Det finns olika orsaker till att vi hostar, förkylning är en men också andra sjukdomar, cigarettrök och luftföroreningar kan utlösa hosta. Att ha hosta är i sig inte farligt, men om hostan inte gett med sig på två-tre veckor kan den bero på någon sjukdom som behöver behandlas med antibiotika eller andra mediciner.
Varför uppstår hosta?
Hosta är ett tecken på att något kommit ner i luftvägarna, som inte bör finnas där, och hostningen blir då som en skyddsreflex. Hosta är inte en sjukdom utan ett symtom och orsakerna till att vi hostar är många. Förkylning eller andra virusinfektioner är de vanligaste, men också andra sjukdomar ger hosta. Om våra luftvägar blir irriterade av till exempel cigarettrök eller andra luftföroreningar kan vi börja hosta. Om du sätter i halsen utlöses din hostreflex direkt.
Hos barn är den vanligaste orsaken till hosta förkylning, men besvären kan också bero på krupp eller RS-virus. Eftersom barn ofta är förkylda de första åren är det vanligt att de får hosta. Då hostan är kroppens naturliga sätt att reagera på irritation i andningsvägarna bör den inte dämpas i onödan.
Rethosta och slemhosta
Hosta kan ha olika karaktär beroende på vad som orsakar den. Den kan vara torr, slemmig, skällande eller kiknande. Vid en förkylning brukar det vara vanligt med rethosta eller torrhosta i början av infektionen, då har man en kittlande känsla i halsen som ger upphov till hosta. Vid nattetid kan rethostan bli extra jobbig, vilket kan göra det svårt att sova.
Rethostan eller torrhostan brukar i ett senare skede av infektionen övergå till att bli slemhosta. Slemmet är ofta trögt, tjockt, har en gulgrön färg och låter rosslande när man hostar. Om möjligt är det bra att hosta upp slemmet så att du blir av med det som irriterar luftvägarna. Slemhostan kan bli bättre genom att dricka mycket.
Diagnos vid hosta
Oftast går hosta över av sig själv, även om det kan dröja några veckor. Hosta i sig är inte farligt men ibland kan den bero på någon sjukdom som behöver behandlas med antibiotika eller andra mediciner.
För att ställa diagnos undersöker läkaren näsa, hals och öron, lyssnar på andningen och även på hjärta och lungor med ett stetoskop. Ibland tas blodprover för att se om hostan beror på en infektion. Röntgen kan också vara till hjälp för att se om det finns förändringar som tyder på en lunginflammation.
Behandling vid hosta
Eftersom hostan är ett symtom och inte den egentliga sjukdomen, är det viktigt att hitta den egentliga sjukdomen för att kunna behandla, men det finns också sätt att lindra hostan.
För att lindra rethosta kan man till exempel:
- Ge näsdroppar och höja huvudändan på sängen.
- Dricka vatten om rethostan besvärar nattetid.
- Undvika rökiga miljöer.
- Ta hostdämpande medicin.
För att lindra slemhosta kan man till exempel:
- Dricka ordentligt så att slemmet blir mindre segt och lättare att hosta upp. Drick gärna varm eller ljummen dryck som lenar halsen.
- Ta slemlösande medicin som gör det lättare att hosta upp slemmet.
Att dricka mycket brukar ha god effekt, men tycker man inte att det hjälper så finns det flera receptfria alternativ av hostdämpande och slemlösande mediciner på apoteket som man kan testa. Om inte de hostdämpande läkemedlen hjälper så finns det även receptbelagda alternativ.
När ska man söka vård?
Om hostan inte blivit bättre efter två till tre veckor och man känner sig hängig och sjuk bör man kontakta vårdcentralen. Om man förutom hostan får svårt att andas, får ont i bröstet eller ryggen vid djupa andetag eller om man börjar hosta blod – då ska vården kontaktas omedelbart.
—
