GAD (Generaliserat ångestsyndrom) – en tung del av mångas vardag

Att känna sig orolig och ångestfylld över olika situationer i tillvaron är något som med all säkerhet kommer drabba alla någon gång i livet och som vi alla har känt av och behöver inte vara relaterat till någon diagnos. Om din oro är så pass stor att du faktiskt inte kan klara av vardagen kan det vara så att du har GAD – och ska såklart kunna få hjälp.

Vad är GAD (Generaliserat ångestsyndrom)?

Du känner säkert till eller har hört talas om tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, agorafobi, social fobi med mera. Alla dessa har en tydlig fobi som är knuten till ett eller flera specifika situationer / faktorer.

Det fanns tidigare ingen tydlig diagnos för den som drabbades av återkommande ångest under en längre period, en ångest som inte nödvändigtvis utlöses av specifika situationer i tillvaron utan snarare ligger konstant och påverkar hela tillvaron. Oron är många gånger så pass stark att den även påverkar muskler och leder (man spänner sig), magen (stress) och allmänt påverkar den fysiska hälsan negativt.

1980 införde man ett nytt begrepp för just den här typen av ångest, General Anxiety Disorder eller på svenska Generaliserat ångestsyndrom. Såväl i Sverige som utomlands förkortar vi detta helt enkelt GAD. GAD visar sig vanligtvis redan under barndomen eller i tonåren och kvinnor drabbas oftare än män.

Hur vet man att man har generalisterat ångestsyndrom och inte bara är ”lite orolig”?

Det är endast vid ett läkarbesök som en fullständig och korrekt diagnos kan ställas men du kan fråga dig själv något av följande:

• Oroar jag mig onödigt mycket?
• Har jag svårt att kontrollera min oro?
• Känner jag av min oro i kroppen och/eller mentalt?

Om du har svarat ja på en eller flera, kontakta din vårdmottagning för att boka tid eller få mer information.

Vad innebär GAD (Generaliserat ångestsyndrom)?

GAD kommer många gånger inte som enskild diagnos utan förekommer tillsammans med andra kända psykiska sjukdomar (t ex panikattacker, social fobi och depression m m). Det finns patienter där GAD är den enskilda diagnosen men personer med diagnosen GAD har ofta en bakgrund av tidigare psykisk ohälsa.

Vad är det då som gör tillvaron svår för mig som lider av GAD? Att oroa sig konstant för det man möter i livet (ekonomi, hälsa, arbete, småsaker) känner du nog igen. Frågan är hur mycket du oroar dig? Varje dag? Hela tiden? Alltid? Det är här skillnaden kommer in mellan den som får diagnosen GAD eller ej. Att oron växer sig så pass stor att tillvaron snart inte blir hållbar, att ångesten tar över. Vad som är typiskt för GAD är att den drabbade inte har en och samma sak att oroa sig för, utan hela tiden byter till något nytt att vara orolig för.

Alla som någon gång har varit spänd och nervös för något vet att det kan påverkar kroppen även fysiskt. Man spänner sig, får kanske till och med ont i musklerna, tills det är över och man kan slappna av (inför ett prov, ett bröllop, ett svårt beslut eller liknande). Om du tänker dig den känslan i kroppen – konstant, då får du snabbt en bild av hur den som har GAD känner sig.

Att vara konstant längst ute på kanten påverkar humöret, ofta kan minsta lilla droppe få bägaren att rinna över. Det påverkar även sömn och koncentration, att gå runt och vara konstant på helspänn. Den som har GAD går ofta omkring och grubblar, cirkelresonemang som tar upp stor del av tiden och oftast är av negativ karaktär. Som tidigare nämn tenderar personer med GAD även att byta föremål för sin ångest med jämna mellanrum, och då starta en ny cykel av oro som bidrar till att det är svårt att bryta beteendet.

GAD (Generaliserat ångestsyndrom) – att söka hjälp

Det är vanligt att den som har GAD väntar med att söka hjälp – dels för att problemen i sig verkar ”normala” men även av orsaker som skam och skuld, både vid misstanke om psykisk sjukdom eller påverkad av själva ångesten. När den som lider av GAD väl söker vård är det många gånger för andra besvär, fysiska, som kan ha uppstått i kombination med GAD. Det kan vara att man äter dåligt, sover dåligt eller spänner sig överdrivet mycket som i sin tur påverkar kroppen så pass allvarligt att man måste uppsöka läkare.

Några vanliga symtom i samband med GAD (Generaliserat ångestsyndrom)

• Hjärtklappning
• Magproblem
• Muskel- och ledvärk
• Sömnproblem
• Koncentrationssvårigheter

Ibland kan det även vara svårt för den som är anhörig att uppfatta problemet. Många gånger kan även omgivningen vara upptagen av vardagliga bekymmer och då inte uppfatta att den som drabbats av GAD lider av djupare psykiska besvär. Det man kan tänka på som nära anhörig är att om problemen inte upphör, om det hela tiden skapas eller byggs nya problem och att oron påverkar mat, sömn och dygnsrytm, så är det något mer än bara vanlig oro.

