Inkontinens – urinblåsebesvär och ansträngningsinkontinens – orsak, symtom och behandling

Att drabbas av inkontinens och svårigheter att tömma blåsan kan vara förenat med skam och vara socialt förhindrande då många drabbas när man exempelvis tränar eller till och med hostar och skrattar. Det är dock inget att skämmas för, du är långt ifrån ensam att drabbas. Vid problem med urinblåsan kan det handla om inkontinens (läcker urin) eller urinretention (svårighet att tömma urinblåsan) vilket kan bero på ålder, fysisk sjukdom eller neurogen skada. Men det kan också vara att du helt enkelt anstränger dig och din kropp. Uppskattningsvis förekommer överaktiv blåsa hos var femte kvinna eller man över 40 år och alla kan drabbas. Idag finns läkemedel, träningsprogram och hjälpmedel kan livet bli normalt igen.

Inkontinens – när urinblåsan läcker

Inkontinens eller urinläckage som det också kallas kan vara allt ifrån några droppar till att hela blåsan töms ofrivilligt. Att kissa på sig eller att läcka urin är ett stort problem för många. Hundratusentals svenska kvinnor och män lider av inkontinens och då speciellt överaktiv blåsa.

Inkontinens och besvär med blåsan har ofta betraktats som ett kvinnligt problem men nästan lika många män är drabbade. Anledningar till inkontinens är neurologiska sjukdomar eller neurogena skador, som till exempel multipel skleros (MS), stroke, Parkinsons sjukdom, ryggmärgsskada och diabetes. Hos män är de vanligaste orsakerna prostatabesvär, prostataoperation och förstorad prostata.

Ansträngningsinkontinens

Det finns olika former av blåsproblem som behandlas på olika sätt. Vanligast är överaktiv blåsa, ansträngningsinkontinens och en kombination av bägge, så kallad blandinkontinens. Ansträngningsinkontinens är den vanligaste formen av inkontinens och ger besvär när man hostar, skrattar, lyfter tungt det vill säga belastar bäckenbotten. Vid ansträngningen kommer det då små skvättar urin.

1. Överaktiv blåsa är ett samlingsnamn för problem med täta trängningar, frekventa toalettbesök och/eller urinläckage. Problemet orsakas av en överaktivitet i muskeln i urinblåsans vägg. Det kan drabba både män och kvinnor.
2. Ansträngningsinkontinens innebär att man läcker urin när man hostar, skrattar, nyser eller motionerar. Det är vanligast hos kvinnor och beror på att bäckenbottens muskler och bindväv försvagats, till följd av till exempel graviditet.
3. Blandinkontinens innebär att man har problem både när man anstränger sig och när man känner sig kissnödig.
4. Överrinningsinkontinens innebär att det läcker urin nästan hela tiden. Vanligast hos män som har problem med prostatan. Kan förekomma hos både män och kvinnor vid sjukdomar som diabetes, diskbråck eller vid förändringar i ryggkanalen.

Man brukar internationellt dela in ansträngningsinkontinens i tre svårighetsgrader enligt svenska forskares (Ingelmann-Sundberg) gradering. Grad ett innebär att det läcker urin vid hostning, nysning, skratt eller bäckenbottenbelastning. Grad två innebär att det läcker urin när man springer, lyfter eller går i trappor och grad tre innebär att det blir urinläckage när man står upprätt utan någon särskild fysisk aktivitet. Oavsett vilken form du har ska du såklart inte behöva leva med att det läcker urin vid ansträngning och idag finns det hjälpmedel som kan hjälpa dig undvika besvären.

Urinretention – när det är svårt att tömma urinblåsan

Urinretention innebär att man har svårt att tömma sin urinblåsa. Det kan orsakas av att signalerna mellan blåsan och hjärnan störs på grund av hinder i urinvägen, svag urinblåsemuskel, neurogen skada (tex ryggmärgsskada), neurologisk sjukdom (tex MS, spina bifida).

Andra orsaker till urinretention är medfödd missbildning, övertänjd blåsa, underlivsoperation eller tarmoperation samt prostataproblem eller sjukdom.

Ren intermittent kateterisering (RIK)

Om urinblåsan har förlorat sin naturliga förmåga att tömma sig, är ren intermittent kateterisering (RIK) den vanligaste behandlingen. Det innebär att man regelbundet för in en tappningskateter i urinröret och tömmer urinblåsan. RIK anses vara den näst bästa blåstömningsmetoden, efter naturlig blåstömning och medför att njurarna mår bättre, inkontinens liksom urinvägsinfektioner minskar och livskvalitén förbättras eftersom regelbunden tömning ger bättre kontroll över blåsan och medför att man känner sig säkrare i det dagliga livet.

Rekommendationen är att tömma urinblåsan 4-6 gånger per dygn, men antal tömningar, liksom katetertyp och dess storlek anpassas efter respektive persons behov. Det är läkare som ordinerar RIK och uroterapeuter och sjuksköterskor som lär ut metoden.

