Henoch-Schönleins purpura (HSP, lgA-vaskulit)

HSP förekommer främst hos barn i åldern fyra till tio år men även vuxna och ungdomar kan få det i undantagsfall. Sjukdomen är vanligare hos pojkar än hos flickor och uppkommer ofta efter en förkylningsinfektion. HSP är vanligare höst- och vintertid.

Det medicinska begreppet ”vaskulit” betyder inflammation i blodkärl. HSP är den vanligaste typen av vaskulit hos barn. Henoch-Schönleins purpura är allvarligare när den drabbar vuxna eftersom vuxna har lättare att drabbas av komplikationer.

Symtom på Henoch-Schönleins purpura

Några typiska symtom på HSP är:

• upphöjda små rödlila utslag
• feber
• allmän sjukdomskänsla
• svullnad
• ledvärk (ofta i knä- eller fotleder)
• magsmärtor
• kräkningar
• blod i urinen (vid påverkan på njurarna)

Det vanligaste symtomet på HSP är de karakteristiska hudutslagen. Purpura ser ut ungefär som upphöjda små blåmärken. De uppstår oftast på benen, stjärten och armarna. Purpura kan även uppstå i ansiktet. Eftersom HSP kan påverka mage, tarm och njurar kan sjukdomen leda till att man får ont i magen, kräks och lite blod i urinen. Ledvärk är ett ytterligare symtom.

Orsaker till Henoch-Schönleins purpura

De underliggande orsakerna till Henoch-Schönleins purpura är inte klarlagda. I de flesta fall utlöses HSP efter att man haft en förkylning eller någon annan typ av infektion. Symtomen på HSP kommer oftast ett par veckor efter den ursprungliga förkylningen. Några andra faktorer som kan leda till HSP är mediciner, kyla och kemiska medel. Vissa som får HSP har njurinflammation (glomerulonefrit) sedan tidigare.

Undersökning och diagnos

När man ställer diagnosen brukar fynden som läkaren gör vid kroppsundersökningen sammanställas med laboratorieprover. Även urinprov brukar tas. Vid njurpåverkan kan man behöva ta ett vävnadsprov, en så kallad biopsi. Det finns inget blodprov som på egen hand kan fastställa diagnosen Henoch-Schönleins purpura.

Behandling av Henoch-Schönleins purpura

I de flesta fall av HSP tillfrisknar man själv utan behandling. Smärtstillande läkemedel kan behövas mot symtomen. Det är bra att avlasta de leder som man fått ont i till följd av sjukdomen. Ledbesvären brukar försvinna inom en vecka, men de övriga symtomen kan kvarstå i upp till två månader. Vid bakteriella infektioner som förstadium till sjukdomen kan antibiotika sättas in mot bakterierna. I vissa fall kan man behöva behandla med kortison eller cellhämmande läkemedel. Om njurarna är påverkade av sjukdomen kan man behöva bli inlagd på sjukhus under en period.
Om man tillfrisknat från HSP finns risken att sjukdomen kommer tillbaka. De flesta återfallen händer inom de första två åren efter den första inflammationen.