlösas av olika faktorer såsom stress, stora förändringar i livet, familjeproblem eller sorg. Tidigare svåra upplevelser kan också öka sårbarheten för depression senare i livet. Det är också viktigt att vara medveten om att depression ibland kan vara ett tidigt tecken på en annan underliggande sjukdom.
Symtom på depression
Depression kan visa sig på olika sätt, men några vanliga symtom inkluderar:
- nedstämdhet utan anledning
- ångest
- trötthet framförallt på morgonen
- likgiltighet
- humörsvängningar
- minnes- och koncentrationsproblem
- minskad aptit och vikt
- förlust av glädje och intresse för det man brukar gilla
- brist på motivation och energi att ta itu med vardagliga uppgifter
Depression kan också påverka självkänslan och ge upphov till obefogade skuldkänslor och negativa tankar om sig själv.
Att göra själv vid lättare depression
Den första behandlingen vid lätt depression brukar vara att få information om vad depression är och vad man kan göra själv för att börja må bättre. Det kan handla om att exempelvis:
- röra på sig mer
- vistas i dagsljus, gärna utomhus
- få till bra sömnrutiner
- äta på regelbundna tider (varierad och hälsosam kost)
- undvika alkohol och droger
- sluta med nikotin
- hitta lugn
- göra saker man vanligtvis blir glad av
- söka stöd hos vänner eller anhöriga
Diagnos och behandling vid depression
Diagnosen av depression baseras på samtal med en läkare och följer diagnoskriterier (ICD-10). Behandling av depression kan innefatta mediciner, psykoterapi, kognitiv psykoterapi och kognitiv beteendeterapi. Vid mer allvarliga fall av depression kan en kombination av medicinering och terapi rekommenderas.
Här kan du läsa mer om depression.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid depression
Kognitiv beteendeterapi (KBT) grundar sig på inlärningsteori och kognitiv teori. Genom att förändra tankemönster kan man åstadkomma känslomässiga och beteendemässiga förändringar. Man använder sig helt enkelt av nya beteenden och tankemönster för att minska psykologiska problem. Olika typer av KBT-terapier fokuserar på olika perspektiv, men de kan ofta kombineras. Terapin är strukturerad och innefattar samarbete mellan terapeuten och klienten. KBT är inte begränsad till någon speciell målgrupp och kan ges till individer, par och grupper för olika problem hos både barn och vuxna.
Hur går kognitiv beteendeterapi (KBT) till?
Genom en beteendeanalys kartläggs vad som utlöser och upprätthåller problemen. Även undervisning ingår. Terapeuten informerar klienten om behandlingens metodik och syfte, vilket ger klienten kunskaper om sitt eget psykiska och kroppsliga funktionssätt. En behandlingsplan utformas och utvärderas under behandlingens gång. Hemuppgifter används för att testa och följa upp nya förhållningssätt. Målet är att förändra tankemönster och beteenden för att bättre kunna hantera känslomässiga problem.
Exponering är en central metod där klienten gradvis utsätts för det som är svårt för att minska rädsla eller ångest. Andra vanliga metoder inkluderar beteendeaktivering, rollspel, beteendeexperiment och avslappningsövningar.
Behandlingens omfattning och intensitet varierar, men vanligtvis ges KBT en gång i veckan under 5 till 20 veckor. Vissa terapiformer, som dialektisk beteendeterapi, kan pågå under längre tid och involvera både individuella och gruppsessioner.
Inlärningsteorier inom KBT
Inom KBT används inlärningsteori för att förstå och förändra beteenden. Beteenden kan ha inlärts genom till exempel klassisk betingning. Ett klassiskt exempel på det är Pavlovs experiment med hundar, där han kopplade samman en ljudsignal (neutral stimulus) med mat (obetingad stimulus) för att skapa en betingad respons hos hundarna, vilket var salivutsöndring (betingad respons).
En annan form är modellinlärning där man lär sig genom att imitera eller observera någon annan.
Instrumentell inlärning handlar om att beteenden förstärks eller försvagas baserat på de konsekvenser de medför. Det innebär att individen lär sig att agera på ett sätt som leder till positiva utfall eller undvika beteenden som resulterar i negativa utfall.
Terapeuten analyserar det problematiska beteendet, dess utlösare och konsekvenser för att kunna planera för ny inlärning.
Vem kan bli KBT-terapeut?
För att bli en KBT-terapeut finns det olika utbildningar på olika nivåer, inklusive legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar med KBT-inriktning. KBT rekommenderas även av Socialstyrelsen för vissa åldersgrupper och problemområden.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet
KBT på nätet eller internetbehandling erbjuds av de flesta regioner. Du kan ansöka om KBT på nätet genom att kontakta din vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning. De kan hänvisa dig direkt till KBT på nätet eller till en bedömning hos en psykolog eller psykoterapeut. Ibland kan du få bedömningen genom ett videosamtal.
Fördelar med terapi på nätet är att du får tillgång till behandlingen i din mobiltelefon, surfplatta eller dator och kan göra dina uppgifter när och var det passar dig bäst. Beroende på behandlingsprogram pågår behandlingen mellan fyra och femton veckor. Du har möjlighet att skicka meddelanden och frågor till behandlaren så att du kan få stöttning med de uppgifter och övningar du gör.
Visste du detta om depression:
- Omkring en tredjedel av befolkningen får en depression någon gång under livet.
- Depression kännetecknas av sänkt grundstämning, ångest, psykomotorisk hämning, sömnsvårigheter och minskad aptit.
- Drygt hälften av dem som för första gången får en depression kan bli sjuka igen.
- Depression är behandlingsbart med olika former av terapi och mediciner.
- Depression är vanligare bland kvinnor än män.
Misstänker du att någon i din närhet har tankar på att ta sitt liv, är det viktigt att agera. Behöver du hjälp kan du exempelvis vända dig hit:
112 – Akutnummer, ring 112 om det är en akut situation
1177 – Vårdguiden, ring 1177 och få råd om var du kan få psykiatrisk hjälp
MIND – Självmordslinje, ring 90101 dygnet runt.