Överaktiv blåsa hos vuxna

Överaktiv blåsa är inte naturligt hos vuxna, oavsett hur gammal man är. Vuxna personer kan medvetet styra tömningen av blåsan så att det sker vid rätt tid och på rätt plats. I normala fall börjar man känna sig kissnödig när urinblåsan är ungefär halvfull. Då har man fortfarande gott om tid och kan skjuta upp toalettbesöket ganska länge.

Men är man drabbad av överaktiv blåsa känner man sig kissnödig trots att det bara finns lite urin i blåsan. Oftast kommer trängningen hastigt och är svår att hejda. Är man drabbad av överaktiv blåsa kan det även hända att blåsan drar ihop sig kraftigt och utan förvarning, så att man måste störta till toaletten. Det kan även hända att man inte hinner fram utan kissar på sig.

Vanliga symtom vid inkontinens

Överaktiv blåsa är ett medicinskt problem hos över 800 000 svenska kvinnor och män. De lever ett liv där de går med en ständig rädsla för att kissa på sig. Ibland har det gått så långt att de planerar sin dag efter sin blåsa.
Det finns några vanliga symtom som kännetecknar överaktiv blåsa:

• Täta toalettbesök, 8 eller fler per dygn, ofta kissnödig igen strax efter toalettbesök.
• Trängningar – ett plötsligt och starkt behov av att kissa.
• Trängningsinkontinens– svårkontrollerade trängningar, läckande urin innan man nått fram till toaletten.

Vid överaktiv blåsa är det oftast de första två symtomen, täta toalettbesök och trängningar, som besvärar mest. Men en del personer har också problem med att kissa på sig och i fallet med ansträngningsinkontinens kan det röra sig om små mängder urin som läcker ut men som ändå känns och är besvärande.

Hjälpmedel vid inkontinens

Det finns många olika hjälpmedel vid inkontinens, beroende på om du är man eller kvinna. För kvinnor kan finnas smidiga ”stopp” som placeras i slidan för att förhindra att urin läcker ut. Ett sådant hjälpmedel kan vara en bra början då de finns på apotek och kan provas ut i lugn och ro hemmavid och för många är ett enkelt sätt att antingen under dagen eller vid särskilda tillfällen, som träning, förhindra läckage.

Exempel på hjälpmedel för män är urindroppsamlare (uridom) som rullas ut på penis, vilken i sin tur ansluts till en urinuppsamlingspåse som fästs på benet. Urindroppsamlare fås via läkare, uroterapeut eller sjuksköterska. Annat exempel är absorberande skydd (bindor) som finns för både män och kvinnor.

Annan behandling vid inkontinens

Den som lider av överaktiv blåsa kan behöva gå och kissa en gång i timmen eller ännu oftare men det finns flera sätt att komma till rätta med problemen.

1. Bäckenbottenträning – Såväl kvinnor som män kan knipa. Och precis som andra muskler i kroppen kan muskulaturen i bäckenbotten tränas. Genom regelbundna knipövningar kan man lindra och i vissa fall bli av med sina besvär.
2. Blåsträning – Man kan ta mer kontroll över blåsan genom att öva blåsan att behålla mer urin för att förlänga tiden mellan toalettbesöken.
3. Läkemedel – Det finns läkemedel som hjälper vid överaktiv blåsa. Medicinerna verkar genom att blockera nervsignaler som får blåsan att dra ihop sig, de lugnar alltså blåsans överaktivitet. Bäst effekt får man om man kombinerar med blåsträning.
4. Operation – Ett alternativ om inte knipövningar hjälper vid ansträngningsinkontinens är operation.

Att söka hjälp

Överaktiv blåsa är inte alltid är lätt att bota, att enbart ta en “läkemedelskur” räcker sällan. Behovet av ändrad livsstil, nya dryckesvanor och regelbunden blåsträning är något som vanligen också rekommenderas för att nå bästa behandlingsresultat tillsammans med eventuella receptfria hjälpmedel.

Många med överaktiv blåsa drar sig för att söka hjälp eftersom de skäms och tycker att det är pinsamt. Oftast helt i onödan eftersom det finns hjälp för att återta kontrollen över din blåsa och leva ett friare liv. Hit vänder du dig för att få hjälp:

• Vårdcentralen – hjälper dig direkt eller leder dig vidare om så behövs.
• Sjukgymnast – hit blir du remitterad för att träna bäckenbotten och andra muskler.
• Uroterapeuter – en specialutbildad yrkesgrupp med särskild förmåga och kunskap att ta hand om personer med blåsproblem. Hit krävs remiss.
• Kontinensmottagningar – här finns specialutbildade distriktssköterskor, barnmorskor eller uroterapeuter som tar hand om dig. Hit krävs remiss.
• Urologer och gynekologer – specialiserat sig på inkontinens hos män och kvinnor.

Kissvanor är sällan är något man pratar öppet om – än mindre problem med att hålla tätt. Men kanske kan andras berättelser motivera till att söka hjälp och det finns hjälp att få!
—