Att ha värk i knä- eller höftled är ett vanligt problem med stigande ålder. Orsaken är ofta artros, en ledsjukdom som gör att brosket i leden tunnas ut. Artros drabbar vanligtvis äldre personer, men kan uppstå även hos yngre vid reumatiska sjukdomar, skador, eller då leden belastats ensidigt, till exempel hos personer som idrottat intensivt, lyft tungt eller är överviktiga.
Att byta knä- eller höftled
Smärtan som uppstår vid artros beror på att brosket, som fungerar som en stötdämpare i leden, är för tunt eller helt borta. Benets ytor skaver då mot varandra. Den värk som uppstår varierar från person till person. Vissa har bara ont vid ansträngning medan andra har en ständig värk även när de ligger och sitter still. Till en början kan värken lindras med fysioterapi eller smärtläkemedel, men när värken blir så intensiv att livskvaliteten påverkas brukar en ny höft- eller knäled vara det bästa alternativet.
Många med grav artros har stora problem att gå. Efter operation då en ny ledprotes satts in är patienten nästan återställd och smärtan försvinner så gott som helt.
För att ställa rätt diagnos görs en mer ingående undersökning hos en ortoped eller på sjukhusets specialistmottagning. Där röntgas leden och man gör en skattning av smärtan och bedömer vilken rörlighet som finns i leden.
Att operera leder
Den första höftledsoperationen i Sverige genomfördes 1967 och operationen är idag ett relativt okomplicerat ingrepp. Operationen görs ofta i ryggbedövning, och tar 1-2 timmar.
Den trasiga leden ersätts med konstgjorda delar som består plast och metallblandningar. Vid den vanligaste operationsmetoden fästs protesdelarna med bencement. En nyare metod, som ofta används på yngre patienter, innebär att man inte använder cement, utan den nya leden får växa fast i benet istället.
Vid knäledsoperationer används lite olika alternativ beroende på hur stora skadorna är i knäleden. Vid lite mindre broskförändringar ersätts ledytorna bara i den del som är angripen. Är ledförändringarna mer omfattande så ersätts hela leden med en totalprotes. De konstgjorda delarna är gjorda av plast och metall som cementeras fast. Operationen görs vanligen i ryggbedövning och tar cirka en timme.
Att tänka på innan knä- eller höftledsoperationen
En höft- eller knäledsoperation är idag rutin. Men det finns ändå vissa risker som med alla ingrepp. Därför är det viktigt att vara noga förberedd och extra vaksam. Det är bra att informera läkarna innan om man har några andra sjukdomar, exempelvis dåliga njurar eftersom de då kan anpassa vilka läkemedel som ska användas.
- Infektion – För att undvika en infektion i såret efter operation är noggrann hygien viktigt. Innan operation får patienten duscha två gånger och använda bakteriedödande tvål. Oftast ges också antibiotika till patienten i samband med operationen.
- Blodpropp – Vid höft- och knäoperation ges rutinmässigt ett blodförtunnande medel för att förhindra att blodproppar bildas. Patienten får blodproppsförebyggande läkemedel kvällen innan operation och får sedan fortsätta behandlingen ytterligare 7-28 dagar. Viktigt är också att snabbt komma i rörelse. Därför får patienten redan dagen efter operation stiga upp och börja träna. Med de nya läkemedlen som förebygger blodproppar behöver man inte påbörja behandlingen förrän dagen efter operation.
- Att protesen lossnar – I några få fall kan protesen lossna. Viktigt är därför att undvika vissa träningsformer till exempel löpning, hopp och tunga lyft som kan öka risken att protesen överbelastas.
Tiden efter operation
Redan dagen efter operation är det viktigt att belasta benet och att börja träna. Det krävs mycket träning för att få tillbaka styrkan och rörligheten. Till att börja med har man kryckor till hjälp. Det första halvåret kan vara besvärligt efter en knä- eller höftoperation eftersom man inte är så rörlig. Den normala sjukskrivningstiden är 6-8 veckor. Det slutgiltiga resultatet av operationen ser man ungefär efter ett år.
Träningen är ytterst viktig. Därför får alla patienter klara instruktioner och anpassade träningsprogram av sin fysioterapeut. Bra träning är att promenera, cykla, simma. Man ska försöka att undvika tungt arbete och idrottsaktiviteter som löpning, tennisspel, utförsåkning eftersom protesen då kan överbelastas.
Helt frisk – rörlighet med ledprotes
Efter operation då en ny ledprotes satts in är patienten nästan helt återställd och smärtan försvinner så gott som helt. Man räknar med att för 95 procent av patienterna som genomgått en ledprotesoperation fungerar leden mycket bra fortfarande efter 10 år och för de flesta patienterna livet ut.
I Sverige finns sedan 70-talet ett protesregister (Svenska höft- och knäprotesregistret) där alla implantat som satts in finns med och kan följas. Data visar att en ny höft- eller knäled idag beräknas hålla i 15 till 20 år.
Källa: 1177, Vårdguiden