Ange ditt sökord

Glaskroppsavlossning kan komma plötsligt och det brukar inte göra ont. Foto: Shutterstock

Glaskroppsavlossning kan komma plötsligt och det brukar inte göra ont. Foto: Shutterstock

Glaskroppen sitter fast i ögats näthinna och består till ca 98-99 procent av vatten. Foto: Shutterstock

Glaskroppen sitter fast i ögats näthinna och består till ca 98-99 procent av vatten. Foto: Shutterstock

Glaskroppsavlossning – orsak och behandling

Glaskroppsavlossning är i de allra flesta fall en naturlig del av åldrandet och innebär inte några hälsorisker. Vanliga symtom vid glaskroppsavlossning är glaskroppsgrumlingar, även kallat ”floaters” eller ”svarta flugor”.

Annons:

Glaskroppsgrumlingar brukar uppstå när man blir äldre som en del av det naturliga åldrandet. Det är ovanligare hos de som ännu inte fyllt 40 år. I den här artikeln kan du läsa mer om grumlingar i ögat/glaskroppsgrumlingar (floaters).

Vad är glaskroppen?

Glaskroppen sitter fast i ögats näthinna och består till ca 98-99 procent av vatten. Resten är främst hyaluronsyra och ett nät av lösa kollagentrådar. Det är en genomskinlig geléliknande massa som finns i utrymmet mellan näthinnan och ögats lins. Glaskroppen börjar sjunka ihop när vi blir äldre. Samtidigt blir vävnaden som fäster den i näthinnan svagare.

När detta händer kan glaskroppen lossna från näthinnan, så kallad glaskroppsavlossning.

Orsaker till glaskroppsavlossning

I de allra flesta fall är glaskroppsavlossning en naturlig del av åldrandet som inte innebär några hälsorisker.

Däremot kan man besväras av de glaskroppsgrumlingar som kan uppstå.

Symtom vid glaskroppsavlossning

Glaskroppsavlossning kan komma plötsligt och det brukar inte göra ont. Om man har haft glaskroppsavlossning i ett öga är det vanligt att det snart uppstår även i det andra ögat.

Vanliga symtom vid glaskroppsavlossning

  • Rörliga punkter, streck eller ringar i synfältet
  • Blixtar längst ut i synfältet
  • Större rörliga sotflagor
  • Disig syn

Eye floaters är vanligare hos de som är närsynta, har opererats för grå starr eller upplevt någon typ av trauma mot ögat.

Behandling av glaskroppsavlossning

I sällsynta fall kan glaskroppsavlossning förutom leda till glaskroppsgrumlingar, även leda till näthinneavlossning och hål i näthinnan om den inte behandlas. Hål i näthinnan är ett besvär som till skillnad från glaskroppsavlossning behöver behandlas. Av denna orsak är det viktigt att du blir undersökt av ögonläkare om du i samband med dina första glaskroppsgrumlingar upplever kraftiga blixtar.

Att laga näthinnan är en laserbehandling som tar ungefär tio minuter på en ögonmottagning.

Diagnos vid glaskroppsavlossning

För att se om du har glaskroppsavlossning tittar läkaren på dina ögon med ögonmikroskop. Undersökningen görs med en lampa och ett förstoringsglas. Ibland kan du som undersöks behöva ögondroppar, eftersom din pupill kan behöva vidgas.

Du sitter på ena sidan av ögonmikroskopet med stöd för hakan och pannan så att du är helt stilla. På andra sidan sitter läkaren och tittar på dina ögon. Ljuset från mikroskopet kan upplevas som bländande.

Att leva med glaskroppsavlossning – hur länge har man dem?

Efter att du försäkrat dig om att det är en glaskroppsavlossning behövs ingen ytterligare behandling.

Glaskroppgrumlingar brukar försvinna av sig själva inom några månader. Att leva med besvären kan istället handla om att vänja sig vid grumlingarna.

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: