Hjärninflammation är en inflammation som sitter i själva hjärnvävnaden och även kan påverka och involvera hjärnhinnorna. De vanligaste virus som kan ge denna sjukdom är luftvägsvirus, herpes, TBE och vattkoppsvirus. Det är en mycket allvarlig sjukdom och om inte behandling sätts in kan den leda till döden. På grund av detta är det mycket viktigt att uppsöka en läkare eller en akutmottagning om man upplever några av de symtom som är vanliga i samband med sjukdomen.
Vad finns det för orsaker till hjärninflammation?
Människans hjärna kan infekteras av virus, bakterier, protozoer och prioner. Här i Sverige är de vanligaste typerna av virusinfektioner i hjärnan herpesvirus och TBE (fästingburen hjärninflammation). Även personer med HIV har ofta setts få hjärninflammation. Det finns fall där bakterier har orsakat hjärninflammation och dessa typer av bakterier är oftast meningokocker och pneumokocker. Om man har drabbats av hjärninflammation genom virus så kallas detta för en primär hjärninflammation. När man talar om sekundär eller en post-infektiös hjärninflammation så är det ofta en reaktion eller komplikation till en vanlig virusinfektion, som vattkoppor eller om man har vaccinerat sig mot exempelvis mässlingen.
Symtom och behandling vid hjärninflammation
De symtom som ofta kan påvisa hjärninflammation är kraftig huvudvärk, stelhet i nacken, hög feber, påverkan på medvetandet (allmän förvirring och en nedsatt vakenhetsgrad) och i sällsynta fall kan sjukdomen även ge kramper och förlamningar i ansikte eller armar och ben. En viss överkänslighet mot ljus kan också förekomma. Spädbarn och äldre personer har inte lika tydliga symtom som övriga personer.
När man har sökt vård utför läkaren en kroppsundersökning samt tar prover. Om en patient har flera av symtomen ovan brukar läkaren även utföra en så kallad lumbalpunktion. Detta innebär att extrahera ut vätska som omger ryggmärgen med hjälp av en nål. Om sjukdom upptäcks så kommer vätskan att visa ett ökat antal vita blodkroppar samt en förhöjd proteinnivå. Denna vätska använder man sedan för att försöka odla fram ett virus eller hitta DNA eller RNA från ett virus med en teknik som heter PCR. Läkaren kan även utföra en datortomografi (skiktröntgen) av själva hjärnan för att få en uppfattning om hur långt hjärninflammationen spridit sig eller om symtomen beror på något annat såsom hjärnblödning eller tumör.
Att behandla någon för hjärninflammation sker alltid med den drabbade inlagd på sjukhus. Man får läkemedelsbehandling mot viruset intravenöst under flera veckors tid. Om komplikationer uppstår under denna tid så behandlas också dessa. Om man har drabbats av en svårare form av hjärninflammation kan man även uppleva besvär efter avslutad behandling. Dessa besvär kan yttra sig som huvudvärk, yrsel, svårigheter att koncentrera sig eller försämrad hörsel. Sådana patienter behöver få eftervård och rehabilitering i form av fysioterapi, arbetsterapi och i vissa fall också språkträning.
