Bröstcancerscreening räddar liv. Att upptäcka en cancer tidigt förbättrar prognosen och ökar möjligheten att lyckas med behandlingen. Sverige var först i världen med att erbjuda screening för bröstcancer till alla kvinnor mellan 40 och 74 år. Det har lett till att överlevnaden i bröstcancer fördubblats bland de kvinnor som går på sina undersökningar kontinuerligt.
30 procent av alla cancrar hos kvinnor är bröstcancer, och 66 procent av alla bröstcancerfall i åldrarna 40–74 år har sedan 2022 upptäckts med hjälp av mammografiscreening
Nya screeningmetoder för bröstcancer efterfrågas vid täta bröst
Det finns brösttumörer som är svåra att upptäcka med mammografi. En av riskgrupperna för svårupptäckta tumörer är kvinnor med så kallade täta bröst. Fyra av tio kvinnor i åldern 40–74 år beräknas ha täta bröst, och var tionde kvinna bedöms ha mycket täta bröst. Hos kvinnor med mycket täta bröst är risken för bröstcancer 5 till 6 gånger högre jämfört med kvinnor med liten täthet.
Forskningen kring täta bröst och bröstcancer visar att mammografin inte är tillräcklig i de tidsintervall och i den metod som används idag. För kvinnor med täta, svårundersökta bröst behövs en annan screeningmetod. Det skriver Bröstcancerförbundet i sin rapport Bröstcancerrapporten 2022.
Årets Bröstcancerrapport visar också att åtta av tio kvinnor vill veta om de har täta bröst och hur deras risk för att utveckla bröstcancer ser ut. Samtidigt säger en majoritet av bröstradiologerna att de skulle vilja införa rutiner för att informera om täta bröst om de fick mer resurser. Idag saknas särskilda riktlinjer för kontroll av kvinnor med täta bröst.
Socialstyrelsen inleder översyn av bröstcancerscreeningen
Det är Socialstyrelsens rekommendationer till regionerna som ligger till grund för det nationella mammografiprogrammet. I dag är rekommendationen att kvinnor i åldern 40–74 år bör erbjudas screening med mammografi med 18 till 24 månaders intervall.
Socialstyrelsen har nu inlett en översyn av rekommendationerna för bröstcancerscreeningen och utreder ytterligare individanpassning av undersökningsmetoder och tidsintervall för screening. De tre huvudfrågorna som ska utredas är 1) om kvinnor som är äldre än 74 år bör omfattas av screeningprogrammet, 2) om tomosyntes (läs mer om detta längre ned i artikeln) ska ingå som undersökningsmetod och 3) om kvinnor med täta/svårbedömda bröst bör screenas med andra metoder än enbart mammografi.
– Våra rekommendationer ska utgå från den senaste vetenskapen. Eftersom vi har sett att det finns indikatorer för att utvärdera rekommendationerna så gör vi det nu, säger Mattias Fredricson, Socialstyrelsens enhetschef för avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården i Bröstcancerrapporten 2022.
–Som en del av översynen kommer också yttrande att inhämtas från det nationella screeningrådet. Om experterna kan säkerställa att nya rekommendationer krävs och att de uppfyller samtliga kriterier så kommer de uppdateras, säger Mattias Fredricson.
En individanpassad bröstcancerscreening skulle kunna innebära att undersökningsmetoder och tidsintervall för screening anpassas efter kvinnans individuella risk för att utveckla bröst[1]cancer. I dag erbjuds kvinnor med hög ärftlighetsrisk mammografi utanför screeningprogrammet, men inte kvinnor som har hög risk för bröstcancer exempelvis på grund av mycket tät bröstvävnad. Några andra faktorer som påverkar risken för bröstcancer är antal barn och ålder vid första barnets födelse, amning, hormonbehandling, tobak, alkohol och ärftlighet.
Resultatet av Socialstyrelsens översyn presenteras under våren 2023.
Vad menas med täta bröst?
Brösttätheten utgörs av bröstkörtelvävnad och bindväv. Dessa vävnader framträder som vita områden på en mammografibild. Det svarta på en mammografibild består främst av fettvävnad.
En ung kvinna har mycket körtelvävnad. Med stigande ålder omvandlas körtlar och bindväv till fett. Det är en naturlig del av åldrandet, särskilt efter klimakteriet, men kan påskyndas av amning och barnafödande. Men hos en del kvinnor minskar inte brösttätheten med åren, utan de fortsätter att ha mycket körtlar och bindväv långt upp i åldrarna. Denna förhöjda brösttäthet brukar kallas täta bröst.
Även en bröstcancer är ”vit” på mammografibilden och kan döljas om det är mycket tät vävnad i brösten. Kvinnor med täta bröst behöver därför ofta genomgå ytterligare undersökningar, och inte enbart mammografi, för att cancer ska kunna uteslutas vid screeningen.
Det finns flera olika screeningmetoder för bröstcancer
Det finns flera metoder som kan användas för bröstcancerscreening:
Mammografi : Den primära screeningmetoden i Sverige där brösten röntgas och röntgenbilderna granskas av två oberoende röntgenläkare.
Ultraljud: Används ofta som kompletterande undersökning vid utredning av misstänkt bröstcancer.
Tomosyntes (3D): Skiktröntgen som tar flera bilder från olika vinklar för att skapa en tredimensionell bild. Metoden kan lättare se förändringar som döljs av tät vävnad, men den innebär också högre exponering för joniserande strålning.
Magnetisk resonanstomografi (MR): En undersökning som baseras på en kombination av magnetfält och radiovågor. För att kunna urskilja förändringar i brösten ges ett magnetiserande kontrastmedel. Undersökningen ger ingen joniserande strålning.
Kontrastförstärkt mammografi: En nyare metod som kan användas för att lättare hitta cancrar i täta bröst. Metoden påminner om mammografi, men med skillnaden att ett jodkontrastmedel injiceras och ansamlas i en eventuell cancer.
Ny studie utmanar dagens screeningmetoder
SMART-studien vid Karolinska Institutet ska undersöka om riskbaserad screening är mer effektiv än den åldersbaserade screeningen vi har i dag. De kvinnor som medverkar i studien tillfrågas om att få sin risk för bröstcancer uppmätt. De med en högre risk för bröstcancer erbjuds anpassad bröstcancerscreening.
Per Hall, professor i strålningsepidemologi vid Karolinska Institutet, planerar SMART-studien:
– När jag började prata om riskbaserad screening för 10–15 år sedan fick jag inte mycket medhåll. I dag finns det en större medvetenhet om riskfaktorer bland radiologer och fler undersökningstekniker att välja på. Det gör att allt fler ställer sig frågan om vi inte kan screena mer effektivt.
I studien ingår också att undersöka vilka metoder som är bäst lämpade för att hitta cancer i täta bröst.
– Vi vet att en vanlig mammografi inte är särskilt bra på att hitta cancer i täta eller mycket täta bröst, men vi vet inte om till exempel ultraljud, tomosyntes, kontrastförstärkt mammografi eller magnetkamera är det mest optimala alternativet och hur alternativen fungerar för storskalig screening, berättar professor Per Hall.
