Hjärnhinneinflammation (meningit): orsak, symtom & vaccination

Det är inte särskilt vanligt att man får hjärnhinneinflammation som beror på bakterier, men om det skulle vara fallet behöver man snabbt få sjukvård. De flesta blir återställda, men vissa kan få bestående besvär och i värsta fall kan man dö. Om man har svår huvudvärk, är illamående och/eller ljus-och ljudkänslig bör man kontakta sjukvårdsupplysningen omedelbart.

Vad är hjärnhinneinflammation?

Det finns ett hålrum mellan hjärnan och skallbenet som innehåller vätska. Runt om hålrummet finns det hjärnhinnor. När man får sjukdomen är det dessa hjärnhinnor som blivit inflammerade. Hjärnhinneinflammation kallas även för meningit. Oftast orsakas inflammationen av virus eller bakterier. Det kan även finnas andra anledningar att man drabbas, som till exempel reumatiska sjukdomar eller biverkningar av läkemedel.

En annan orsak till meningit kan vara TBE som orsakas av fästingar. Mot TBE finns det vaccin.

Symtom vid hjärnhinneinflammation

Vare sig hjärnhinneinflammationen beror på virus eller bakterier så har man mer eller mindre samma symtom.

Vanliga symtom vid hjärnhinneinflammation

• Ont i huvudet
• Ilamående
• Feber
• Nackstelhet – går inte att  få ned hakan mot bröstet vid framåtböjning

Man kan även känna sig allmänt sjuk, stel i nacken och att man är känslig för ljud och ljus. Om man får hjärnhinneinflammation som är orsakad av virus så blir man i allmänhet inte sjuk lika snabbt. Man brukar heller inte bli lika sjuk. Om man smittas av ett virus så är det vanligt med ett så kallat dubbelinsjuknande. Detta innebär att man har varit sjuk och haft feber eller kanske diarré, en eller några veckor innan själva hjärnhinneinflammationen.

Har man däremot fått sjukdomen på grund av bakterier så kan man insjukna snabbt och bli väldigt sjuk på mindre än ett dygn. Man kan då förlora medvetandet eller få krampanfall. Andra symtom kan vara blödningar i huden, yrsel och att man känner sig orkeslös.

Diagnos vid hjärnhinneinflammation

Om läkaren misstänker meningit så görs en så kallad lumbalpunktion, ett ryggvätskeprov. Patienten ska då sitta framåtböjd eller ligga lätt ihopkrupen på sidan. Efter att läkaren har tvättat och eventuellt lokalbedövat området så sticks en tunn nål in mellan de nedersta ryggkotorna. Detta görs för att komma åt vätskan som ryggmärgen och hjärnan omges av. Man tar även blodprover och gör en odling för att se om det finns bakterier i blodet.

Behandling och vård vid hjärnhinneinflammation

Har man hjärnhinneinflammation som är orsakad av bakterier, dock med undantag för borrelia, så är det viktigt att man snabbt behandlas. Då brukar man få antibiotika direkt i blodet, antingen med sprutor eller med dropp. Om man däremot har fått sjukdomen orsakad av virus så finns det ingen behandling eftersom antibiotika inte hjälper mot virus. Sjukdomen kommer att ge med sig av sig självt.

Oavsett vilken typ av meningit man har så brukar smärtstillande läkemedel med paracetamol hjälpa till att sänka febern samt mildra huvudvärken. Det brukar underlätta att ligga i ett tyst och mörkt rum under tiden som man är sjuk.

Vaccination mot meningokocksjukdom

De flesta sjukdomsfallen i Sverige är sporadiska men större utbrott av meningokocksjukdom har under senare år rapporterats bland annat från Afrika söder om Sahara. Om man ska ut och resa är det därför bra att se över behovet av vaccination. Det finns flera olika grupper av meningokocker och vaccin mot en grupp skyddar inte mot infektioner med meningokocker inom andra grupper. De vanligaste grupperna är A, B, C, Y och W.

Det finns följande meningokockvacciner i Sverige:

• Konjugatvaccin mot grupp C-meningokocker för barn från 2 månaders ålder och vuxna.
• Vaccin mot grupp B-meningokocker för barn från 2 månaders respektive 10 års ålder (beroende av vaccin) och vuxna.
• konjugatvaccin mot grupperna A, C, Y och W för barn från 6 veckors respektive 2 års ålder (beroende av vaccin) och vuxna.

Vaccination rekommenderas till personer med sjukdomstillstånd som medför en ökad risk att insjukna i invasiv meningokockinfektion. Vaccination kan även behövas vid resor till områden med pågående smittspridning. Inför Hajj, pilgrimsfärden till Saudiarabien, är det viktigt att komma ihåg att vaccination mot meningokocksjukdom krävs för inresan. De som hade en allvarlig (livshotande) reaktion mot en föregående dos ska inte vaccineras. De som har en svår allergi mot en vaccinkomponent ska inte heller vaccineras, sådana allvarliga reaktioner är dock extremt ovanliga.

Vid lindrig sjukdom, till exempel förkylning, kan man vaccineras men vid feber och försämrat allmäntillstånd är det oftast bäst att vänta med vaccinering. Skyddseffekten av vaccination är god. Behovet av en påfyllnadsdos till personer som primärvaccinerats har ännu inte fastställts. Uppemot hälften av de vaccinerade får milda lokalreaktioner som rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället. Om detta händer varar det i regel 1-2 dagar och går sedan över. Några få får feber. Allvarliga reaktioner efter vaccinering mot meningokocker är ovanliga. Allergiska reaktioner har beskrivits i enstaka fall, men det är ofta svårt att veta om allergin orsakats av vaccinet eller av något annat som den vaccinerade utsatts för.