Vanligt graviditetsillamående brukar börja tidigt i graviditeten och ha sin ”topp” kring graviditetsvecka 9–10. De flesta med graviditetsillamående blir av med sina besvär vid graviditetsvecka 16–20. En av tio gravida med graviditetsillamående fortsätter dock att må illa och kräkas hela vägen fram till födseln.
Den svåraste formen av graviditetsillamående kallas Hyperemesis Gravidarum (HG). Det drabbar två till tre procent av gravida. Vid HG är kräkningarna mycket mer frekventa, och det blir svårt för den gravida att få i sig näring och vätska. Resultatet blir uttorkning, näringsbrist och viktnedgång, och det kan behövas inläggning på sjukhus för att få vätska och näring i dropp.
Orsaker till graviditetsillamående
Den exakta orsaken till graviditetsillamående och hyperemesis gravidarum är inte känd. Sannolikt är det flera faktorer som spelar in. Höga nivåer av graviditetshormon, östrogen och progesteron tror man har ett samband med illamåendet. Vid tvillinggraviditet, där hormonnivåerna är höga, ser man att illamående och kräkningar är vanligare än när den gravida bär på ett foster.
Man har också studerat flera genetiska faktorer som är kopplade till en ökad risk att drabbas. Graviditetsillamående, och särskilt den svåra formen HG, är ärftlig. Den som har en mamma eller syster som drabbats har själv ökad risk att drabbas under sina graviditeter.
Att vara yngre än 20 år, eller att vänta sitt första barn, är också faktorer som ökar risken att drabbas.
Symtom vid graviditetsillamående
Utöver illamående är det vanligt med kräkningar. Cirka 70 procent av de med graviditetsillamående kräks en eller flera gånger per dag. Det är också vanligt med huvudvärk, extrem trötthet och att känna sig nedstämd.
Blir illamåendet svårt och den gravida kräks många gånger per dag blir kroppen uttorkad. Då uppstår symtom som hög puls, minskad urinproduktion och viktnedgång.
För att gradera svårighetsgraden vid graviditetsillamående använder vården ofta en skala som kallas PUQE – Pregnancy-Unique Quantification of Emesis score. Där får den gravida skatta hur besvärligt illamåendet och kräkningarna varit under senaste dygnet. Ett poängvärde på 3 betyder inga besvär, 4- 6 poäng bedöms vara milda besvär, 7–12 poäng är medelsvåra besvär, och 13 poäng eller högre motsvarar svåra besvär. Den här skattningsskalan är till hjälp för att välja vilken nivå av behandling den gravida behöver, samt för att följa om behandlingen hjälper.
Graviditetsillamående påverkar både fysiskt och psykiskt
Graviditetsillamående kan ha en rad olika effekter på livskvalitet och vardag. Det mest uppenbara är ju att det påverkar aptiten och därigenom också kosthållningen. Det är vanligt att gravida med graviditetsillamående undviker att äta av rädsla för att trigga illamående, eller undviker sociala situationer där mat är en del av samvaron.
Utöver de fysiska aspekterna kan graviditetsillamående också påverka den psykiska hälsan. Att känna sig ständigt illamående och kräkas kan leda till en känsla av frustration och oro, vilket kan leda till stress och ångest. Det kan också påverka den gravidas förmåga att arbeta och utföra dagliga aktiviteter. Det kan i sin tur ha en negativ effekt på självkänsla och självbild. Känslorna inför att vara gravid kan också kompliceras av må så illa, det känns inte så roligt och underbart som man hoppats på.
Det är också vanligt att relationen blir ansträngd när den gravida inte orkar vara social, är extra trött och känslig och när negativa tankar tar upp en stor del av dagen. Som partner eller anhörig till en gravid med graviditetsillamående kan du hjälpa till genom att lära dig vad som förvärrar respektive lindrar illamåendet, och försöka underlätta tillvaron för den som mår illa. Låt den gravida få vila mycket, och var beredd på att ta över en stor del av ansvar för hem, matlagning och eventuella tidigare barn. Var lyhörd och lyssna in om den gravida verkar nedstämd, inte kan njuta av sin graviditet eller ger uttryck för oro eller nedstämdhet. Vänd dig till barnmorskemottagning om du som partner behöver stöd och råd.
Behandling vid graviditetsillamående
Det finns egenvårdsråd du kan prova själv för att lindra ditt graviditetsillamående:
- Försök äta små portioner varannan timme
- Ät gärna någonting litet innan du stiger ur sängen på morgonen.
- Undvik fet, starkt kryddad och rökt mat.
- Försök få i dig proteiner och kolhydrater
- Drick vätskeersättning mellan måltiderna
- Prova akupressurband, finns på apotek
- Vila så ofta du kan
Om inte egenvårdsråden hjälpt inom två till tre dagar så fråga din barnmorska eller apoteket kring ytterligare behandling. Det finns receptfria läkemedel som kan lindra, och hjälper inte de heller kan läkare skriva ut receptbelagda läkemedel.
De receptbelagda läkemedel som används i första hand vid graviditetsillamående är antihistaminer, och det finns ett preparat med en kombination av antihistamin och vitamin B6 som visat god effekt.
Via läkare på vårdcentral eller barnmorskemottagning kan du också få hjälp med sjukskrivning, eftersom det är viktigt att vila ordentligt så att du sparar på den lilla energi du får i dig via mat och dryck.
Sök vård om du har svårt graviditetsillamående
Graviditetsillamående, och särskilt den svårare formen hyperemesis gravidarum, kan ibland bli så besvärligt och allvarligt att du får läggas in på sjukhus och behandlas med dropp. Om den gravida är svårt illamående och kräks mycket och ofta kan det uppstå brist på vätska, salter och näring. Det kan vara skadligt både för den gravida och för fostret.
Kontakta vården om du blir svimfärdig, kissar sparsamt och/eller mörkt, eller har hög puls. Behandlingen vid uttorkning består i att ge vätska via dropp.
Vid hyperemesis gravidarum kan det behövas en kombination av olika läkemedel mot illamående, samt vätskedropp respektive näringsdropp.