Att söka hjälp är inget man behöver skämmas för – ofta är det bättre att uppsöka läkare för ett samtal än att gå med oro konstant. Att tidigt kunna få stöd och behandling ger mer livskvalitet i framtiden.

Behandlinv av GAD (Generaliserat ångestsyndrom)

GAD kan behandlas med läkemedel, KBT-terapi och man undersöker även om olika former av avslappning kan hjälpa. Oftast förekommer en så kallad kombinationsbehandling av psykoterapi och läkemedel.

KBT – psykoterapiform som utgår från individen, hur du ser på dig själv och din omvärld och reaktioner på olika situationer i livet. Ett arbetsätt som baseras på konkret handling och som kan hjälpa den som lider av GAD att må bättre genom att få verktyg för att ta sig igenom livet.

Läkmedel – Det finns olika typer av läkemedel som sätts in i behandling av GAD. Antidepressiva är ett exempel, läkemedel för behandling av epilepsi ett annat. Den sistnämnda typen har visat sig effektiv som humörstabiliserare och används alltså även vid behandling av GAD. Det är viktigt att du och din läkare i de situationer ni för samtal är tydliga och öppna med om det känns som att behandlingen fungerar och hur läkemedlet påverkar dig och din kropp. Målet är att du ska bli bättre av din behandling.

Att kombinera behandlingen är som sagt vanligt. Man gör detta för att kunna (genom läkemedel) dämpa oron och få en fungerande vardag och samtidigt tackla problematiken (genom KBT) och därigenom får ett långsiktigt positivt resultat. Att själv lära sig och sina anhöriga mer är även det ett steg i rätt riktning då kunskap ger en ökad förståelse för den situation man befinner sig i.

Uppföljning av behandling

Eftersom GAD är en långvarig sjukdom går det inte att hitta någon snabb behandling. Genom att sätta in KBT arbetar du och behandlaren under en längre tid med att hitta vägar för dig som patient att må bra. I kombination med läkemedelsbehandling så är den långsiktiga strategin att bli orosfri och att kunna hantera sin vardag.

När det gäller läkemedelsbehandling är det viktigt att man som patient får optimal behandling. Om du känner att du inte blir bättre eller att det sker någon förändring, ta ett nytt samtal med behandlande läkare. Ibland kan doseringen behöva optimeras eller du kanske till och med behöver byta preparat.

Om du har påbörjat behandling är det bra att själv, genom ett självtest, följa upp din behandling och se om den har givit önskad effekt. Om du känner att behandlingen inte har det, eller att du undrar över något, tveka inte att ta kontakt med vården. Tillsammans skapar ni de bästa förutsättningarna för ett friare liv utan GAD.

Leva med GAD – att ta kontroll

Att slippa kronisk oro, stress och ångest över småsaker och kunna leva sitt liv som man själv vill – det förtjänar alla. GAD är en långvarig diagnos där du går med en konstant oro i kroppen, och själen, som påverkar hela livet, tillvaron och omgivningen.

Genom rätt form av behandling kan du övervinna oron och hitta verktyg som tar dig över det som har blivit hinder och ger dig kontroll över din vardag och ditt liv.

För anhöriga som står bredvid är det viktigt att uppmärksamma problem och förändringar, såväl fysiska som psykiska och samtidigt försöka stötta och lyssna. Behöver man som anhörig själva ventilera oro och tankar finns organisationer (exempelvis Svenska Ångestsyndromsällskapet) dit anhöriga från hela landet kan vända sig för att få prata ut och få stöd, något som många gånger behövs när man lever nära någon som har långvarig ångest.

För dig med GAD är det viktigt att hitta ett sätt att ta dig ur cykeln av oro och ångest på ett bra sätt. Behandling genom vården är ett steg, ett annat att ta hand om sig själv och hitta olika vägar att underlätta tillvaron. Det kan handla om att måla, skriva eller promenera. Rensa tankarna. Vända resonemang som känns omöjliga eller tackla problem du inte trodde du kunde. Små steg är oftast det som är enklast att ta, för att sedan kunna springa.

Ofta i samband med diagnoser gäller devisen ”lära sig leva med sin sjukdom”, med GAD gäller snarare att leva utan sin sjukdom. Du har all rätt att göra dig fri från ångest och oro, kunna leva ditt liv och sköta din vardag på dina egna villkor, inte din diagnos villkor.

Att vända dig till: Svenska Ångestsyndromsällskapet http://www.angest.se/riks/